Varför är ateister så känslostyrda?

Fråga mormor?

Offra blodet mot nazistisk-höger eller fascistisk-höger? Religiösa muslimska fascister är ganska galna också?

Blattens filosofi är döda högeraktivister. Slåss går också?

Nazistisk-höger kan jävlas mot blattar och blatte gäng.

I och för sig händer mindre dödsstjutningar och knivdåd i Sverige än västerut.

Det är för att de vet att om ateister inte ändrar sin mentalitet, så kommer de ångra det i all oändlighet och få uppleva något som är värre än de kan föreställa sig.

De bryr sig om dig, de offrar sin tid och energi för att försöka rädda dig.

Tänk på det, innan du hånar dom.

Jag har ingen religion, uppsöker inga präster och bryr mig bara om Jesus budskap i evangelierna. Där talar Gud till oss.
Jag ber inte om något annat än att Guds vilja ska råda i världen.
I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg? Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset. På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen. — Matteus 5:14-16

Det går inte. Ateisten blir kränk bara att veta att det finns en troende i närheten.

Håller med helt. Interaktioner mellan ateister och kristna brukar ofta se ut som så att den kristna ler och försöker förklara och ateisten attackerar utan skam. Det är som dom baserar sin identitet i sin överlägsenhet och sitt hat.

Inte alla ateister såklart.

Rekommenderar dig följande:

Ta med någon eller några i din närhet som du har en schysst wibe med till en fin plats i naturen där ni får vara ifred. Det är rätt kallt nu, men jag har gjort två timmars meditationspass i snörik vinterskog. Det går det med bara man klär sig ordentligt. Ha med något bekvämt att sitta på som isolerar från vätan och kylan. Ta fram en helgad sativafylld spliff.

Efter ni på valfritt sätt helgat, eller bara connectat med, platsen sätter ni ner i en bra meditationsställning. Konsekrera spliffen gemensamt och sedan fokuserar ni bara på att förhålla er till följande budskap som ni uttalar i lugn kontemplation:

Vid hjärtat samlande enhet i helighållandet av arketypen av den evigt kärleksfulla fadern.

Och varvar med:

Vid hjärtat samlande enhet i helighållandet av den jungfrueligt kärleksfulle modern.

Med jungfrueligt menar jag inte en fysisk total oskuld utan en moder som sexuellt försöker vara pålitlig för att värna sitt/sina barns viktiga relation med sin far/fadersgestalt.

Detta är en allmänmänsklig praxis, går även utmärkt att göra helt nykter till exempel för att samla sin familj. Ett försök till att intellektuellt dissekera praxisen är bara trams om man inte testat den i verkligheten och hunnit reflektera över dess effekt på aktuella relationer över åtminstone några dagar.

Finns bara snö i fjällen nu. Inte i skogen. Försök trolla vidare. Bara trams.

Hela debattämnet har fallit.

Vi kan väl mötas halvvägs och säga att du har fel?

Ganska mycket att titta på. Jag har ännu inte sett hela videon om Turin-svepningen, men jag hängde upp mig på en del lösa påståenden.

Han påstod att de i Turin-svepningen kan avgöra att det finns två olika typer av spår av blod: blod från före dödsfallet och blod som kommer från ett sår efter döden (alltså såret i sidan). Det var det första som jag hajade till på.

Jo, det uppstår smärre skillnader i blodet efter döden, men dessa skillnader uppstår inte omedelbart när hjärtat slutar slå, utan är gradvisa och även om det skulle kunna gå att se i ett laboratorium så har de nästan 2000 år som har gått sedan dess lett till att alla biologiska molekyler har utsatts för extrem nedbrytning (oxidation, hydrolys, mikrobiell aktivitet), vilket i praktiken innebär att det inte längre finns någon möjlighet att göra någon åtskillnad mellan de aktiva koagulationsfaktorerna för de olika fläckarna. Att kunna hitta några kvarvarande fibrinolysprodukter i dag är osannolikt, så det finns inget kvar som skulle kunna påvisa om blodet lämnade kroppen medan hjärtat slog eller inte.

Det är alltså bara rent påhitt att man kan visa att såret i sidan skett efter att kroppen redan var död.

Såvitt jag kunde se har de ”forskare” som studerat svepningen hävdat att de kan skilja på blodet inte baserat det på att kan jämföra mellan färskt blod och blod från en redan död kropp (vilket, som jag skrev, inte går att göra efter så lång tid), utan de letar snarare efter andra skillnader eller unika strukturmönster:
– serum/vatten-separation: argumentet för blodet från sårskadan i sidan är att det inte bara var blod utan "blod och vatten" (enligt beskrivningen). I en död kropp kan blodet separeras (post-mortem serumutgjutning). Forskarna hävdar då att blodfläckarna från sidan har en signifikant lägre andel röda blodkroppar i förhållande till serumproteiner och vatten än fläckarna från t.ex. huvudet eller lemmarna.
– Bilirubinnivå och stress: forskning har hävdat att blodet från de ante mortem-såren innehåller mycket höga halter av bilirubin. Höga bilirubinnivåer (hyperbilirubinemi) är kopplade till trauma och svår stress. Dessa höga bilirubinnivåer påstås ha fungerat som ett naturligt konserveringsmedel mot nedbrytning och därmed hjälpt till att bevara koagulationsstrukturer på ett sätt som skiljer detta blod från post mortem-blodet.
– Mönstret av blodutflöde: blod som rinner från en levande kropp (eller nyligen död) kan ha drivits ut av ett visst blodtryck, vilket ger ett specifikt mönster. Blod som bara sipprar ut från en död kropp (som kanske sårskadan i sidan) kan ge ett mönster som är mer påverkat av gravitation och mindre av tryck. Man menar att detta mönster kan analyseras och visa att sidoskadan är post-mortem.

Men alla tre av dessa ”vetenskapliga” bedömningspunkter är mycket svagt grundade, för att inte säga helt ogrundade. Faktum är att serum/vatten-separationen inte alls är relevant eftersom blod från en relativt nyligen död person för det första inte alls ser ut som blod plus vatten, utan snarare blod och en gulaktig vätska (blodplasma) om det gått en längre tid. Det vatteninnehåll som nämns kan alltså inte härledas till separation mellan blodceller och blodplasma eftersom både färg och mängd inte stämmer. Den mängd och typ av vätska som skulle krävas för att visuellt se både "blod och vatten" när en död kropp sticks kan inte förklaras genom enbart post-mortem serumseparation, särskilt inte så kort tid efter döden.

Och argumentet om bilirubinnivån i blodet är bara rent nonsens. Om bilirubinnivån orsakas på grund av stress vid tortyr så borde denna nivå rimligen vara oförändrat hög under hela tortyrprocessen och därför även hög i blodet efter döden. De höga bilirubinnivåerna (och därmed den ”konserverande” effekten) måste alltså vara samma för allt blod som flödade ut ur kroppen, oavsett om det skedde en tid innan eller en tid efter dödsögonblicket. Blodet i kroppen slutar inte att vara bilirubinladdat vid exakt det ögonblick som hjärtat slutar att slå.


Utflödesmönstret spelar heller ingen roll när det gäller att avgöra om det skedde före eller efter döden eftersom kroppen skadades hängande och sedan lades ner på marken, så det borde sannolikt i så fall finnas olika mönster, såvida inte kroppen fick hänga kvar en längre tid efter sticket.

Alltså, Om Turin-svepningen är autentisk, skedde blödningarna under tre olika faser:
1. Hängande (korsfästelse): blod som rinner vertikalt och följer tyngdlagen på korset.
2. Stick i sidan (hängande): Utflödet sker fortfarande vertikalt.
3. Kroppen nedtagen: Om kroppen togs ner strax efter sticket i sidan ska det sannolikt behöva finnas spår av även horisontellt rinnande blod.
De som tittat på svepningen hävdar att så är fallet, men jag har inte kunnat se själv hur de kan avgöra det, så jag utgår ifrån att i alla fall denna punkt kan stämma, men det är ingalunda någon egentlig indikation på om sticket i sidan skedde före eller efter dödsögonblicket.

Min nästa invändning är att den avlidne traditionellt skulle tvättas och smörjas in med en blandning av oljor och myrra (enligt Johannesevangeliet användes en stor mängd) innan kroppen lindades in, så inlindningen skedde inte på Golgata, utan först minst några timmar senare, och alltså på en tvättad och insmörjd kropp. Åtminstone det sista blodet borde då ha tvättats bort eller ha blandats ut just med vatten, kan man tycka. Det gör att det borde ha varit i stort sett omöjligt att överföra tydliga, distinkta blodspår från ytliga sår till tyget, särskilt efter insmörjning med oljor i stor mängd eftersom det skulle ha skapat en fet barriär på huden som i sin tur skulle ha hindrat direkt kontakt mellan blodet och linnefibrerna, vilket alltså ifrågasätter hela tanken om en överföring av blodpartiklar till tyget.


När det gäller dateringen så är det faktiskt så att ingen ny C14-datering har utförts på svepningen sedan den ursprungliga studien 1988 som visade att de fibrer som undersöktes var från 1200-talet.

Däremot finns det naturligtvis en stor debatt om det och kritiken har framförts som hävdar att C14-provet togs från ett reparerat område (en så kallad "Invisible Reweave" eller "Dutch Weave" – en medeltida lagning där man skarvade in nya trådar). Man hävdade alltså att provet kom från ett hörn som reparerades efter en brand eller slitage och därmed innehöll nyare (medeltida) trådar insydda i det gamla tyget. Detta skulle ha "föryngrat" det uppmätta C14-resultatet.

Man har däremot aldrig kunnat bevisa att det prov som skickades faktiskt kom från en del som genomgått en lagning och alltså hade ett annorlunda innehåll än resten. Låter alltså som bortförklaringar.

Ett italienskt forskarlag publicerade en studie där de använde en ny röntgenteknik kallad WAXS (Wide-Angle X-ray Scattering) för att mäta nedbrytningen av tygets cellulosakristallina struktur över tid. Denna studie fick stor uppmärksamhet eftersom den daterade tyget till cirka Jesu tid (2000 år gammalt). Denna metod är dock kontroversiell och inte erkänd som en standardiserad arkeologisk dateringsmetod, särskilt då tygets lagringshistoria (temperatur, fukt etc.) även måste tas i beaktande.

Och om det ursprungliga tyget innehöll medeltida linne från reparationer (som hävdas om C14-testerna), så skulle WAXS-mätningarna behöva visa samma avvikande ålder eftersom man använde samma tygstycke för provningen.

Huvudkritiken när det gäller WAXS-mätningarna är att man inte har tagit hänsyn till att kemikalier (som t.ex. aloë/myrra, oljor, eller till och med medeltida tvättmedel) som tyget kom i kontakt med kunde påverka nedbrytningshastigheten och få tyget att framstå som äldre än det är. Dessutom anses referensskalan i sig som användes inte vara väl underbyggd och alltför extrapolerad. För att korrekt bedöma ålder baserat på strukturella förändringar behöver man en välunderbyggd och allmänt accepterad referensskala. Om denna skala är osäker eller om det finns felaktigheter i hur data tolkas, kan resultaten bli missvisande, och ibland väldigt missvisande. Och när det gäller referensskalan så vet man faktiskt inte med säkerhet att allt linnetyg åldras på samma sätt under alla förhållanden – eller det är snarare osannolikt att kemikalier, hög värme (som vid bränder), torr miljö eller fuktig miljö inte skulle påverka det kristallina åldrandet.

Du har fortfarande inte svarat på mina frågor som jag upprepat till dig:

Anser du att det är viktigt inom akademisk verksamhet att förhålla sig konsekvent och korrekt till centrala begrepps definitioner?

Vad gör att du anser att man inom religionsvetenskap ska ha mer fria tyglar?

Så en ny fråga, håller du med om denna definition:

Religionsvetenskap: Läran om hur man maskerat som akademisk verksamhet hånar religion.

Det beror på sammanhanget och definitionen. Jag vet inte vad du menar. Det finns ett språk utanför akademierna där orden inte har riktigt samma betydelse. T.ex. Inom fri vilja använder man ofta en definition, som i sig, säger att det inte finns fri vilja. Så du måste nog specificera dig. Jag kritiserar det mesta som jag inte tycker stämmer. Men du vill antyda att jag inte menar det. Det är oklart vad du vill säga överhuvudtaget. Du är flummig helt enkelt och undviker att diskutera din egen trådstart.

Din premiss för den här tråden var att ateister är känslosamma, vilket jag nog anser att varken du eller tråden inte har visat. Snarare tvärtom. Du svamlar bara på och verkar vara ett troll, kanske använder en maskin som någon påstod.

Sen i övrigt så anser jag att man ska ha akademisk frihet inom forskningen. Däremot kan jag anse att forskare inte ska driva politik eller andra agendor i sin utövning. Vilket vissa faktiskt gör idag. Forskningens uppgift är att söka sanningen, inte att skapa den.

Men om religiösa anser att man hånar dem, kan det bero på att många faktiskt anser att tro på Gudar, faktiskt inte är vettigt i en upplyst värld. Lite som att tro på Tomtar och troll. Ehrman är jag inte intresserad av. Att säga att alla religiösa är respektfulla mot ateister går inte heller att säga.

Du tar en person som exempel och retar dig på han. Det får du väl göra, man har inget med sakfrågan att göra. Du skulle ha startat en tråd om det istället.

Frågan är faktiskt vad du egentligen vill säga. Du slänger bara ur dig en massa påstående och sen börjar du svamla om annat, som du påstår att du gör, som verkar vara rena fantasier.

Så vad vill du egentligen säga. Har du några argument eller motargument när det gäller tron.

Så om du vill diskutera definitioner, kan vi göra det. Men då behöver vi en definition att diskutera.
Vill du prata om "känslosamma" ateister, får du väl försöka visa att de är det.
Vill du prata om Guds existens eller "mirakel" kan vi väl göra det.

Du debatterar egentligen inte, utan kastar ur dig frågor som du vill att jag ska svara på, men är otydlig med vad du anser det ska leda till. Jag anser att jag svarat på dina frågor. Så för att föra debatten vidare behöver du faktiskt framföra någon form av åsikt. Har du det?