Citat:
Ursprungligen postat av
Ta1talle
Vad har cannabis haft för påverkan i ditt liv? Om man då ens känner att det har haft en påverkan i överhuvudtaget. Berätta det bra och/eller det dåliga.
Dela med er!
Rökt myyyycket. Way to much!
Men det är omöjligt att säga att "hade jag inte rökt hade jag åstadkommit ditten och datten, men jag var för slö och omotiverad av cb". Det går liksom inte att bevisa bara för att nån slutade röka och sen gick till gymmet.
Många som missbrukar gör det av trauma, psykisk sjukdom, diagnoser osv.
Själv hade jag det jobbigt när jag var barn, psykisk ohälsa, knepiga föräldrar, dålig skola, dålig miljö, massa mobbning och utanförskap.
Det har varit bra för att fly en väldigt tung verklighet. Så jag hade nog missbrukat något under dom åren jag gjorde det. Som tur var valde jag just cb och det av en anledning, eftersom jag efter mkt research förstått att det är det minst skadliga av mååånga droger.
Vilket jag är tacksam för idag, att jag t.ex. inte drack, körde opiater/benso eller drog uppåt. Men varit inne i dom svängarna med lite, men inte daglig brukat som jag gjort med cb, vilket är tacksamt såhär i efterhand eftersom skade effekterna varit minimala i jämförelse med vad det hade varit om jag druckit eller knarkat hårdare droger.
Dock krävs ett rätt starkt psyke för att palla cb på den nivån och inte kuka ur helt. Vilket jag har. Men vi är alla olika och har olika förutsättningar.
Men ja negativt är väl att jag blev av med körkortet en gång, att snuten varit efter en och behandlat en som andra klassens medborgare bara för att man röker i stället för att supa skallen av sig. Stigmatisering av bekanta och familj.
Annars när jag mådde riktigt piss efter grov mobbning i vuxen ålder så tog rökandet nya nivåer. Kombon av riktigt dåligt mående, en elak partner och stora mängder cb(koncentrat) var inte toppen om vi säger så!
Jag röker nån gång ibland fortfarande och kommer alltid att göra det. Det är inget bad blood mellan mig och cb. Däremot har jag fått väldigt stor förståelse för ondskan i människan och då är det också skönt att kunna andas in och sedan andas ut och slippa tänka på alla galningar där ute som vill skada en och hatar en, i viss mån bara för att man röker en gås samtidigt som dom är ute på stan och stökar, förstör och behandlar andra illa.
Cb gör att man analyserar mycket också, så har använt det för att förstå mig själv och världen bättre, men det är lite dubbel eggat svärd på många nivåer. Det är lätt att glida in i en bubbla. Men väldigt mycket har med förutsättningar att göra.
Mår du bra kommer du inte missbruka cannabis i samma utsträckning som om du har inneboende problem.
Efter alla år och allt osv är det fortfarande min favoritdrog eftersom den är väldigt mild mot kroppen och har ett skönt hanterbart rus som inte sitter i för evigt. Det psykoaktiva är roligt också, det är kul att bli flummig och skratta.
Livet hade varit lite gråare utan CB. Men livet hade också varit mycket färggladare utan all skit andra människor utsatt en för.
Summa summarum är det svårt att säga varken bu eller bä. Men dom flesta som blir äldre gillar att skylla sitt beteende på cb som om det vore något som hör ungdomen till. Dessutom får dom svårare med åren att hantera cb-ruset och vill vara bekväma. Cb både är och inte är en bekväm drog. Du BLIR bekväm, men själva ruset kan vara väldigt obekvämt med noja och den mer psykedeliska aspekten. Men gillar man att saker luckras upp lite och gillar man att vara kreativ så är det superhärligt. Problemet är att det lätt blir varje dag och snart inget annat. Cb i sig är fine. Men människor är inte fine, vi är svaga varelser med sjuka böjelser.
