Vad händer med min bostad om BRF konkar?

Styrelsen har dock ett ansvar att föreningen inte ska hamna på obestånd.
Och då behöver man höja avgifterna för att betala lånen i ett sådant scenario.
Har man inte gjort det borde man kunna hållas personligen ansvariga.

Men det hjälper ju ingen vid en konkurs.

Det är fåtal brf som går i kk, flesta som "försvinner" är brf som skapats för att få möjlighet att köpa fastigheten vid försäljning och efter X år så läggs den ner då dom som startad den flyttat, var ju poppis för typ 20 år sedan att försöka köpa loss.

Om BRF går i konkurs försvinner bostadsrätterna – fastigheten säljs och du blir hyresgäst.
Alla förlorar nyttjanderätten och insatsen, men skuldsatta får dubbelsmäll (hyra + lån att betala).

Exempel: 50 Mkr lån → ränta 2 % till 5 % = +2 500 kr/mån/lgh.
Höjs avgiften i tid kan konkurs undvikas, annars blir det 8–10 000 kr/mån hyra istället.

Tumregel: Lån över 10 000 kr/kvm = varning.

Problemet är att många föreningar är högt belånade, och styrelserna består sällan av erfarna styrelseproffs.
Ivriga, köp- och lånestarka spekulanter har drivit upp priserna de senaste 20 åren, och samma personer sitter ofta i styrelsen.
En avgiftshöjning ses som ett hot mot deras egen investering, så det är lättare att ta nya lån än att höja avgifterna – särskilt när många varken läser eller förstår årsredovisningar.

Resultatet? När verkligheten knackar på dörren står alla där med samma min – som om ingen kunnat ana att festen måste betalas.

Ja, detta tillsammans med att styrelserna saknar kunskap om fastighetsförvaltning och / eller är för snåla för att ta in relevant kunskap. Det räcker inte att ligga på en bra adress och ha låg belåning - huset, husen ska vara bra skötta, vatten och avloppsstammar ska bytas och underhållas, el skall också uppdateras och skötas, fönster och fasad lika så. Så att en förening har låg belåningsgrad är inte bara bra, även om hög belåningsgrad är ett stort observandum.

Jag är förvånad över att det "inte går åt helvete" oftare än vad det gör när det gäller BRF. Tyvärr har de använts som bankomater av många som bara förväntar sig att värdet på andelen ska öka. Sen är det långt ifrån alla som fattar vad en BRF verkligen innebär. Sen skiljer det sig en hel del mellan olika BRF:r hur de fungerar, vissa stora köper in det mesta som fastighetsskötsel och trappstädning samt skötsel av ekonomi och även skötsel av grönytor. Detta har givetvis små BRF svårt att göra i samma utsträckning varför mycket måste skötas av bostadsrättsinnehavarna själva - med varierande resultat.

Det finns ett stort bestånd av bostadsrätter som börjar bli åldersstigna och det gör att jag tror att vi kommer se några kollapser framöver. Detta kommer vara förödande för många, i alla fall rent ekonomiskt.

Den som köpt en bostadsrätt för lånade pengar, helt eller delvis, slipper inte ifrån sina lån om föreningen går i konkurs. Nedlagt kapital inne i lägenheten tillfaller den som köper fastigheten. Så nog har bostadsrättsföreningens medlemmar rätt att bli sura och besvikna. Även om de får bo kvar som hyregäster.

Jag tror också det kommer öka då det inte längre är nollräntor och många har inte höjt avgiften tillräckligt än utan tror att räntorna vi haft är normalt och att vi kommer tillbaka dit, har inte varit med i tidigare kriser.
Sedan idag så är inte föreningslivet lika populärt, fåtal vet vad det innebär, stämmor kanske 25% som deltar och ofta stor omsättning så ingen har "totalkoll" utan "sitter av tiden" i styrelsen.

Vilket ju var ganska precis vad jag sa, eller hur?

Ett problem är ju att många bostadsrättsföreningar inte äger marken husen står på, där kan problem uppstå som inte de som bor i bostadsrätterna eller styrelsen har koll på!

Håller helt med dig om att det tekniska underhållet är minst lika viktigt som belåningsgraden.
En förening kan ha låg skuld och bra adress – men är stammar, fasad, tak eller el eftersatta är det ändå en tickande bomb.
Skillnaden i förutsättningar mellan stora och små föreningar är också reell: större kan ofta köpa in allt från drift till ekonomi, medan små i högre grad får lösa det själva, med varierande resultat.

Däremot köper de flesta BRF:er redan in hjälp för både teknisk och ekonomisk förvaltning – från HSB, Riksbyggen eller privata aktörer.
Problemet är snarare att styrelserna inte följer de råd och planer de får.
Här spelar både snålhet och kortsiktighet in: många i styrelsen är själva medlemmar som vill hålla avgiften nere för att skydda värdet på sin egen bostadsrätt.
Då blir det lättare att ta nya lån än att höja avgifterna – särskilt när många medlemmar varken läser eller förstår årsredovisningarna, eller blundar för riskerna eftersom de vill/måste bo just där.

Tumregel: En BRF med lån över 10 000 kr/kvm och eftersatt underhåll är alltid en hög risk – oavsett adress och årsavgift.

PS. Från och med räkenskapsår 2025 måste alla BRF:er lämna in årsredovisning till Bolagsverket (första gången 2026).
Ingen kan längre gömma sig bakom “vi är för små”.

Detta. Lite löst kan man beskriva en bostadsrätt som att du köper in dig i en förening som äger ett eller flera byggnader och i det köpet ingår rätten att bo i en av lägenheterna. Eftersom man betalar en hyfsad avgift kan man nästan beskriva en BRF som ett sorts hyreskooperativ där medlemmarna har ensamrätt på att hyra sin bostad av den förening de äger tillsammans.

Precis, det räcker att se på hur det benämns bostads rätt, rätt till bostad.

Ännu en som tror sig äga en bostadsrätt. Du förlorar dina pengar vid en kk, men bostaden får du behålla. Dock då som hyresgäst.