Det finns flera skäl till varför vänstern kan och bör ifrågasätta Nobels fredspris, särskilt när det upplevs som politiskt selektivt eller kopplat till västvärldens geopolitiska intressen. Att tilldela Nobels fredspris till María Corina Machado markerar kulmen på en lång process av moraliskt och politiskt förfall. Ett pris som en gång symboliserade globalt samvete har blivit ett verktyg för geopolitiska signaler – dess prestige nu böjd till tjänst för Washingtons strategiska intressen.
Priset, som tidigare tilldelats ikoner för antikolonial kamp och global rättvisa, belönar nu personer vars politiska bana sammanfaller med västvärldens maktstrukturer. Det kommer att fortsätta delas ut år efter år, men det kommer för alltid att vara fläckat av etisk inkonsekvens och politisk opportunism.
Beslutet att hedra Machado – vars plattform bygger på konfrontation snarare än försoning – sänder ett tydligt budskap: fred, enligt Nobelkommitténs definition, handlar inte längre om att avsluta våld eller främja dialog. Det handlar om att belöna lojalitet mot dominerande narrativ, även om det fördjupar splittring.
Om Nobels fredspris ska återfå sin trovärdighet måste det återvända till sina rötter: att hedra dem som utmanar makten, inte dem som tjänar den.
Kritik mot narrativet kring frågan om demokrati i Venezuela. Först, lite siffror:
President- och parlamentsval i Venezuela (1998–2025)
• 1998 – Presidentval
Hugo Chávez (MVR) vann. Inga större bojkotter.
• 2000 – Presidentval (efter ny konstitution)
Hugo Chávez vann igen. Valet betraktades som legitimt.
• 2004 – Folkomröstning om återkallelse
Chávez behöll makten. Oppositionen ifrågasatte resultatet.
• 2005 – Parlamentsval
Chávez-lojala partier vann. Hela oppositionen bojkottade valet.
• 2006 – Presidentval
Chávez vann med stor marginal. Inga bojkotter.
• 2010 – Parlamentsval
PSUV (Chávez/Maduro-lojal) vann majoritet. Oppositionen deltog via MUD.
• 2012 – Presidentval
Chávez vann mot Henrique Capriles. Inga bojkotter.
• 2013 – Presidentval (efter Chávez död)
Nicolás Maduro (PSUV) vann knappt mot Capriles. Oppositionen ifrågasatte resultatet.
• 2015 – Parlamentsval
Oppositionen (MUD) vann majoritet i nationalförsamlingen. Inga bojkotter.
• 2018 – Presidentval
Nicolás Maduro vann. Stora delar av oppositionen bojkottade valet och internationella aktörer ifrågasatte legitimiteten.
• 2020 – Parlamentsval
PSUV vann stort. Oppositionen bojkottade valet.
• 2024 – Presidentval
Oppositionen hävdar valfusk och manipulation. Internationella reaktioner har varit blandade, med vissa länder som inte erkänner resultatet. Oppositionen deltar, men oro finns kring rättvisa och valförhållanden.
Vi ser att majoriteten vann med Chavez och Maduro, oavsett om oppositionen valde att bojkotta eller inte. Det borde sätta punkt på frågan om fungerande valsystem och talet om fusk är ett eko från Washington som inte drar sig för att lura och bedra.
Priset till Machado är "sista spiken i kistan".
Varför hör vi inget ifrån vänstersekterna? Jonas Sjöstedt kallar Venezuela för diktatur och kommer undan med det utan intern kritik.
Vad säger du om definitionen av fredspris?
Priset, som tidigare tilldelats ikoner för antikolonial kamp och global rättvisa, belönar nu personer vars politiska bana sammanfaller med västvärldens maktstrukturer. Det kommer att fortsätta delas ut år efter år, men det kommer för alltid att vara fläckat av etisk inkonsekvens och politisk opportunism.
Beslutet att hedra Machado – vars plattform bygger på konfrontation snarare än försoning – sänder ett tydligt budskap: fred, enligt Nobelkommitténs definition, handlar inte längre om att avsluta våld eller främja dialog. Det handlar om att belöna lojalitet mot dominerande narrativ, även om det fördjupar splittring.
Om Nobels fredspris ska återfå sin trovärdighet måste det återvända till sina rötter: att hedra dem som utmanar makten, inte dem som tjänar den.
Kritik mot narrativet kring frågan om demokrati i Venezuela. Först, lite siffror:
President- och parlamentsval i Venezuela (1998–2025)
• 1998 – Presidentval
Hugo Chávez (MVR) vann. Inga större bojkotter.
• 2000 – Presidentval (efter ny konstitution)
Hugo Chávez vann igen. Valet betraktades som legitimt.
• 2004 – Folkomröstning om återkallelse
Chávez behöll makten. Oppositionen ifrågasatte resultatet.
• 2005 – Parlamentsval
Chávez-lojala partier vann. Hela oppositionen bojkottade valet.
• 2006 – Presidentval
Chávez vann med stor marginal. Inga bojkotter.
• 2010 – Parlamentsval
PSUV (Chávez/Maduro-lojal) vann majoritet. Oppositionen deltog via MUD.
• 2012 – Presidentval
Chávez vann mot Henrique Capriles. Inga bojkotter.
• 2013 – Presidentval (efter Chávez död)
Nicolás Maduro (PSUV) vann knappt mot Capriles. Oppositionen ifrågasatte resultatet.
• 2015 – Parlamentsval
Oppositionen (MUD) vann majoritet i nationalförsamlingen. Inga bojkotter.
• 2018 – Presidentval
Nicolás Maduro vann. Stora delar av oppositionen bojkottade valet och internationella aktörer ifrågasatte legitimiteten.
• 2020 – Parlamentsval
PSUV vann stort. Oppositionen bojkottade valet.
• 2024 – Presidentval
Oppositionen hävdar valfusk och manipulation. Internationella reaktioner har varit blandade, med vissa länder som inte erkänner resultatet. Oppositionen deltar, men oro finns kring rättvisa och valförhållanden.
Vi ser att majoriteten vann med Chavez och Maduro, oavsett om oppositionen valde att bojkotta eller inte. Det borde sätta punkt på frågan om fungerande valsystem och talet om fusk är ett eko från Washington som inte drar sig för att lura och bedra.
Priset till Machado är "sista spiken i kistan".
Varför hör vi inget ifrån vänstersekterna? Jonas Sjöstedt kallar Venezuela för diktatur och kommer undan med det utan intern kritik.
Vad säger du om definitionen av fredspris?