Citat:
Ursprungligen postat av
KamerunHunter
Hmmm, tror inte jag hänger med helt, men ok

Alltså.
Glöm huset i några minuter.
Men låt säga att TS har ett lönekonto. Därefter har de ett gemensamt konto för mat/inköp/osv på totalt 10 000kr som delas (1/2).
TS fru har även ett lönekonto samt fordran på TS.
Då blir bouppteckningen (alltså redovisning innan fördelning) följande:
TS
GG (Giftorättsgods)
Lönekonto (1/1): 50 000 kr
Gemensamt konto (1/2): 5 000 kr
Summa tillgångar: 55 000 kr
Skuld till exfru: -3 000 kr
Totalt GG: 52 000 kr
EE (Enskild egendom)
0 kr
---
Exfru
GG (Giftorättsgods)
Lönekonto (1/1): 1 000 kr
Gemensamt konto (1/2): 5 000 kr
Fordran på TS: 3 000 kr
Totalt GG: 9 000 kr
EE (Enskild egendom)
0 kr
---
Sammanlagt giftorättsgods:
52 000 + 9 000 = 61 000 kr
Fördelas (hälften var):
61 000 / 2 = 30 500 kr per make
---
Utjämning:
TS har 52 000 → ska avstå 52 000 - 30 500 = 21 500 kr till exfrun
Exfru har 9 000 → får 21 500 kr
Efter överföring:
TS: 30 500 kr
Exfru: 30 500 kr
-------
Notera alltså att exfruns konto på 1 000kr är (1/1) i hennes behållning. På samma sätt sker det med huset. Alltså att det upptas som 1/1 som hennes giftorätt. Därefter fördelar man.
Om TS upptar hennes giftorättsgods som hälften av sitt eget, så gör han civilrättsligt delägaranspråk på huset till hälften, och dessutom till sin egen nackdel eftersom det minskar hur mycket hon är skyldig att kompensera honom.
Bodelningen är en förmögenhetsutjämning. Den påverkar inte sakrättsliga förhållanden. TS kan alltså inte göra anspråk på huset till hälften innan fördelning.