Varför är ateister så känslostyrda?

Ganska enkelt att tysta allt trams med religion med att det är så uppenbart att det är en mänsklig konstruktion. Religion baseras främst på grund av olika copingstrategier samt önskan av kontroll över det okända samt över andra.

Det finns väl bara ett argument för att "Gud" skulle existera och det är att saker och ting kan te sig något för genialiska för att ha uppkommit utan något "allsmäktigt".

I början av livet styrs vi alla av fantasier. Vi får det vi vill med hjälp av fantasier. Vi förstår inte att det vi får finns bara i våra fantasier. Vid ca sex års ålder börjar vi använda sund förnuft, vi börjar ifrågasätta det fantasi styrda sättet att tänka, vi börjar sträva efter fakta och logik. Det som inte känns sant eller sannolikt tror man inte mera på. Vi börjar se skillnad mellan fantasi och fakta. Det abstrakta tänkandet kommer mycket senare om vi inte stannar till i fantasins värld.

Att vara troende innebär att man är kvar i fantasins värld där vi struntar i fakta och ser verkligheten mer som sådan som vi önskar att den var och inte som den är. Saknar vi t ex grundtrygghet och en kärleksfull förälder skapar vi med fantasins hjälp en ersättning, en gud som älskar oss och ger oss känslan av grundtrygghet. Vi får det vi önskar med hjälp av fantasin och vågar inte bemöta verkligheten där allt vi önskar får vi inte. Att förstå sanning och fakta skapar gränser, fantasin har inga gränser. För den som lever kvar i fantasier är inte fakta och sanning intressanta, de har inte kommit till det stadiet där man tröttnat på fantasier och vill gå vidare.

Kom att tänka på berättelsen om Adam och Eva. När de äter av äpplen som öppnar deras ögon för sanning och fakta kan de inte mera tro på gudar. På sätt och vis blir de av med paradiset, där de får inte det de önskar, när de börjar förstå att fantasier finns bara på deras huvuden och finns inte på riktigt. Men verkligheten är mer spännande när vi inte kan styra allt med hjälp av fantasin. En omogen person upplever tillvaron som paradisliknande när man kan styra allt med fantasin, att man är allsmäktig och får det man önskar. Fantasi styrd verklighet är tråkig, den riktiga världen är mer krävande och utmanande.

Kristendomen är mycket väl vid liv.
Ateismen har fått ett starkare fäste nu. Jesus själv sa att det skulle hända i den sista tiden, som många kristna tror är nu.

Eftersom det ofta kommer nya vetenskapliga rön, som ibland visar på något annat än vad som varit "sanning" och "fakta" tidigare, så kan man inte ens tala om "sanning" i vetenskapliga sammanhang. Ateister och skeptiker lurar ofta sig själva genom att tro att det man nyligen kommit fram till är "sanning". Det är ju tur då att även de är så flexibla i sina tänkanden att de framöver kan ta in något nytt rön som visar att det inte var riktigt så som de hade kommit fram till förra gången.

Strängteorin och teorin om multiversum, dvs universum som existerar parallellt med varandra men med olika händelseförlopp, är definitivt något på spåren. Det har även kommit teorier på senare tid om att inte bara människor och djur, utan även naturen är besjälad. Bara teorier visserligen men tankarna finns där, även inom vetenskapen.

Tre fullständigt off-topic inlägg på raken.

Sanning och fakta är det som vi vet i dag, men man utesluter inte att något nytt kan komma. Om det kommer in nytt som övertyger en ändrar man sig. Man sätter en gräns, att tro på att allt är möjligt eftersom det kan komma något nytt som ändrar allt det gamla är att tanka gränslöst.

De som styrs mestadels av sina fantasier kommer aldrig att kunna förstå dom som börjat tänka faktabaserad, de saknar mognad för detta. När du nått mognaden där ditt sunda förnuft ifrågasätter allt som inte känns troligt/sannolikt kan du inte mera tro på gudar. Det går inte att få en troende att förstå hur en icke troende tänker. Den som lämnat fantasier ser tydligt att gudatro handlar om fantasier och önsketänkande och har inget med verkligheten att göra.

Här är den "stora konfilkten" mellan hatande ateister och gudsmänniskorna :


" Tror du på gud"
" Nääääe .... men jag tror på nånting "



Taget ur verkligheten . 90 % av alla svar ser ut såhär. Traumatiserande, eller hur. Hemskt ...

Övriga diskussioner består av fundamentalistiska kristna som tappar det och då kastas det skit mellan ateister och religiösa, speciellt på anonyma - eller halvanonyma forum (med högt i tak) Den sortens religiösa är i regel skenheliga tolkare av en patriarkalisk gud, och ateister som går i taket av att bli behandlade som omogna barn som inte förstått sitt eget bästa

Du blandar ihop ateister med agnostiker.

Det är sak samma för teisterna , ingen skillnad