Varför tycker feminister att det är kvinnoförtryck att laga mat?

Vill du inte att din kvinna ska få känna sig omhändertagen på samma sätt som du gör när hon lagar mat till er?

I mitt barndomshem lagade båda mina föräldrar mat. Mor lagade lunch och middag på vardagarna. Och far körde långkok på helgerna, både lördag och söndag. Mormor, farmor och mor lagade maten tillsammans vid högtider och morfar och far skötte sedan disken. Morfar bakade också en hel del matbröd. Både far och morfar var/är riktigt manliga män. Deras manlighet försvann inte i att morfar bakade och far gjorde långkok på helgerna. Snarare tvärtom. Och deras fruar (mormor och mor) uppskattade det/uppskattar det. Far lagar en fantastisk god hönsgryta... Gjord från grunden!
Båda Mina föräldrar har lärt mig att laga god och näringsrik kost. Det är något visst att som barn få laga mat med sin far, lära sig matlagning av sin far.

Det är manligt att laga mat. Och det är kvinnligt att laga mat. Och det är kärleksfullt att laga mat till sin partner.

Kanske du som ska tänka lite innan du skriver.

Jättebebis är den person som inte lyfter ett finger och bara anser att denna ska bli serverad all markservice, inklusive lagad mat. Trots att den är fullt kapabel att dela jämställt på dessa uppgifter.

Jobbar båda 100% Och har han 35000 efter skatt och hon har 30000 efter skatt och båda betalar räkningarna, fast han lite mer. Så gör det henne ändå inte till en jättebebis. Hon har bara sämre lön än honom.

Vad är hans ursäkt för att inte dela på hushållsarbetet med henne? Att han är latare än henne? Eller vad?

Och vill han inte få henne att känna sig omhändertagen? Vilket han med lätthet gör om han några gånger i veckan lagar mat till familjen.

Att han bidrar med annat. Läser du inte vad jag skriver?

Vart fick du 50% ifrån?
Om hon slänger ihop middag måndag, tisdag, onsdag, torsdag. Så kanske det är fint om han står för fredagsmiddagen och lördagens matlagning och söndagssteken. Så båda får känna sig omhändertagna. Eller hur de nu lägger upp det.

Jag betalar 5000 mer i räkningar än min partner. Varken jag eller min partner ser det som en kärlekshandling. Jag tjänar mer och betalar därav mer.

Men båda uppskattar när den andra lagar mat, bakar något osv. Båda ser det som kärlekshandlingar. Och båda känner sig omhändertagna. Jag känner mig väldigt omhändertagen när min partner lagar min favoriträtt, tänder några levande ljus, har gjort ytterligare en rätt som våra barn gillar. Det är kärleksfullt! Och min partner känner sig omhändertagen när jag har bakat matbröd och gjort fint med lite hemmagjord marmelad, köpt brieost, vindruvor osv. för att visa min uppskattning och kärlek till min partner.

Obegripligt när ni tycker att det bara är kvinnor som ska visa sin kärlek på detta sätt. När båda könen uppskattar och känner sig omhändertagna, när partnern lagar mat etc.

Förmodligen för att feminister inte kan laga mat.

Jag vill att hon ska få känna sig omhändertagen men om hon kan känna sig lika omhändertagen eller mer omhändertagen på andra sätt samtidigt som jag kan undvika att känna mig feminiserad så är givetvis det rimliga att inte laga mat till henne. Att gå emot sina egna värderingar är inget jag gör.

Och tro mig, ifall det var en nödvändighet att jag hade behövt laga mat för att en kvinna ska känna sig omhändertagen så hade jag inte ens inlett en relation med en sådan person.

Du glömmer även att det finns kvinnor som inte känner sig helt OK med att inte ta sig an en mer traditionell hemmafruroll. Japp, dessa kvinnor finns. Jag skulle därmed kunna kontra med: Vill du göra en kvinna obekväm genom att förvägra henne att stå för matlagningen?

Tankevurpan du har gjort är att du har ignorerat att det finns individuell variation. Du kan inte kategoriskt uttala dig om precis hur alla kvinnor fungerar.


Min mamma lagade mat jämt under min uppväxt och hon kände sig omhändertagen och det var även denna upplevelse jag hade av mina vänners föräldrar. Det var mammorna som skötte matlagningen och de var hur nöjda som helst för papporna bidrog på andra sätt.

Och det är manligt att sjunga i gosskören, ha rosa blombyxor, ha ett axelparti lika brett som längden på min fot samt ha en lika ljus röst som en visselpipa också då eller?

Jag vet inte vilken värld du lever i när du säger att det är manligt men i slutändan har det ingen betydelse för jag måste ju vara den som känner efter hur det känns för mig eftersom det är jag som är en av huvudpersonerna i mina relationer.

Nej, om inget reellt fysiskt hot finns... varför skulle en man erbjuda någon slags fysisk trygghet mot hot?


Jo, du påstår det men kommer med exempel på att betala räkningar. Det är liksom ingen big deal. De flesta kvinnor i Sverige kan betala räkningar helt på egen hand. Det är ingen stor ansträngning.


Om båda jobbar lika mycket är inkomsten mindre viktig. Att mannen tjänar mer pengar trots att båda jobbar lika många timmar innebär liksom inte att han kommer undan att ta hand om hemmet.


Jag gav ett exempel. Olika arbete är olika ansträngande både fysiskt och känslomässigt. Och laga mat på 10 minuter? Jag vet inte vad du käkar, men vi äter iaf andra saker än Billyspizzor och Felix fiskgratäng.


Ja, det är konstigt om båda två jobbar. Om man däremot arbetar olika mycket är det en helt annan grej men då utgår jag ifrån att man även kompenserar för att den som jobbar mindre förlorar på det i pension och SGI.


Jag utgår ifrån att man delar arbetet lika. Jag och min partner har gemensam ekonomi. Båda jobbar 100%. I hemmet fördelar vi sysslorna jämnt och även barnen hjälper till efter förmåga.


Självklart är det något som ska diskuteras och det ska även vara en levande diskussion. Många (särskilt unga tjejer) tror att det är någon slags rosenskimrande tillvaro att vara hemmafru. Sedan inser de att inte alls är så.


Du kanske har missat att en stor del av känslomässigt och fysiska yrken är kvinnodominerade. Jag kan jämföra den känslomässiga och fysiska ansträngningen jag utför på mitt jobb på ett djursjukhus med min partner som har ett typiskt kontorsarbete (jobbar hemifrån så han behöver inte ens lämna hemmet). Jag lyfter tungt, jag rör på mig hela dagarna, jag behandlar väldigt sjuka djur och behöver ta hand om deras djurägare och tyvärr avlivar vi även djur. Inte sällan djur som vi har lärt känna över en längre tid... så även deras ägare. Jag är typiskt sett tröttare än min partner efter 8 timmar på jobbet. Dessutom pendlar jag till jobbet. Lagar min partner mat blir det middag betydligt tidigare än om vi ska vänta på mig som kommer hem senare.


Vilket gör alla mästerkockar som är män till vaddå? Fjollor?


Och många muppar tror att hela livet handlar om prestationer och missar att relationer och familjeliv handlar om lagarbete.

Och jag har mött kvinnor som verkligen vill stå för matlagningen, föredrar att känna sig omhändertagna på andra sätt etc. Du får leva på ditt sätt så lever jag på mitt sätt, deal? Men kom inte och påstå att dina berättelser på något sätt är något facit för vi vet redan att dina anekdoter på det här forumet är av oerhört tvivelaktivt värde.

Vad annat bidrar han mer i vardagen? Som väger upp för alla hushållssysslor? Byter däck på bilen två gånger om året? Klipper gräset under sommaren? Byter proppar?

Hade både din mor och din far lagat mat, hade du sett matlagning som både manligt och kvinnligt. Men var det endast din mor som lagade mat, så är det klart att det blur svårt för dig att se matlagning som något manligt.

Men säg mig. När du ser machomannen Per Morb*erg laga mat, eller när ärkemannen Leif Manner*ström laga mat. Ser du dem som kvinnliga då? För min del blir de bara ännu mer män när de vevar runt med maten, skickligt och snyggt. Jobbar med vassa knivar och gör god mat.

Och jag är rätt säker på att deras kvinnor känner sig kärleksfullt omhändertagna när de lagar mat till sina kvinnor...

Ser du pizzabagare som kvinnliga?

Matlagning är både manligt och kvinnligt
Det blir manligt när en man lagar maten och kvinnligt när en kvinna lagar maten.

Och båda könen känner sig verkligen kärleksfullt omhändertagna när de får lagad mat av sin partner.
Tänk på att det var det vi alla fick som barn: vår mor ammade oss i sin ömma famn. Vår far matade oss med pure' eller gröt. Att få mat, är något starkt förknippat med kärleksfullt. För båda könen.

Skjutsar barn till träningen? Drar in mer pengar till hushållet? Finansierar större delen av familjens levnadsstandard?

För att nämna ett par exempel. Tjänar mannen mer och betalar för större delen av hushållet så är väl det enda rimliga att kvinnan står för större delen av hushållsarbetet.

Hur mycket jobbar de? Heltid?