Autism är en utvecklingsstörning, inte 'ett annorlunda sätt att tänka'

Idag diskuterar vi väldigt mycket om autism här på flashback, naturligtvis kommer vi ofta in på vad autism faktiskt är. Dom sidosticken är då OT för tråden och därför gör jag nu denna tråd.

Tråden är inte till för att håna autistiska människor. Vi diskuterar klassificeringen av autism. Naturligtvis kan det förekomma inlägg som upplevs kränkande eller stötande, det är en naturlig följd av att diskutera ämnen som utvecklingsstörning.
Tråden skapar jag för att vi behöver få ett korrekt perspektiv på vad autism faktiskt innebär för de som lever med och klara upp missförstånd och myter om diagnosen.

HHS, CDC, NIMH, WHO, Mayo clinic, beskriver autism som developmental disability/disorder eller beskriver det som: a disorder is a condition related to brain development.

Developmental disability/disorder är det engelska ordet för utvecklingsstörning.
Det är inget trevligt ord att beskriva någon med, men det är en medicinsk term.

Så här definierar CDC developmental disability:

-Developmental disabilities are a group of conditions due to an impairment in physical, learning, language, or behavior areas.
-These conditions begin during the child's developmental period, may impact day-to-day functioning, and usually last throughout a person's lifetime.
-Most developmental disabilities begin before a baby is born, but some can happen after birth because of injury, infection, or other factors.

Jag får upplevelsen av att folk tycks tro att autism är mer likt en personlighet snarare än utvecklingsstörning. Lite som de beskrivs i tv, att de ser världen på ett annorlunda vis och är väldigt intresserade av tåg eller något annat stereotypiskt.

Det här är verkligheten för väldigt många med autism

Det är obestridligt, autism är en utvecklingsstörning.

Människor som autistiska förtjänar att bli behandlade värdigt, precis som alla andra i samhället, men att ljuga och förskingra vad autism faktiskt är inte att göra dem en tjänst. Tvärtom, genom att tona ned allvaret med tillståndet så hamnar de i skymundan och de svårigheter de och deras familjer står inför blir osynliga för samhället vilket gör det svårt att adressera utmaningarna.

Ifall man inte upplever att, vad man exempelvis kallar högfungerande, autism inte stämmer in på dessa beskrivningar m.m. är det något vi gärna kan diskutera.

Tråden kan även vara lite lös för att kunna diskutera närliggande teman om autism som oftast klassas som OT i andra trådar så vi kan etablera en diskussion om de med.

Förstår inte riktigt vem som skulle motsätta sig detta? Detta är en väldigt bred klassificering där även dyslexi ingår.

Flertalet användare hävdar prompt att autism inte är en utvecklingsstörning.
Och eftersom den diskussionen uppstår så pass ofta så bestämde jag mig för att vi gör en ordentlig tråd om det.

Tänk vad ett t kan göra.

Ja lite märkligt att två motsatsord bara ett t bort.

Fixade det nu.

Är VERKLIGEN inte en expert, så "enorm jävla nypa salt" tack.

Problemet är väl att botemedlet är socialt? Nu tänker jag på autism som ett spektrum och att många som tidigare sågs som aparta, med vad som förr kallades Aspergers, numera faller in under autism.
Samma med människor som säg föds med en fysisk defekt som problem att gå eller blindhet eller nåt. Vi kan inte bota dom, men botemedlet är socialt. Rullstolsramper, ljudsignaler vid övergångsställen mm?

Samma med folk som hamnar på autismspektrumet idag. Som nån som är en otrolig power-nörd så känner jag flera. Enormt härliga människor som när dom hamnar i rätt omständigheter socialt blir en del i en vuxen gemenskap men som innan dess har försökt "dölja" sig på grund av socialt tryck och därför ofta kånkar runt på rätt mörka känslor och fobier eftersom dom har vart tvugna att lajva en social gemenskap dom ofta var exkluderade ur på grund av dom dolda sociala kommunikationerna dom helt enkelt inte har tillgång till.
När det finns utrymme för dom att säga "jag är på autismspektrumet så du måste säga saker litet tydligare" och det finns en tvåvägskommunikation där man som ... (vadfan är termen numera?) "neurotypisk" ges verktyg och tillåtelse att använda dom för att hantera den.
Tänker på att som med en polare som sagt att han gärna vill att jag ska klart säga till honom att han fastnat i ett "snack" om nåt ämne han är intresserad i men missar att alla andra tröttnat. För mig känns det brutalt att säga rakt ut "nej, nu snackar du folk till döds om det här. Dags att sluta" - men för honom är det en trygghet att jag vågar säga det och för mig är det en trygghet, och litet av en jävla ära, att få tillåtelse att vara där för honom.

Så inom den gruppen är definitionen inte lika relevant som behandlingen, och behandlingen är enkel. Att ge folk utrymme att kunna säga "jag har autism, så behöver litet raka rör här" - och andra kunskapen att veta vad det betyder.

Samtidigt, så på grund av att autism-som-spektrum faller folk som förr kallades autister mellan stolarna. En mycket nära släkting till mig har vad man förut kallade autism. Han kommer aldrig klara sig själv. Han kommer alltid behöva stöd och konstant övervakning för att överleva.
Iom att debatten kring "autism" numera handlar om folk på ... låt oss kalla det den grundare delen av spektrat, folk som har svårt med sociala koder mm. Så ignoreras hans behov i diskussionen. Man pratar om att autism "inte är en sjukdom" osv - vilket i hans fall inte alls är vare sig relevant eller positivt.
Jag precis som hans föräldrar hade inget annat vela än att det fanns ett magiskt botemedel, och har inga problem att säga det, men det blandas snabbt ihop med folk som har vad som tidigare kallades Aspergers som ser det som att slå undan benen på botemedlet som dom inte bara behöver utan som finns tillgängligt: kunskap och sociala överenskommelser.

Så håller verkligen med dig i det här.

Sen är det viktigt att komma ihåg att autism kan vara en multifunktionsnedsättning och kombineras med andra saker. Som min släkting som på grund av breddandet av uttrycket kan få andra funktionsnedsättningar beskrivna. Att han har "autism" men OCKSÅ utvecklingsstörningar i den klassiska bemärkelsen och det i sin tur kan hjälpa honom och andra i långa loppet.

En annan mycket-mycket nära släkting som var äldre hade ju, om han hade fötts några decennier senare, fått diagnosen "autism-spektrum". Och man kan klart se hur det hjälper folk numera när man tittar på hans liv. Folk som vi kallade "aspergers" förut var när min mycket nära släkting var ung bara "idioter" som levde i skräck inför att bli påkomna och försökte med allt för att kunna "passa in". I min släktings fall med självmedicinering. Alkohol och annat gör att man inte ser konstig ut, bara full eller hög. Och ofta tänker jag på mina autistiska vänner nu, och hur den här nära släktingen hade kunnat blomma ut om dom hade funnits runt honom och det "sociala botemedel" som vi har tillgängligt och borde bli bättre på som samhälle, existerade.

Slutligen vill jag bara skriva av mig om ett närliggande ämne, men har bakom spoilervägg för att inte störa ämnet i sin helhet, hoppas det är ok?

Det beror väl på hur du ser det. Tidigare så var utvecklingsstörning namnet på intellektuell funktionsnedsättning. Långt ifrån alla som har autism har en intellektuell funktionsnedsättning så då blir det lite fel att använda det ordet. Även om dom såklart har ett funktionshinder så är många autister väldigt intelligenta, ibland även högintelligenta, men har problem med andra saker tex. Den sociala biten.

Jag är rätt så säker på att termen 'efterbliven', alltså mental retardation, är vad som har bytts ut mot IF.
Det faller under paraplytermen utvecklingsstörning.

Den sociala biten är en viktig del av människans intelligens. Varför bortser du från just den biten när du definierar intelligens?

Mitt syskon med högfungerande autism (med den numera förlegade Asperger-diagnosen) kallar det en funktionsnedsättning. Förmodligen är det en utvecklingsstörning, ja, det är ju inte som att den uppkommit plötsligt en vacker dag, utan utvecklats tillsammans med individen (från barndom till vuxen ålder). Problemen och fördelarna har ju alltid funnits där så att säga. Min eget barn med svår autism (nivå 3) har ju obestridligen en utvecklingsstörning samt intellektuell funktionsnedsättning.

Att man motsätter sig begreppet "utvecklingsstörning" är nog bara nyspråk - man upplever att det låter otrevligt, obehagligt, negativt. Mitt syskon hamnade i en absurd diskussion kring detta med en kollega. Kollegan rättade mitt syskon när denne beskrev sin egen diagnos som en funktionsnedsättning: "Det heter faktiskt funktionsvariation och ingenting annat!" Det är ingen jävla variation utan en nedsättning, svarade mitt syskon, och förklarade att denne har rätt att själv sätta etiketter på sina egna problem utan att någon annan har rätt att lägga sig i. Människor idag är verkligen knepiga.

Visst, du har väl rätt i sak. Men samtidigt klingar det rätt fel att kalla folk som klarar av att leva helt normala liv för utvecklingsstörda. I synnerhet de som bara har lite autistiska drag.

När man säger utvecklingsstörda så får många bilden av en person som behöver hjälp dagligen med diverse saker. Och potentiellt kan det vara så enkelt att de du tror du är oense med i den här frågan egentligen bara är oense om huruvida det ska kallas funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning.

Liknande saker kan sägas om funktionsnedsättning, eller äldre, handikapp. Rent tekniskt är ju folk som behöver glasögon handikappade, men det blir ju rätt fånigt att prata om dem som handikappade i en vardaglig kontext.

Men sen har jag ett perspektiv, men jag medger att det är lite fiskande över det, så har ju autister lättare att förstå andra autister. Neurotypiska är ju vana vid att folk uttrycker sig vagt med metaforer och hintar, och när de hör en autist prata så försöker de ofta göra massa tolkningar som helt enkelt inte stämmer.

Men sen är jag också helt med på att det ibland blir lite väl mycket daltande som kan vara kontraproduktivt.

Jag har också uppfattat att det finns en tendens i samhället och tom vården att ändra på vad autism är. Som det där med funktionsvariation, vilket inte beskriver begränsning eller förlust av kapabilitet över huvud taget.
När man 'mjukar' termerna för hur man beskriver medicinska tillstånd så förminskar man dem och det leder till att tillstånden inte får korrekt uppmärksamhet.