Citat:
Ursprungligen postat av
TheSamePerson
Frågan är enkel: borde vi helt enkelt avskaffa SFI, eller åtminstone lägga ner det i dess nuvarande form? Vi pratar alltså om en verksamhet som riktar sig till vuxna människor – vuxna! – och ändå behandlas de som om de vore dagisbarn som måste tvångsmatas med värdegrund, kulturlektioner och annan fluff. Som om man kan programmera folk i 40-årsåldern att bli "goda svenskar" bara för att de fått en powerpoint om återvinning och allemansrätten. Spoiler: det går inte.
Ska man undervisa i språk – låt det då handla om språk. Inte kulturterapi. Inte "så här firar vi midsommar". Inte "så här källsorterar du plast". Bara ren, rak svenska. Punkt.
Och lärarna… herregud, lärarna. Alla som haft oturen att sitta i ett SFI-klassrum vet vad jag menar. Antingen är det en trött 38-årig småbarnsmamma som halkade in på lärarbanan när skilsmässan stod klar, en utbränd balt från 90-talets arbetskraftsinvandring, eller någon halventusiastisk MENA-gubbe som själv knappt kan böja verben. Resultatet? Ett hav av elever som hellre stirrar på mobilen än lyssnar på nästa "övning" om hur man beställer kaffe på Pressbyrån.
Det som behövs är en revolution: nya läroplaner, nya metoder – och framför allt nya lärare. Människor med energi, människor som faktiskt behärskar svenska, och som inte bara tog jobbet för att CSN behövde ticka in medan livet krisade.
Och varför inte låta det kosta en slant? När man själv har investerat i något så tenderar man också att ta det på allvar. Det kanske är det enda sättet att skilja dem som faktiskt vill lära sig språket från dem som bara går dit för att rulla tummarna och samla bidrag.
Så frågan kvarstår: ska SFI fortsätta vara världens dyraste vuxendagis – eller är det dags att bygga om hela skiten från grunden?
Varför ställs det alltid så stora krav på samhället för att invandrare ska kunna göra rätt för sig? Men inte några som helst krav på invandrarna? De hoppar av svenskaundervisningen vilket gör att de inte får något jobb, och då inte har någon möjlighet att komma ifrån utsatta områden. 650 000 invandrare kan inte försörja sig själva.
Och varför är det då så svårt att få bra lärare till SFI? Kanske för att det är en ganska så hopplös och otacksam uppgift? Trots att undervisningen är gratis, och de lever på bidrag under tiden, så har SFI länge haft problem med genomströmningen, och många fullföljer inte utbildningen. Det är inte alls ovanligt att 50% hoppar av och aldrig kommer tillbaka. Det finns invandrare som har bott här i 20 år utan att ha lärt sig svenska. Hur tänker de då när det gäller att försörja sig, och göra rätt för sig? De väljer då istället att leva på bidrag och ta sig fram med gratis tolk.
Om de inte är nöjda med SFI, varför tar de då inte egna initiativ genom ex. kvällskurser? Hur många invandrare har gjort det, eller betalat för sin egen undervisning? För oss svenskar har målstolparna i livet alltid varit att få bra betyg i skolan, komma in på rätt utbildning, och sedan få ett bra jobb. Inte sitter vi med armarna i kors, som många invandrare gör, och kallt räknar med att samhället (eller "staten" som de säger) ska ta hand om dem. Då kan man prata om dagis för vuxna! Att behärska det svenska språket är helt avgörande för att komma in i det svenska samhället istället för att leva på bidrag i utsatta områden.
Det är inte SFI som det är fel på, utan de invandrare som inte anstränger sig för att komma in i samhället. Det måste ställas större krav! Att få komma hit till Sverige innebär inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Som någon politiker sade: Sverige ska inte vara ett smörgåsbord för världens folk".
"Varför inte låta det kosta en slant?" Vad kostar egentligen denna svenskaundervisning för oss skattebetalare? Och ändå så har 50% hoppat av. Kanske att de skulle anstränga sig lite mera, och undervisningen blev bättre, om den inte var gratis?
*