Citat:
Ursprungligen postat av
EBVVP35
Att låsa in alla efter suicidförsök betyder att man först måste avgöra om det var ett allvarligt menat försök. Träffar varje vecka personer m EIPS som varje vecka intoxar eller står på tågbroar, är detta allvarligt menat?
När är det ”rop på hjälp” eller allvar?
Ytterligare ett bevis på hur inkompetent Sveriges psykiatri är. "Rop på hjälp ELLER allvar"?? Om en person ställer sig på en tågräls eller överdoserar tabletter i ett rop på hjälp - då ÄR det allvar. En person som mår bra gör inte så, även om de har EIPS.
Många gånger när man mår riktigt dåligt så förlorar man förmågan att verbalisera sitt lidande, och inte sällan har man även ett inre motstånd att be om hjälp. Det kan tex vara att man känner sig som en börda/belastning och att man inte vill belasta ännu mer genom att be om hjälp. Då kan en sån handling vara det ENDA sättet personen har att be om hjälp på. Men istället för att erbjudas hjälp så skriver läkaren "uppmärksamhetssökande" i journalen och ignorerar personens behov av hjälp - för att ropet efter hjälp inte matchar hur psykiatrin vill att ropet ska se ut.
Det är att vända människors handikapp och oförmågor emot dem, och straffa dem för det.
Lite som att säga att "Om du inte kan komma upp till oss på fjärde våningen, utan hiss, då kan vi inte hjälpa dig att gipsa dina ben".
Istället för att tillgängliggöra vården för de som behöver den, så sätter ni ouppnåeliga krav på hur man ska kunna få rätt hjälp. Totalt vansinne och inkompetens.
Citat:
Ursprungligen postat av
EBVVP35
Och vem ska avgöra det? Vem ska sitta och bestämma att individ X är farlig, individ Y är det inte och individ Z kan vara det?
Vad sägs om överläkarna som har en årsinkomst på flera miljoner för att ha just detta ansvar??
Jesus Christ, jag tror jag får en stroke..