Citat:
Ursprungligen postat av
Merapi
Tror du har helt fel. Lojalitet, samhörighet och tillit kan vila på andra saker än att du har identisk kultur eller samma färger på hår och hud.
Vidare dessa saker lojalitet etc...motarbetas aktivt av just den syn du står för.
Tror du samer eller romer ex. hade någon tillit till det svenska samhället 1950 ex? Varför inte tror du?
Tillit byggs upp av visad tillit och acceptans. Och den syn du står för är heller inte längre möjlig på en planet med 10 miljarder människor med de behov av handel, folkvandringar m.m. som vi nu skaffat oss.
Det du beskriver är tillit i den mellanmänskliga, interpersonella meningen -- den kan absolut byggas upp mellan olika grupper genom handling och erfarenhet. Men samhällelig tillit i makroskala, det som t.ex. Putnam och andra forskare har studerat, visar ett tydligt samband med kulturell homogenitet och gemensamma normer. Ett organiskt samhälle i konservativ mening bygger på att institutioner, sedvänjor och gemensamma berättelser är historiskt förankarade och utvecklas över tid -- inte konstrueras politiskt i efterhand. Den skillnaden är central: ett samhälle kan inte planeras fram som ett projekt, utan växer fram ur gemensam erfarenhet.
Citat:
Ursprungligen postat av
AbortRetryIgnore
Jag är inte särskilt beläst på Durkheims strukturalism, men visst var det i hans tidiga sociologiska teorier som idéer om att ett organiskt samhälle var något eftersträvansvärt först lanserades?
Durkheims
organiska solidaritet handlar om arbetsdelning och funktionell differentiering i moderna samhällen -- alltså något helt annat än den organiska samhällssyn jag syftar på. I min mening handlar ett organiskt samhälle inte om arbetsdelning, utan om historisk kontinuitet och inre sammanhang: att institutioner, normer och lojaliteter växer fram ur ett gemensamt öde, inte ur en plan eller ideologi. Det är snarare en tanke som finns hos tänkare som de Maistre, Hegel eller den tyska historiska skolan -- där samhället förstås som en levande helhet, inte ett projekt.