Försöker radikala vänsterfeminister påtvinga andra sina dåliga livsval?

Att mammor tar ut majoriteten av föräldraledigheten behöver inte alls ha med förtryck att göra. Jag tror att det till stor del beror på invanda mönster och att föräldrar alldeles för sällan reflekterar på olika sätt att fördela föräldraledigheten.

Och en undersökning från Familjeliv säger faktiskt ingenting. De som hänger på Familjeliv utgör inget tvärsnitt av den svenska befolkningen.

Jag tror absolut att ökad psykisk ohälsa till stor del beror på det samhälle vi lever i, men jag tror till skillnad från dig inte att det handlar om att mammor inte tillåts förverkliga sig som mammor. Jag tror det är mycket mer komplext än så. Vi lever i ett samhälle som ingen människohjärna är anpassad för, på väldigt många sätt.

Jag känner flera kvinnor som bott eller bor i Storbritannien och de har varit hemma för att de ekonomiskt har förlorat på att sätta barnet/barnen i förskola. Där finns ingen gynnsam föräldraförsäkring som i Sverige, inte heller några feta bidrag. Det kan kosta runt 15000 SEK per månad att ha sitt barn i förskolan på heltid, beroende på var du bor. Är du då låginkomsttagare säger det sig självt att du har väldigt begränsade möjligheter till att bekosta barnomsorg, i synnerhet om du skulle råka ha fler än ett barn.

Om de har kommit överens om att kvinnan ska vara hemma och vara den ekonomiska förloraren (och mannen ska vara den ekonomiska vinnaren) så ska han kompensera henne för detta, ja. Det är alldeles för många kvinnor som blir ekonomiskt beroende av sin partner just för att hon har varit hemma och tagit hand om barnen, hon har arbetat deltid när barnen börjat skolan. Hon blir borta från arbetsmarknaden och hennes pension drabbas. Hon har inget eget sparande. Det gör det väldigt svårt att bryta sig ur en relation om hon skulle vilja det. Det gör även hennes pension liten när gubben på ålderns höst dör före henne.

Vi tycker att båda vår ekonomiska trygghet ska tryggas och vi gör det tillsammans.

Du får tolka mig precis som du vill.

Vari ligger motsättningen mellan att vilja ha bättre arbetsvillkor och samtidigt vilja vara en mamma och ta hand om barn?

Svara bara på mina frågor.

Och var har jag skrivit att att kvinnors psykiska ohälsa enbart beror på att kvinnor inte tillåts förverkliga sig som mammor?

Tack för att du gav ett exempel. Vet du om barnomsorgskostnaden på något sätt är inkomstanpassad i Storbritannien? Det låter som att även många män skulle ha svårt att kunna betala de summorna.

Dock ska väl ändå nämnas att medellönerna om vi nu t.ex. talar om London där jag antar att sådana här kostnader är högst så är ju medelsnittslönerna också mycket högre.

Medellönen för män i London är £76 700 .
Medellönen för kvinnor i London är £53 100

Fast jag håller naturligtvis med om att det låter som orimligt höga kostnader. Som tur är bor vi inte i Storbritannien och diskussioner om hur radikal feminism eventuellt påverkar kvinnor negativt i Sverige har väl ganska lite att göra med barnomsorgskostnader i Storbritannien?

Tror du som jag att i de flesta förhållanden där man lever tillsammans och låt säga då kvinnan är hemma mest så betalar mannen mer av kostnaderna?

Lite offtopic men ändå lite kul att höra vad du tänker kring detta. Jag är så pass gammal att när jag var ung så var det obligatorisk värnplikt. Under ett års tid fick jag snällt rätta in mig i ledet och leka krig. Jag tror att jag fick 30 kr om dagen typ. Samtidigt kunde alltså mina jämnåriga tjejer antingen påbörja sin vidareutbildning och få ett års försprång där eller börja jobba och tjäna pengar vilket då gav mig 1 års inkomstbortfall jämfört med dem.

Tänker du att tjejerna som jobbade borde ha satt undan lite pengar till oss som kompensation?

Det spelar ingen roll om mannen betalar för allt hemma, det kompenserar inte för att kvinnans pension drabbas negativt.

När du blev inkallad att göra lumpen var det inte kvinnorna som kallade in dig, det var staten. Därför skulle du kompenseras av staten, inte av kvinnorna.

Så du som stark självständig kvinna tycker att mannen mycket väl skulle kunna stå för alla kostnader hemma plus att mannen utöver det bör kompensera kvinnan ytterligare genom att sätta undan pengar till hennes pension?

1. Att bli hemmafru, eller hemmaman för den delen, i TS idealiserade värdekonservativa samhälle med strikta uppdelade könsroller, är ett rejält "dåligt livsval" för en individ i ett monetärt samhälle, eftersom det gör att man inte får en egen inkomst som är grundförutsättningen för ens självständighet och möjligheter i livet och för vitala saker som pension ex.

2. Och jag har redan skrivit om ensamheten, ledan och depressionerna som hemmafruar led av då det begav sig på 50 talet ex. vilket direkt motsäger TS föreställningar om att traditonella könsroller skulle befria oss från ensamhet och olycka, vilket TS nogsamt undvikit att svara på.

Kontantan är att TS föreställningar om det underbara konservativa samhället där alla lever lyckliga i alla sina dagar inte stämmer utan helt enkelt är vanföreställningar eller ännu värre...en fantasi som kommer av att man bara prioriterar/ ser ett kön och skiter totalt i det andra.

Svaret är en googling bort.


Med "äldre" menar jag "äldre som jobbar". Men om man med "äldre" menar "pensionärer" så är det klockrent att kvinnor mår bäst. De slipper ju då arbetslivet som är orsaken till att kvinnor mår dåligt, de lever längre, de har fler vänner än män. Allting bekostat av männen som betalar in 75% av pensionspengarna. Kvinnor är som gjorda för att få bidrag.