Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Dom kan du släppa.

E1096 började med ett telefonsamtal den 7 mars.

Ulrika Ryttestål och Susanne Karlsson gav sig tillkänna.

Ulrikas mamma talade med Hamrén.

Ulrika och Sussi förhördes den 12 mars. De såg "Tillbaka till framtiden" på Rialto på Sveavägen 114, stannade några minuter på McDonald's på Sveavägen 71 och en kort stund vid Grand (de tittade på affiscerna). De fortsatte söderut och korsade Tunnelgatan.

Ulrika och Sussi var 18 meter söder om Tunnelgatan när skotten kom (de träffades nästan av Lisbeth-kulan). De korsade gatan och sprang fram till mordplatsen, liksom Anna Hage och Karin Johansson.

Sussi mötte sin kompis Gunilla Dahlén vid korvkiosken vid Adolf Fredriks Kyrkogata före skotten. Gunilla förhördes den 25 mars. De pratade vid korvkiosken i fem minuter (E1096-3-A). Polisen visste att Gunilla hade kompisar med sig. Holmér struntade i kompisarna.

Per Gustavsson och Inge Uvemo hittade en massa kompisar. De förhördes 1988. Gunilla och kompisarna gick på Kungsgatans södra sida från Stureplan. Sedan gick de på Sveavägens västra sida från Kungsgatan. Alla var överens om den saken.

Hur skulle de annars ha mött Ulrika och Sussi?

De passerade Tunnelgatan mer än fem minuter före skotten.

På Sveavägens västra sida.

I spaningsuppslag E1096 finns inga fotgängare på Sveavägens östra sida.

Såvida inte IM såg när Boforsarna lämnade banken och det gav sken av att AB hade blivit passerad av dom.

Det ger en fördel i att AB inte var så länge på Sveavägen kring Skandiahuset.

Bra inlägg.

Du tänker på EG10019-6.

Det fanns inte en larmgräns vid plus minus fem minuters avvikelse från larmklockans tid ("övervakningsapplikationens tid").

Det fanns en larmgräns vid plus minus två minuters avvikelse från larmklockans tid.

Plus minus fem minuter är en uppskattning av hur stor avvikelsen från Fröken Ur kunde bli.

Det visar hur viktig synken var när Bankomatsystemet startades om och larmklockan ställdes.

Den ställdes mot olika klockor vid olika tillfällen. Aldrig mot Fröken Ur.

Ena gången kunde larmklockan ställas mot en klocka som gick tre minuter före Fröken Ur. Nästa gång kunde larmklockan ställas mot en klocka som gick två minuter efter Fröken Ur. Efter omstarten skulle alla bankomater ha larmat (utan synk). Alla Sveriges 489 bankomater. Eftersom larmklockans gamla och nya tid skilde sig fem minuter från varandra skulle alla bankomater hamna utanför tvåminutersgränsen och larma.

PS. EG10019-6 nämner att övervakningsapplikationen var urkopplad från den 28 februari kl 16.59 till den 3 mars kl 7.56. Den var alltid urkopplad på helger (ingen tog hand om larmen).

Det var ingen demonisk konspiratör som hade stängt av den av andra skäl (om någon undrar).

Beskedet att övervakningsapplikationen var urkopplad på helger kom i ett brev från BankomatCentralen AB till krinsp Sjödin den 17 april 1986. Där kan man läsa denna kommentar:

"Vad vi med säkerhet vet är, att rubricerade bankomater [postkontorets och Götabankens samt en tredje bankomat i korsningen Kungsgatan - Olofsgatan] hade samma tid som övervakningsapplikationen tiden före kl 16.59 den 28 februari 1986 och tiden efter kl 07.59 den 3 mars."

Ett av flera besked om synken. Ingen verkar ha insett vad detta besked betydde. När Sjödin kontrollerade larmklockan den 24 april gick den 90 sekunder före Fröken Ur. Den tiden kan den inte ha haft den 28 februari (då hade postkontorets bankomat larmat och det gjorde den inte). Bankomatsystemet startades om vid minst ett tillfälle mellan den 28 februari och den 24 april. Som vanligt ställdes larmklockan när systemet startades om (det var rutin). Larmklockan fick då en annan tid än den hade den 28 februari.

Ja klockan ställdes manuellt mot en klocka i närheten. Den ställdes på morgonen morddagen.

Nej.
Helt uppenbart så är Gunilla D gänget och "punkgänget" två olika sammanslutningar.
Gällande Gunilla D gängets omöjlighet att vara det ungdomsgäng som IM påstår sig ha sett så har Lebel ovan lämnat ett riktigt svar.
Det finns inte en janne helt enkelt.

IMs mycket mystiska uppgift om observation av ungdomsgäng framstår som helt oförklarlig.

Detta är inte överensstämmande med vad IM säger.
Dessutom är det omöjligt rent tidsmässigt sett då IM som tidigare påpekats kunnat haft uppsikt över relevant plats i max 100 sekunder före mordet,något som jag hoppas du håller med om framgår med önskvärd tydlighet av materialet.
Vi vet ju via materialfakta att "Boforsgänget" sammanlagda tid för bankomatuttagen inne vid bankomaten är 70 sekunder.
Till detta måste läggas tid för promenad dit plus extratid vid dörrar till bankomaten mm.
Det blir komplett omöjligt tidsmässigt och rent sunt förnuftsmässigt som du ser själv.
Inge M såg varken något "punkgäng" eller något "Boforsgäng".Det är en logisk omöjlighet utifrån tid och rum samt klara materialuppgifter.

Vilket gäng IM såg vet ingen.
Jag är relativt säker på att han missuppfattat hela saken.Inge M är tyvärr ett mycket dåligt vittne.

Så här säger du själv i ett tidigare inlägg:


Ca 23.16.45..tidigast tidpunkt Inge M kan betrakta mordplatsen
23.16.49..Claes N avslutar sin aktivitet vid bankomat Sveavägen
23.16.53..Glenn M avslutar sin aktivitet bankomat Tunnelgatan

Det IM säger om att han sett ett gäng stämmer bättre än om att han inte sett något gäng alls, eller hur?

Om han såg Boforsarna så minskar tiden AB stod och häckade utanför bankomaten, vilket gynnar teorin om att han inte var Tensonmannen, eller hur?

Vad som blir resultatet av diverse förloppsfakta stöder dock inte spekulationen om att IM såg Boforsgänget.
Du ser det själv via det redovisade tidsförloppet.
Om IM hade sett Boforsgänget så stöder det hypotesen att AB inte var den förföljande mannen,men nu ger denna förloppsfakta inte det resultatet..och då måste man redovisa det.
Jag är personligen helt övertygad om att AB inte var Tensonmannen.Det finns all möjlig annan förloppsfakta som pekar emot det..dock inte just denna specifika.

Man kan också säga att om IM missuppfattat att han observerat ett ungdomsgäng,så undergräver detta i sådant fall trovärdigheten av hans samlade vittnesmål även i ren generell mening.
Det är här exakt jag befinner mig.
IMs vittnesmål är gravt utvidgat över tid plus att det innehåller påstådda observationer som icke synes ha överensstämt med verkligheten i tid och rum relevanta tidpunkter.

Alltså,om IM haft möjlighet att betrakta Dekorimahörnan och dess omgivningar tidigast cirka fyra sekunder innan CN har avslutat sitt bankomatuttag,så kan det inte vara Boforsgänget han har sett promenera förbi den kommande mordplatsen norrut på väg emot bankomaten.

Det är en komplett omöjlighet,såsom tidigare har påvisats.

Tilläggas bör att det redovisade tidsförloppet är den synkade modellen.Jag,liksom du,tror inte att det är den rätta.Bankomaterna var inte helt synkade.Viss differens förekom.

Materialfakta är solklart i detta fall. IMs och ABs berättelser drar tvivelsutan åt samma håll, nämligen att ett gäng befann sig nära mordplatsen vid skotten. Eller uttryckt på annat sätt, de var ganska närma NF.

Jag håller tvivelsutan med om att materialfakta tyder på att IM inte såg Boforsgängets väg mot bankomaten.

Vi ser via våra beräkningar, som naturligtvis inte kan tolkas som någon exakthet, att IM måste ha varit i absolut närhet när Boforsarna avvek från bankomaten. IM har också stått för vänstersväng med uppsikt över mordplatsen kan tilläggas.

Att säga att IM har så många fel att det är bättre att han inte sett något ungdomsgäng alls om han haft möjligheten, än att han sett dom på fel ställe, håller jag inte med om, speciellt när det strider mot materialfakta nämnt överst.

Som jag nämnde tidigare så behöver man bara skruva lite på inblandade varibler för att få förbi Boforsarna innan makarna Palme kom till Sari, om man nu har problem med den pucken. Den analysen kan alla roa sig med att göra.

Det drar logiskt lite för mycket åt samma håll för att man ska kunna blunda helt för Wennergrenarna.

Tiden före kl 16.59 den 28 februari 1986 och tiden efter kl 07.56 den 3 mars 1986 om vi ska vara noggranna.

Inga invändningar?

Så bra. Då var bankomaterna synkade. Om ingen journalist har något annat att säga om den saken.

BankomatCentralens brev till polisen den 17 april 1986.

"Vad vi med säkerhet vet är, att rubricerade bankomater hade samma tid som övervakningsapplikationen tiden före kl 16.59 den 28 februari 1986 och tiden efter kl 07.56 den 3 mars 1986."

"Rubricerade bankomater" är postkontorets bankomat på Tunnelgatan (nuvarande Olof Palmes gata) två meter väster om Sveavägen, Götabankens bankomat på Sveavägens östra sida 20 meter norr om Tunnelgatan och Handelsbankens bankomat (som polisen också var intresserad av) i korsningen Kungsgatan - Olofsgatan.

Om journalister vill kontrollera om bankomaterna var synkade är det inte svårt.

Bankgirots tekniker är i 60-70-årsåldern och kan intervjuas.

Frågan har stor betydelse för vad som hände på Sveavägen 1986.

Den som övertolkar vissa saker som passar dennes mening är den gode herr Lookalike.

Om man nöjer sig med att läsa bankomattiderna (som säger att Glenns 38 sekunder långa saldokontroll började 42 sekunder före Susannes första uttag) och Paul Johanssons förhör med Helena den 7 april 1986 (där Helena säger "ja just det" när Paul Johansson säger att hon tidigare hade sagt att "det hade stått en man och tagit ut pengar då ni klev ur bilen"), så kan man dra fel slutsats.

Man måste betrakta polisens foto och läsa förhören med Glenn.

Krinsp Paul Johanssons förhör med Helena den 7 april 1986 visar inte vem som kom sist till bankomaten.

Förhöret består av två delar. Den första delen sammanfattas i ett referat. Den andra delen är ett dialogförhör. Man kan läsa vad de säger.

När förhöret övergår i dialogform beskriver han något som Helena hade sagt i den första delen av förhöret. Tyvärr finns inget finns att läsa om den saken i referatet av den första delen.

Lägg märke till vilka frågor som ställs, hur frågorna ställs och vilka frågor som inte ställs.

Helena påstår inte att någon var där när IM stannade bilen vid bankomaten. Hon tillfrågas inte om den saken. Paul Johanssons fråga är oklart ställd. För det första kan man inte läsa vad Helena egentligen hade sagt i den första delen av förhöret. För det andra framgår inte vad som menas med "när ni kom dit" och "klev ur bilen". Det kan lika gärna betyda "klev ur bilen och hittade Susannes kort".

Vad gjorde Susanne så fort de klev ur bilen? Hon letade efter sitt kort. Paul Johansson frågade inte om den saken. Man kan inte klandra honom. Den 7 april 1986 visste han inte att Susanne letade efter sitt kort. IM vittnade under ed i Stockholms tingsrätt 1989.

Om du lyssnar på IM, så hör du att Susanne fortfarande letade efter kortet när IM hade vänt bilen och stannat på andra sidan gatan.

"Det var tre människor som skulle hämta ut pengar från en bankomat och ... jag vet att jag hade hunnit vända bilen och står parkerad och jag såg att ... att den första människan, första utav av mina passagerare, var framme vid bankomaten men hade inte börjat knappa så att säga på den utan stod och letade efter sitt bankomatkort. Då hade jag alltså hunnit parkera bilen."

En dryg minut är inte orimligt. När en lätt berusad 22-årig tjej letar efter ett kort. Tjejkompisar håller ihop. Klart att Helena stod kvar och flamsade med Susanne när hon letade efter sitt kort. Vad skulle Helena ha gjort? Skulle hon ha sagt "rätt åt dig din j-a bitch att du har tappat ditt kort" och genast gjort sitt eget uttag? Jag tror inte det.

Platsen där IM har stannat bilen på polisens foto (en bit väster om bankomaten) stämmer med platsen där Glenn placerade Susanne och Helena när han kom till platsen. En bit väster om bankomaten. De stod och letade efter Susannes kort så fort de klev ur bilen. Där stod de fortfarande när Glenn kom till platsen en dryg minut senare.

Krinsp Bengt Ödmarks förhör med Glenn den 2 september 1986 visar vem som kom sist till bankomaten. Glenn.

"I kön bakom honom och framför honom fanns 4 personer, två flickor, spritpåverkade och flamsiga och två grabbar."

I kön "bakom honom" stod Susanne och Helena, spritpåverkade och flamsiga, och letade efter Susannes kort. En bit väster om bankomaten. Där polisens foto visar att IM stannade bilen.

I kön "framför honom" stod Sven-Erik och en okänd man (sannolikt mannen som vittnet John Viklund såg). De stod närmare bankomaten. Ingen av dem gjorde en ansats att använda bankomaten. Sven-Erik räknade inte med att Susanne skulle leta efter sitt kort. Han gick fram till bankomaten och väntade där. Ingen av "grabbarna" gör en ansats att använda bankomaten. Därför kan Glenn göra sin saldokontroll.

Vilket för oss till krinsp Tuve Johanssons förhör den 16 september 1988. Det andra förhöret med Glenn.

Glenn påstår inte att det är tomt på platsen. "Framme vid bankomaten är det till att börja med tomt på folk." Framme vid bankomaten är det tomt. Inte i närheten av bankomaten. "Efter ett tag hamnar ett gäng bestående av två flickor och en grabb bakom honom." Ett gäng bestående av två flickor och en grabb hamnar bakom Glenn. De hamnar där. En indikation att de redan var på platsen. Vilket de var enligt det första förhöret med Glenn. Susanne har hittat kortet. Därför hamnar "gänget" bakom Glenn. Susanne, Helena och Sven-Erik ställer sig bakom Glenn. Den okände mannen är inte längre där. Kanske har han gått fram till Sveavägen och blivit fantombild 21. Mannen som vittnet John Viklund såg. Kanske en oskyldig bankomatbesökare som ångrade sig.

Glenn och IM var nyktra bilförare och därför mer tillförlitliga.

Förlåt. Jag glömde Palmemordets lag. Onyktra vittnen är alltid mer tillförlitliga än nyktra vittnen som kommer från jobbet (som Nicola Fauzzi och Stig Engström). Nyktra vittnen är ett samhällsproblem. De borde spärras in.

Man kan klandra Holmér som inte såg till att viktiga vittnen förhördes bättre och inte såg till att tipsmottagningen fungerade bättre. Tipsmottagningen var dåligt organiserad i mars 1986 (se granskningskommissionens rapport 1999). Att tipsmottagningen och vittnesförhören var viktiga fattar alla idag. Inte amatören Holmér. Han hade säkert bra egenskaper. Inte som spaningsledare. Han var uppfostrad att ta på sig ledartröjan. Någon borde ha stoppat honom.

Polisens foto av Susanne är vackert. Susanne står framför Götabankens bankomat på Sveavägen (inte postkontorets bankomat på dåvarande Tunnelgatan där hon och Helena gjorde sina uttag).

Frågan är hur rätt klockan i närheten gick ... Tryckte inte IM:s fästmö på en bankomatknapp, när det skedde?

Detta har säkert avhandlats i detalj av Lebel och andra, men hur ser differensen ut om det egentligen skulle stå 23:21 på Lähdes kvitto? Jag har glömt bort.