Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Ska ta fram den. Det bruka ta 2-3mån ifrån 4 SEP innan jul borde domen komma.

case OCv Commission [C-479/22 Pl tog 5år för att komma fram till beslut

https://eur-lex.europa.eu/legal-cont...EX:62022CJ0479

Inget nytt om skitsidan upplysningen med Lars Save som vägrar följa alla andra utan gottar sig i den nya trafik hans skitsida fick efter alla andra gick med på att man kunde bli borttagen? Den feta grisen har redan tidigare varit involverade i skumma affärer så att han inte bryr. sig ett skit om moral och logik är inget nytt.

Har han några barn? Får pedofilvibbar av honom och jag tror det finns mycket skelett att gräva i den garderoben på Strandvägen 36 i Falun.

https://www.di.se/nyheter/bors-vd-ut...-insiderbrott/

Nja, hela rekryteringsbranschen är en ganska skumrask verksamhet, tror inte att de kommer vara särskilt villiga att avslöja det. De är nog rätt medvetna om att deras underleverantörer och eventuellt de själva begår brott mot GDPR på en närmast industriell skala.

En månad sen nu generaladvokaten kom med sitt yttrande. Det finns alltså inget bestämt datum när det kommer en dom från EU-domstolen? Det sattes ju ett datum för när generaladvokaten senast skulle komma med sitt yttrande, gäller inte samma eud eller domen kommen när den kommer bara?

Regeln säger 2–3 månader. OC v Commission (C-479/22 P) är dödsstöten för de som låtsas vara ”journalister” för att slippa GDPR. Smartaste draget nu är att lägga ner innan det kostar mer.

Uppdatering Domen 1 oktober OCv Commission T-384-20RENV den första var bakgrunden

https://eur-lex.europa.eu/legal-cont...01)&print=true

Uppdatering Domen 1 oktober kom den OCv Commission T-384-20RENV den första var bakgrunden

https://eur-lex.europa.eu/legal-cont...01)&print=true

Tack snälla för hänvisning!

Vad exakt handlar den här domen om?

En forskare blev indirekt identifierbar i ett pressmeddelande från EU:s bedrägeribekämpningsorgan (OLAF).
Även om hennes namn inte stod, gick det att förstå vem hon var – och det skadade hennes rykte och karriär.

EU-domstolen slog fast att:

Även indirekt identifiering = personuppgifter enligt dataskyddsrätten.

Offentliggörande utan rättslig grund var ett allvarligt brott mot dataskyddsreglerna (EUDPR, motsvarande GDPR).

Hon hade rätt till ersättning för icke-ekonomisk skada (t.ex. kränkning, ryktesskada).
→ Hon fick 50 000 euro i skadestånd.

1. Prejudikat: Domen bekräftar att även indirekt identifierbara uppgifter omfattas av GDPR.
→ Om man kan kopplas till uppgifterna (t.ex. via namn, ort, dom, kontext) gäller full dataskyddsrätt.


2. Skadestånd: Den visar att ideell skada (kränkning, skam, ryktesskada) kan ge rätt till pengar, inte bara ekonomisk förlust.


3. Strikt ansvar: Den som sprider eller publicerar personuppgifter utan laglig grund kan bli skadeståndsskyldig, även utan uppsåt.

Med det sagt har lexbase ingen chans med sitt nya upplägg

Men i Sverige saknas det vilja från rättsväsendet att fullfölja och åtala för dessa typer av brott.
Finns många hemsidor som gör sig direkt skyldiga till detta. Det mest kända exemplet handlar om gäddfiske via sociala medier.
Där är det ofta som indirekt information kan kopplas till individer.
Hur rätt eller fel man kan tycka om deras arbete är inte det jag belyser här. Utan mer om hur svårt det kommer vara för Sverige att utreda och åtala i dessa ärenden.