SJ:s vd lämnar – får fallskärm på 6,6 miljoner (aug 2025)

Skälet att hon inte kan vara VD längre som angess är att hon är "för gammal". Vad falls? Vi ska ju jobba tills vi är 80 nu... Har inte SJ:s styrelse hört talats om det?

Nu kan DO ta tag i denna uppenbara åldersdiskriminering rapporterar DI:
https://www.di.se/live/do-kan-gransk...sparkad-sj-vd/

SJ tvingas inte köra några olönsamna linjer, pendeltågen i Stockholm och Trafikverkets nattåg till norrland, båda olönsamna, får SJ mer betalt för att köra än vad det kostar, och tvingade är de inte.

Vad grinar hon om?? Ta pengarna och gå! Dom vill betala 6 mille för att hon slutar, inget att ens fundera på! Jag skulle inte fundera en halv sekund!

Är du ironisk? Det finns inget skäligt i att få betalt för att ha gjort ett så dåligt jobb att man får sparken. I det privata är det upp till aktieägarna att reagera på korruptionen, men här är det en direkt stöld på flera miljoner från skattebetalarna och förskingring av offentliga medel. Det finns ingen som helst anledning att VD skall ha pengar utan motprestation i form av arbete. Då är det rent tjuveri.

Styrelsen och VD: n borde åtalas för att i maskopi stulit dessa pengar.

Hm, undrar vad som hände... Hoppas alla kan räkna ut det. Men jag hoppas nog för mycket.

Om du med 25 år menar 1991-2016 kan jag nog hålla med dig. Vi har aldrig hämtat oss från det. Snarare tvärtom.

Ungtuppen som ska ta över är bara 58 år gammal….

Det handlar inte om att "det sticker i ögonen"!
Det handlar om att man tillsätter personer utan kompetens som underpresterar!
Sen är det katastrof att våra styrande kan "belöna" denne person med så frikostig fallskärm. Skandal!

Dessutom är det en stor skillnad på att vara statligt tillsatt chef och att vara chef på ett privatägt företag.

Jo, det är såväl klantigt som taktlöst, och lär väl knappast skapa någon goodwill heller, men vill ändå tro att styrelseproffs vet bättre än att slänga ur sig sådant som kan skapa direkta juridiska problem.

Så är det alldeles säkert, allt anknytande mellan människor betingar korruption i någon grad. Spelar man på samma golfbana och sitter i samma bastu efteråt gäller förstås helt andra regler.

Vem säger det? Är det du som tycker så eller vilken källa refererar du till?

Det du skriver är en ganska naturlig mänsklig reaktion, men i praktiken ogörbar.

SJ AB ägs till 100 % av svenska staten och ägandet förvaltas av Finansdepartementet. Visst skulle ägarna på bolagsstämman neka ansvarsfrihet, men det är inte realistiskt. Det står förmodligen väldigt tydligt i hennes anställningsavtal att hon ska få den summan under de här omständigheterna. Det går inte juridiskt att driva frågan. Däremot kan vi ju ha en moralisk diskussion istället och hoppas att nästa VD inte får ett lika lukrativt kontrakt.

Det går inte att bortse från att Monica Lingegård under sin tid som vd var en central figur i flera uppmärksammade tåghaverier och koordinationsmissar.
Trots att det ibland rapporterades om bättre resultat är det svårt att glömma den kaotiska tågtrafiken under hennes ledarskap.
Hennes avgång känns mer som en påtvingad lösning än en naturlig avslutning.
Att hon lämnar med en fallskärm på 6,6 miljoner kronor är groteskt i ett statligt bolag.
Det vittnar om en kultur där ansvar inte betyder något.
Den interna kritiken från medarbetare pekar på ett ledarskap som upplevdes hårdhänt och problematiskt.
Hon borde ha tagit större ansvar för den arbetsmiljö som kritiserats.
Att styrelsen försökte förklara avgången med ålder är både slarvigt och pinsamt.
Det visar på en märklig prioritering där födelseår väger tyngre än prestation.
När ordföranden senare backade blev det ännu mer förvirrat.
En vd som leder ett statligt bolag måste stå för tydlighet, inte förvirring.
Det är skandalöst att åldersfrågan ens blev ett argument i processen.
Hon själv ville fortsätta men fick inte, vilket visar på brist på förtroende.
Att sitta som vd i fem år utan att lyckas förbättra helhetsintrycket är ett misslyckande.
Tågresenärerna fick betala priset genom förseningar och osäker trafik.
Hennes tid som vd sammanföll med flera vintrar där tågsystemet kollapsade.
Hon talade gärna om problemen men levererade sällan lösningar.
Flera gånger lät det mer som ursäkter än åtgärder.
När tågen stod stilla stod även ledarskapet stilla.
Att hon nu får en guldkantad sorti är ett hån mot resenärerna.
Hennes fallskärm är ett bevis på att systemet gynnar toppen och ignorerar botten.
Det borde vara självklart att avgångsersättningar baseras på prestation, inte misslyckande.
Hon borde ha fått lämna med en varning, inte med miljoner.
Att tala om förbättringar på marginalen räcker inte när helheten brister.
Ett statligt bolag kräver ett större ansvarstagande än vad hon visat.
Hennes sätt att hantera kritik var ofta defensivt och undvikande.
Det skadade förtroendet ytterligare.
Hon pratade gärna om visioner men levererade sällan resultat.
Ledarskapet kändes mer inriktat på att rädda sitt eget rykte än att stärka SJ.
Hennes avgång är i grunden rätt, men sättet den sker på är fel.
Resenärerna får inga svar, bara ännu ett vd-byte.
Att hon själv beskrivs som överraskad av beslutet är avslöjande.
En stark ledare borde alltid läsa av situationen bättre.
Hennes styrelse borde ha agerat tidigare.
Att de väntade tills kritiken blivit massiv visar på svaghet.
Hennes tid vid rodret visar att erfarenhet inte automatiskt betyder kompetens.
Fallskärmen blir symbolen för hur fel systemet fungerar.
Istället för ansvar fick hon en belöning.
Det är ett tydligt misslyckande för både henne och bolaget.
Hennes eftermäle kommer vara mer präglat av problem än av framgång.