AI orsakar mänsklighetens död / gör det sämre att leva (samlingstråd)

Arbetslöshet är en av de eländen som alarmisterna menar att AI kommer leverera.

En av ekonomipristagarna till minne av Alfred Nobel som utsetts i dagarna Philippe Aghion har kommenterat just AIs påverkan på arbetslöshet.

Så här är det sammanfattat på ekonomistas:

Han har också studerat effekterna av AI på arbetslöshet och kommer fram till mer optimistiska resultat än många andra. Han finner inte något stöd för att AI ersätter arbetskraft totalt sett annat än på ett litet fåtal områden. Han menar att den positiva produktivitetseffekten överväger så att företag som implementerar AI-lösningar (eller på andra sätt automatiserar) i snitt nyanställer jämfört med företag som inte gör det. Många av dessa resultat diskuteras till exempel i denna föreläsning som han höll så sent som i september i år på SciencesPo i Paris.

Mannen är professor i ekonomi och har ägnat just tillväxtforskning mycket uppmärksamhet. Så det fungerar inte att vifta bort hans bedömningar med några gutturala läten.

Endast några få områden alltså. För egen del köper jag det.
Översättare t ex är ett område där jag kan se att LLM'er kan ta över. Folk som är översättare får hitta andra sysslor.

En förklaring till att företag som automatiserar också nyanställer kan vara att man får ökad efterfrågan. Automatiseringen kan göra att man kan sänka pris och därmed ta större marknadasnde och då ökar behovet av arbetskraft som är kopplat till rörliga kostnader.


Ja, de som tänkt sig att bli uppsagda och kunna med bidrag ligga hemma och parasitera på någon annan får nog inrikta sig på att fortsätta arbeta och vara just denne någon annan för de som redan nu är bidragstagare.

OK. Han nöjer sig med att undersöka och kommentera textbaserade AI-chattar, enbart? Men inte effekten av humanoida robotar som redan i dag med hjälp av AI-teknik kan lära sig alla mänskliga fysiska rörelser genom att titta på en kort instruktionsvideo. Den tekniken viftas bort med några gutterala läten?

Förra året var du inte lika pigg på att lyfta fram nobelpristagare när två AI-doomers fick priset.

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton har rekommenderat unga att utbilda sig till rörmokare. Han tror att nästan alla kontorsarbeten kan ersättas av AI inom några år. Men att det kanske tar lite längre tid att konstruera, testa och godkänna humanoida robotar som kan ersätta alla rörmokare och andra hantverkare, vars kompetens bygger mycket på praktisk erfarenhet och handlag. Jag tror att det kan stämma men att det bara handlar om några års skillnad.

Vi har just nu 25% ungdomsarbetslöshet. Du kan inte lösa det genom att sänka skatterna. Jobben finns inte och de kommer inte att finnas. Det här kommer att bli värre innan det blir bättre. Speciellt om ni liberaler är sena på bollen och fortsätter protestera mot alla politiska reformer som måste bli verklighet snart. Vi måste jobba tillsammans för folkets bästa. Vi kan inte fastna i våra ideologiska dogmer. Det är inte läge för det. Det är dags att börja tänka utanför boxen nu om vi vill rädda vår civilisation.

Säg att en tidsresenär fick en chans att åka tillbaka några tusen år i tiden och få en audiens med Egyptens farao. På den tiden var det kanske 90% av människorna som jobbade med jordbruk. Tidsresenären säger att på slutet av 1900-talet är det bara några procent av befolkningen som jobbar inom jordbruket. ”Men vad gör folk hela dagarna?” frågar farao förbluffat. Sen börjar tidsresenären prata om dokumentärfilmare, hundfrisörer, tennislärare, kvantfysiker, fastighetsmäklare, tidningsredaktörer, telefonförsäljare, florister, amanuenser, biografmaskinister, och så vidare, och så vidare, och så vidare.

Att 90% av de arbetsuppgifter som fanns på faraons tid försvann betyder inte att 90% av människorna var arbetslösa på 1900-talets slut. Det innebar istället att det började jobba med annat än jordbruk.

Så när folk pratar om att ”AI kommer ta 90% av alla jobb”, så gäller det att komma ihåg att så länge det finns saker som AI inte kan göra, så kommer det finnas ett utrymme för människorna att göra de sakerna istället.

OK. Vad ska folk jobba med i närande sektorer så att marknadsliberalismen kan fungera som det är tänkt?

Jag kan tänka mig att vi under lång tid, kanske för alltid, vill ha kvar människor i skolan, barnomsorgen, äldreomsorgen och delvis inom vården. Vi vill inte ha enbart mekaniska robotar där, inte jag i alla fall. Med detta är ju sk tärande sektorer som bygger på skattefinansiering. De här sektorerna förutsätter att vi har närande sektorer som bidrar med inkomstskatter, bolagsskatter, moms, m.fl. skatter, som finansierar den offentliga sektorn. Annars går det inte ihop. Det är väldigt grundläggande att det krävs lönearbeten för att ekonomin, i vårt nuvarande ekonomiska system, ska kunna fungera. Möjligen finns några närande yrken kvar som massörer och frisörer där vi hellre vill ha en mänsklig kontakt. Men de branscherna är inte tillräckligt närande för att bära Sveriges ekonomi. De omsätter för lite pengar. Vi är helt beroende av vår industri och en stor tjänstesektor, bl.a, IT som fortfarande erbjuder många arbeten. Detta är ryggraden i svensk ekonomi.

Kan du ge något exempel på ett vanligt närande yrke inom industrin eller IT som många människor har om 20 år?

Jag har ju gjort det ganska många ggr nu. Av någon anledning tar du inte in informationen. Du refererar inte till marknadslogiken och invänder mot någon detalj. Istället ignorerar du marknadslogiken total, och bara fortsätter på slagordsnivå.

Men jag kom på ett sätt att förklara som kanske andra kan ta till sig.

§1 automatisering (och här inkluderas AI) införs när det är lönsamt.
§2 konkurrensen tvingar ned pris när kostnader minskar.
§3 sänkta priser leder till motsvarande ökad konsumtion.

Antag här ett företag med 100 anställda som börjar automatisera med AI. Och lyckas sänka kostnader och därmed pris med 1%. Och även säga upp en person. (Dvs samma produktion kan klaras med 99 anställda).

Men denna prissänkning gör att kunderna har råd att konsumera för 1% till. Och det råkar man köpa av just detta företaget. Det leder då till att man måste anställa en person för att klara av den ökade produktionen. Dvs produktionen ökar med 1% och då behöver man ca 1% mer anställda för att klara det.

Summa summarum:
* automatiseringen ledde till ökad levnadsstandard.
* automatiseringen orsakade ingen ökad arbetslöshet.

Och detta är precis det vi sett de senaste 100 åren.

Ditt lilla exempel förutsätter att det inte går att öka produktiviteten på lagret. Att de alltid måste anställa fler på lagret eller inom sälj om man tillverkar mer och kan sälja mer. Men det stämmer ju inte alls med verkligheten att företagen måste det. Vi har redan i stort sett helt automatiska lager i dag. Och automatisk sälj med e-handel. Du har inte hört talas om Amazon eller? Din idé om bibehållen sysselsättning genom ökad konsumtion slutade fungera för 20 år sedan.

Exemplet är principiellt.
Säg istället att företaget motsvarar Sverige och 100 är gällande sysselsättning.

Sedan gör du ett tidsfel. Jag har haft en närstående som varit autist och haft svårt att begripa det temporala. Det är som om tid inte existerar ibland.
Automatiseringen, uppsägningarna, anställningarna görs löpande.
Du verkar tänka att all automatisering införs momentant. Eller så har du inte tänkt en tanke på att förändringar inte kommer momentant.


År 1 så görs automatisering som leder till 1% prisreduktion och motsvarande ökande efterfrågan. Där första göra att man kan säga upp 1% av arbetsstyrkan och andra gör att 1% till måste anställas.

År 2 så görs automatisering som leder till 1% prisreduktion och motsvarande ökande efterfrågan. Där första göra att man kan säga upp 1% av arbetsstyrkan och andra gör att 1% till måste anställas.


osv i 20 år. Då har man ökat konsumtionen per person med 22%. Men med lika många anställda. Automatiseringen (AI/Robotiseringen) har gjort den genomsnittlige anställde 22% effektivare.

Sedan kan någon mena att det borde nog vara 2% isf 1%. Och så kan det bli.

Jag förstår din princip och den kanske är en relevant betraktningsvinkel på marknadsekonomin just nu och tidigare. Men inte i framtiden när de där nya jobben som du pratar om inte tillkommer. Då blir läget väldigt annorlunda. Det som håller på att hända är ju att nästan alla närande arbetstillfällen kan komma att ersättas med AI och AI-tränade robotar av olika slag. Det blir jättebra för produktiviteten men inte så bra för alla lönearbetare. Du menar att jobben kommer att ersättas men då får du gärna berätta mer om vilka jobb det är du tänker på. Konkreta jobb, inte teorier eller principer. Vilka yrken är det du menar? Jag vet ärligt talat inte det, men jag vill gärna veta.

Efter 10 år av denna AI/Robotifiering så har vi kommit så långt att 22% förbilligande har skett.
Samtidigt har då priser fallit med 22%.
Hushållen har här valet:

A) Arbeta mindre och INTE utnyttja möjligheten att konsumera mera. Då kommer antalet utförda arbetstimmar minska med 22%. (Dock har inte denna väg valts ännu).

B) Arbeta lika mycket och utnyttja möjligheten att öka konsumtionen med 22%. Då kommer produktionen öka med 22% och lika många arbetstimmar måste utföras av människor som för 10 år sedan.

Vad gäller vilka arbetsuppgifter som de "övertaliga" kommer utföra beror på vad hushållen väljer att öka sin konsumtion av. Kanske är snickare som byter kök. Eller nageskulptörer. Eller anställa i bilindustri då folk köper nyare häftigare bilar. Kort sagt det som redan görs, som inte ännu robotifierats.
Alla kommande automatisering kommer inte införas momentant. Tvärtom tar det ganska lång tid.

Alternativt dyker nya tjänster och produkter upp, som involverar arbetstid för människor.
Precis som diseuse skrev ovan om diskussionen med farao. Har ju uppstått en hel del nya produkter sedan dess. Även sedan bara 100 år så har det uppstått ganska mycket nya produkter.

Nu pratar du åter igen om nutid och det som har varit. Du måste väl ändå begripa att om vi får fram en AGI då blir läget helt annorlunda. Då får vi inte bara de där få procenten högre produktivitet. Då kommer utvecklingen gå mycket snabbare och jobben tas över snabbare och ersätts inte med nya jobb, eftersom de jobben också kan göras av en AGI, eller en robot som har tränats med AGI, mycket billigare och mycket snabbare. Marknadsekonomin leder oss obönhörligen dit, förr eller senare.


Hur ska de "arbeta lika mycket" när det inte finns några jobb? Lika många arbetstimmar behövs inte för ökad konsumtion när vi har automatiska lager, automatisk handel och snart har vi automatiska transporter (Foodora har redan börjat med varuleveranser med rullande robotar).


Nagelskulptörer och snickare kan inte bära upp samhällsekonomin och bilindustrin är på god väg att bli mer automatiserad för varje år. Det blir inga nya arbeten inom bilindustrin. Snickare och andra hantverkare kan nog jobba i 5-10 år till men de kommer eventuellt redan inom några år kunna ersättas helt eller delvis av robotar. Inte för att de robotarna nödvändigtvis är smartare än oss. De är mycket billigare och de kan jobba 20+ timmar per dygn. Tänk dig själv att du ska renovera köket och en firma kan göra det till halva priset och på halva tiden med garantitid och fast pris. Då väljer du givetvis den som är billigare och snabbare. När detta väl börjar hända går den utvecklingen snabbt.

Det som möjligen kan stå i vägen och som jag faktiskt hoppas på är att vanligt folk inte önskar sig terminator-liknande robotar i sina hem eller vandrandes på gator och torg. Även om det vore bekvämt med en betjänt dygnet runt. De är helt enkelt för otäcka att umgås med. Men antagligen löser de väl det problemet och kan snart tillverka robotar som framstår som harmlösa och gulliga.

10 år in i framtiden är definitivt inte nutid eller vad som varit.

Antingen läser du inte vad du citerar. Eller så blundar du totalt för vad som står.

Du kommer aldrig kunna ha en fungerande samtal med någon så länge du ignorerar vad den andra säger, utan bara har en monolog för dig själv där du hittar på halmgubbar då och då. Det är så du gör här.


Nu hittar du på att det inte finns jobb, fast jag har beskrivit klart och tydligt vilka jobb det är.

Du ignorerar fullständigt det du citerar.
Antingen tar du inte in information. Eller så är det en smutsig debatt-teknik du har att strunta i vad andra säger/skriver.


Du förfaller du till flumtermer som "bära upp".

Alla kan inte vara kunniga i ekonomi, så därför förklarar jag nu att den BNP från en nagelskulptör är lika värdefull som den från en som arbetar i industri.

Det är tvärtom ganska stor andel av BNP som kommer från underhållning, nöjen, skönhetsprodukter, statusprodukter mm. Och det är för att folket vill spendera sina inkomster på det.
Det är inte de egna preferenserna som bestämmer här.

Du tror inte att svensk exportindustri är speciellt viktigt för vår ekonomi? Den kan ersättas med nagelskulptörer och "nöjen" (när en AGI kan producera alla filmer och all musik individuellt för varje person)?