Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Hyrorna höjs i snitt 30% på riksnivå enligt chat gpt större delen av Sthlm , göteborg, Malmö höjs hyrorna markant, avkrokar och städer utan atttraktiva jobb ingen vill bo i får en måttlig sänkning som utgör en minoritet del av beståndet. Vi vet alla att hyrorna generellt är betyfligt högre i länder med marknadshyra och folk får oftare bo i kollektiv, speciellt unga, studenter, pensionärer och arbetsre får sämre liv och samhällsförlusterna blur 20-25 miljarder per år och 75 000 jobb som påverkas och 1% lägre tillväxt el mer. Vad är dina egna incitament att få upp hyrorna, 8-10% direktavkastningen du vill åt och profitera på de svagare? Är du beredd svika dina egna principer, enligt egen utsago och histotik, att alltid värna nationens tillväxt. Tillväxtfientlig nu för egen vinst? Det är rätt vanligt hos homo sapiens att bete sig så, så du är inte ensam och behöver inte skämmas.

Tycker du att dagens system fungerar eller har du reagerat på utmaningar med saker som svartkontrakt, 40-50 års köer och minimal rörlighet? Vad är ditt incitament för att behålla dagens system?

Svartkontrakt är numera förlegat eftersom det är kriminaliserat att köpa och straffen har höjts avsevärt. (jag gjorde skenbyte när det var legalt att vara köpare) Det är inte många, i alla fall inte vanliga människor, som vill riskera att åka fast för det. Köerna på 45–50 år är en överdrift; jag tror rekordet är 35 år för en sekelskifteslägenhet på 3–4 rum och kök på Östermalm eller Mosebacke.

Det finns dussintals anledningar till varför det är värt att behålla systemet, som dessutom ökar statens intäkter med 20–25 miljarder kronor per år och genererar 75 000 jobb och höjer tillväxten med över 1% av BNP. Folk med lägre inkomster, arbetarklassen men även medelklass bor billigare, får större marginaler, kan bo större om de vill, bättre liv och kan konsumera mer, större blandning och jämlikhet samt möjlighet för alla att bo i attraktiva områden, inte bara genom kötiden utan lägenhetsbyten som gör det möjligt betydligt fortare göra hyresrätt karriär i Stockholm, något som helt utestängs ifall man är en "lågpresterare" eller vaktmästare med 30 brutto som Flanders rackar ner på. Med marknadshyror går hyran upp dubbelt upp och 65-70% av arbetarlönen går åt till hyres 1an i innerstan vilket inte är hållbart. De går då inte heller spara till en bostadsrätt, man får ens inga lån i dagens läge med europas mest förmånliga bostadsvillkor för bostadsrägare så priserna är onaturligt höga.

Systemet har förstörts på grund av alliansens ombildningar som gör att det finns få billiga attraktiva hyresrätter kvar, enorm massinvandring samt en helt frånvarande politik för att bygga billigare bostäder med god kvalitet i större volymer. Det är helt klart att det är enorma köer nu när flera hundratusen hyresrätter har försvunnit, i kombination med en onaturligt kraftig befolkningstillväxt, huvudsakligen av muslimer, som inte ens kan ta lån på grund av sin sekt och som efterfrågar billiga hyresrätter.

En av många saker som förstört bomarknaden är ROT-avdraget som gjort det mer ekonomiskt för hantverkare att renovera befintliga bostäder, vilket lett till ökad efterfrågan på hantverkstjänster inom renovering.
Det har i sin tur gjort att hantverkare ofta prioriterar renoveringsjobb som är mer lönsamma och enklare att genomföra än nyproduktion, vilket bidragit till att nybyggnadsprojekt blir dyrare och tar längre tid i kombination med obefintlig konkurrens bland byggbolagen.

Efter att moderater och nyliberaler förstört systemet, missgynnat hyresrätten och höjt trösklarna för att komma in på den ägda bostadsmarknaden, sitter de och säger att invandrare, narkomaner och lågpresterande bor i hyresrätter och att HR är dåligt och bruksvärdessystemet inte fungerar. En medveten strategisk politik för att få bort bruksvärdessystemet och höja bostadspriser.

Systemet fungerade bra när jag var ung: ett par års kö i förorter, 5–8 år i Sundbyberg för billiga tvåor eller treor, och 10–12 år för en etta eller tvåa i stan. Helt okej. Ville man köpa bostad var priserna ungefär en tredjedel av dagens; mellan 300 000 och 1 miljon kronor för en etta i Vasastan under åren 1998–2005.

Frågan är hur man löser bostadsmarknadens problem, behåller bruksvärdessystemet och minskar kötiderna kraftigt och får bort nyliberalerna – något jag har lösningar på, men det är en annan diskussion.

Jag skulle kunna betala marknadshyror o bo juste OM:

1. Alla bostadsbidrag bort*

2. Sociala får inte betala hyror för bostäder/lägenheter**

3. Staten/kommuner får inte betala bostäder/lägenheter för asylköret**

* varför skall dessa få blockera lägenheter o driva upp hyror de kan bo i ettor/tvåor
eller vad de har råd att betala av egen kraft

** varför skall dessa få bo o blockera bostäder o driva upp hyror

** de skall bo i sovsalar inte blockera lägenheter

Haha det gamla tugget om att betala sina skulder är sparande. Dags för papperskorgen av hela tråden kanske?

Annars är det idel mörka moln på bostadshimlen. Nu börjar till och med mecklare och banker babbla om ras och kris.

Nej, det gör dom inte. Hittar bara på lite som det känns eller? Finns inget som talar för lägre bopriser, absolut inget.

Har många skäl:
Ett fruktansvärt stort utbud. Lägenheter långt över 2x snitt 2014-2021. Hus omkring 1,8x.
Avgifterna kommer gå upp betydligt, det är helt solklart; kolla Nils Holgersson rapporten hur priserna skenar på allt, fjärrvärme, el, VA, avfall..

Långräntorna är upp samt att majoriteten av föreningarna går med förlust, K3 blir obligatoriskt nästa år vilket inte kommer hjälpa de som försöker förminska avskrivningar.

Du kan inte behandla bostadspolitiken i ett vakuum helt utan hänsyn till andra skatter eftersom allt hänger ihop. Det har så alltid gjort och ventiler behövs för att få svenska skattebetalare att inte göra uppror mot alla absurditeter.

Du vill synka reglerna på för beskattning/avdrag med resten av europa. Men då får du GIVETVIS se över hela skattesystemet och jämka det med. Du kan inte cherrypicka.

Alla bedömare, tunga instanser, nationalekonomer osv inser detta och kommer enkom med förslag på en övergripande skattereform eftersom det är nödvändigt om man ska göra stora ändringar för just bostadspolitiken

1. Amorteringskrav som är lagstadgat är ganska unikt. Det är få länder som har det som Sverige. Det finns rekommendationer i några länder och något annat har lagstadgat. Annars är det upp till bankerna, inte politker. Vi kan gärna införa samma regler som andra länder (i princip inga lagstadgade)

2. Ja fastighetsskatten är relativt låg i Sverige. Vi kan ändra den till typ 0,7% eller dylikt förutsatt andra kraftiga skattesänkningar givetvis.

3. Ränteavdraget är relativt högt. Men Sveriges kapitalskatter är också högre än genomsnittet. Historiskt har ränteavdraget följt marginalskatterna på 70-80 talet kunde höginkomsttagare ha 80% ränteavdrag vilket hjälpte att få dem att acceptera 80% marginalskatt, det hade de inte gjort annars. När marginalskatten sänktes kraftigt 1991 sänktes också ränteavdraget.

Om ränteavdraget nu skulle slopas, vilket gör det väldigt märkligt eftersom alla beskattas på kapitalinkomster och behöver kunna jämka dessa, så skulle det behöva kompenseras med slopad marginalskatt som det gjort historiskt.

Sverige har västvärldens lägsta brytpunkt för högsta marginalskatt. Tar du bort ränteavdraget kommer acceptansen för världens värsta marginalskatt försvinna.


4. I Princip varje land i hela västvärlden har undantag för kapitalbeskattning av primär bostad, vilket är i princip alla bostäder i landet utom fritidshus. De inser givetvis att det är galenskap att beskatta detta eftersom det tar kål på rörligheten. Speciellt i kombination med stämpelskatt.

Ska en fastighetsskatt återinföras så slopas också all reavinstskatt på bostäder.

5. Rot-avdrag är en konsekvens av hög moms och europas högsta arbetsgivaravgifter. Du gottar dig själv i de låga kostnaderna för hantverkare i Spanien men om Sverige hade samma låga arbetsgivaravgifter och moms hade det kraftigt sänkt kostnaden för hantverkare. Rot är ett botemedel på en självförvållad sjukdom. Det får gärna tas bort, men då kan vi halvera arbetsgivaravgifterna så de ligger i linje med snittet i oecd (16%).

Du gottar dig för övrigt också åt de höga bruttolönerna i Danmark. Något som möjliggörs av att Danmark knappt ens har några arbetsgivaravgifter. Samtidigt så säger du att du älskar Sveriges höga arbetsgivaravgifter (vilket är ett annat ord för skatt)

Slemhog och konsekvens är som olja och vatten

Utbudet för villor har vänt och är nu lägre än året innan. Något som man inte sett sen 2022. Villor säljs nu fortare och jag ser ocksp tydligt att det som säljs i Sthlm inte ersätts med lika många nya objekt.

Villamarknaden ser ljus ut men lägenheter har det tuffare. Speciellt i sämre områden och/eller utsatta föreningar.

Eftersom folk har fattat nu hur extremt dyrt det är att renovera villor så har renoveringsobjekt det väldigt tufft medan bra renoverade objekt flyger. Rot hjälper inte speciellt mycket om du ska blåsa en villa på 2-4 msek i renovering. Det är en piss i havet med 100k rabatt på arbetskostnaden.

Det finns ljuspunkter i framtiden som ger hopp om att problemet kommer bli löst jo, men mycket talar mot detta. Man kan dela in det i ett par olika delar som tillsammans kan lösa problemet

Kreditgivning
Skulle vi få ytterligare räntehöjningar eller åtstramning av kreditvillkor från banker skulle trycket uppåt på marknaden avta och vi kanske (med lite tur) får se billigare bostäder eftersom folk som behöver sälja av andra anledningar behöver anpassa sig till köparnas betalförmåga.

Utbudsökningar
Skulle vi få se en lösning på produktionskostnader så nyproduktion blir billigare skulle det också skapa möjligheter för billigare boenden generellt. Det kan handla om ökad samverkan för effektivitet, automation och ökad användning av pre-fab modeller som kanske kan bistå med en lösning.
Skulle vi se en förbättring på hyresmarknaden där kötider kortas och alternativ till att köpa möjliggörs minskar behovet av att köpa.

Psykologiska faktorer
Det är väldigt mycket i ropet idag att bostadsmarknaden inte mår bra och det kan skapa en avvaktande mentalitet hos många unga som kanske inte vågar ge sig in i marknaden eftersom ingen vill vara den som köper på toppen och tvingas sälja med förlust.

Demografisk förändring
Sverige har, likt många andra länder, en fertilitetskris och kopplat med minskad invandring kommer behovet av bostäder minska om inte denna trend vänds vilket också kan bidra till en bättre prisbild.
Det finns även många äldre som äger bostäder och när de väl går bort så kommer utbudet öka och förhoppningsvis vill delägarna då bara avyttra och tar buden som ges framför att vänta lång tid för att få den vinst de önskar.

Det finns hopp, men tyvärr är det så att det finns många som vill att bostäder skall vara för dyra eftersom de ser bostäder som en tillgång som de vill tjäna pengar på när de säljer.
Nu är förhoppningsvis trenden med evigt ökande bostadspriser bruten så folk slutar se bostad som en investering eller ett sparande efter toppen 2021-2022 men man vet aldrig, folks girighet bör aldrig underskattas.

https://www.homegate.ch/rent/4002580646
Lgh i Basel. Hyra CHF 319/kvm och år. Tillgänglig omgående. Konverterar man växelkurs och justerar med BNP/Capita blir det 2306 kr/kvm och år.


https://www.homegate.ch/rent/4002562802
En annan. CHF 228/år och kvm. SEK 1646/kvm och år.

Avviker väl inte så mycket från svenska reglerade hyror.

(Dom har mer liberal politik så deras levnadsstandard är ju högre. Därför måste man justera för skillnad i BNP/Capita för att få ett rättvisande mått).

Det börjar säljas mer villor och utbudet går ned vilket är ett positivt tecken, men priserna står fortfarande ganska stilla:

T ex Stor-Stockholm villor (K/T):

Okt 2021: 1,38
sept -22: 1,26
sept -23: 1,22
sept -24: 1,27
sept -25: 1,26

Ser ungefär likadant ut i riket.