Citat:
Ursprungligen postat av
Septemberflicka
Det förvånar mig inte det minsta att du inte "får ihop".
Nej det är mycket svårt att förstå detta. För det domstolar kommer fram till behöver inte ha det minsta med vad som faktiskt är ett barns bästa på riktigt. Hur tänker du att en domstol ska veta det, som inte ens faktagranskar det som presenterats för dem?
Förklara gärna den logiken för mig: vad är egentligen skillnaden mellan att något antas vara barnets bästa och att något är barnets bästa? Är det verkligen samma sak, eller är det just där hela systemet faller?
Citat:
Ursprungligen postat av
Septemberflicka
Det är inte ett erkännande. Det jag skriver är allmänkunskap utifrån hur Sveriges rättssystem är uppbyggt och utifrån hur de aktuella lagrummen är utformade. Det anmärkningsvärda är att människor som är involverade lagrumsrelaterade ärenden inte gör sig besväret att åtminstone ta reda på vad de har att förvänta sig vid just deras specifika rättsprocess. Har de inte förmåga att reda ut det på egen hand så behöver de bara be sitt juridiska ombud förklara.
Nej, det betyder inte att ett domslut automatiskt blir rätt bara för att lagen är utformad på ett visst sätt. Barnets bästa ska alltid vara vägledande när domstolar fattar beslut som rör barn.
Och det ironiska är att du själv beskriver exakt det som är problemet, utan att märka det. Om domsluten verkligen grundades på vad som är barnets bästa, skulle inte statistiken över placerade barns hälsa och välmående se så katastrofal ut som den gör.
För att ens kunna närma sig barnets bästa i en domstolsprocess krävs att uppgifterna som lämnas till domstolen ligger så nära sanningen som möjligt. Men så ser det tyvärr inte ut i praktiken. Det har vi sett många exempel på den senaste tiden och flera kommuner har därför börjat tillsätta externa granskningar av sina placeringar av barn.
Vad säger det dig?
Citat:
Ursprungligen postat av
Septemberflicka
Svaret är tydligt beskrivet i de två poster du besvarat. Att du inte kan se det förvånar mig inte men be Vajer, Narii, Adina, MrsM, Wolf etc förklara för dig för något säger mig att de kan läsa samma poster och begripa hur det förhåller sig. Jag har noll intresse av att ens försöka förklara för dig av tidigare redovisade skäl. Du kan också besöka FB:s juridikforum med dina funderingar.
Nej, det är klart att du har noll intresse av det, då ingen av er verkar ju kunna svara på ens de mest grundläggande frågorna.
Men jag försöker med dig också, så får vi se om du kan svara på den här frågan, den som dina vänner ständigt flyr undan:
Hur skulle Adams pappa i Fallet Adam (Uppdrag Granskning) kunna försvara sig mot fel i utredningen som han inte ens visste existerade, och som dessutom hölls dolda för både nämnd och domstol bakom sekretess?
Citat:
Ursprungligen postat av
Septemberflicka
Då detta forum och tråd handlar om konspirationer så tänker jag att vi ska hålla oss till det. Om du bor i lägenhet så kan du kanske berätta om du likt konspirationsdrottningen upplever att det är lite otäckt att bo i lägenhet eftersom det kan finnas sossanställda och sossvurmare som spionerar på en och kan anmäla en för lite allt möjligt. Kan ju också finnas FK-anställda och FK-vurmare som spionerar på en och skvallrar för FK om det verkar som man inte är sjuk och har rätt till FK-ersättning.
Ja, det är faktiskt obehagligt för många människor. Socialtjänsten behöver inga egentliga bevis för att ingripa i en familjs liv och ett barn kan i praktiken hållas tvångsomhändertaget ända tills det blir vuxet, utan saklig grund som håller för granskning.
Det problemet verkar jag förstå, men inte du.
Citat:
Ursprungligen postat av
Septemberflicka
Om du bor i hus, gör du det för att du oroar dig för ovanstående kursiva?
Alla som har barn har faktiskt skäl att vara oroliga.
Ett av tjugo barn placeras någon gång under sin uppväxt och även om de flesta placeringar sker "frivilligt", sker det ofta under subtila hot om LVU.
Citat:
Ursprungligen postat av
Septemberflicka
Om du inte håller med om ovanstående kursiva, kan du förklara varför?
Alla som har barn har legitim anledning att vara oroliga för socialtjänsten. De placerar alldeles för många barn på godtyckliga grunder och skadar både barn och familjer för livet.
Det är alltså ingen slump att människor känner rädsla inför socialtjänsten, det är fullt begripligt, givet hur systemet är utformat: extrem makt, men utan motsvarande kompetens eller ansvar.