Flamingo kommer nog inte att användas mot det ryska elnätet, utan mot mer strategiska mål (rysk försvarsindustri, ryska militärlager, "rysk olja" och vissa "specialmål" med symbolisk betydelse).
Det är inte "skryt" (eller rättare sagt inte "tomt skryt") eftersom det är en kopia av en redan existerande och fungerande missil (MG FP-5
https://milaniongroup.com/wp-content...5-brochure.pdf). Milanion är ett brittisk-registrerat företag med ekonomisk "arablands"-backning och det har cirkulerat rykten om det är Boris Johnson som fixat till Milanion-Ukraina-samarbetet (för att komma runt amerikanernas förbud mot att använda amerikanska missiler mot diverse mål, Storbritannien gav ju från början Ukraina rätt att "skjuta fritt").
Ingen vet exakt var komponenterna till Ukrainas "Flamingo"-version tillverkas, bortsett från att Danmark öppet har gått ut med att de tillverkar bränslet. Men det är osannolikt att tillverkningen sker i Ukraina, också om de potentiellt monteras ihop där. Uppgifterna om hur många som tillverkas varierar från "max 50" till "över 200" per månad. Omöjligt för vanliga dödliga att veta vad som faktiskt gäller.
Det finns en massa idiot-videor om hur de kommer att användas på internet, och lika korkade analyser om att "de inte kommer att ha någon "effect on the battlefield" (det är inte ett "battlefield"-vapen

). Gissningar som kommer från mer kunnigt håll pekar ut oljeproduktionsanläggningar, järnvägsknutpunkter och en ofta förekommande gissning är den ryska megafabriken Yelabuga (
https://en.wikipedia.org/wiki/Yelabuga_drone_factory) som tillverkar största delen av de ryska attackdrönarna. Ryssarna verkar tro samma sak, för de har under året kraftigt uppdaterat luftvärnet runt anläggningen (som i princip legat utanför räckhåll för Ukraina, innan "Flamingon"). Förutom den lär Ryssland bara ha två andra anläggnignar som kan tillverka drönare i större mängder.