Jag är inte här för att klaga eller basha svenska män utan jag vill bara förstå hur svenska män fungerar och tänker kring att ta initiativ i flirt/dejtingsammanhang?
Jag märker ju att det är väldigt många svenska män som tittar på mig ute i vardagen, cirkulerar runt mig, vissa vågar till och med hälsa… men där tar det i princip alltid stopp. Jag försöker vara öppen och uppmuntrande- titta tillbaka, le, hälsa tillbaka, ställa mig ensam och i närheten så att han kan komma fram om han vill. Men… det händer nästan aldrig.
Igår så hände det faktiskt att en snygg svensk man som tittat på mig i mataffären i flera månader (varje gång vi handlat samtidigt) faktiskt vågade börja prata med mig i kassakön. Vi småpratade lite, och jag var så uppmuntrande och flirtig och öppen jag bara kan, och han var nervös… men gullig, och ställde frågor osv. Men, sen när varorna var ihoppackade och så, sa han bara ”hej då, vi ses säkert igen, ha det så bra”, typ. Ingen fråga om telefonnummer eller liknande. Ingen fråga om jag vill ses någon gång.
Hade detta hänt var som helst i världen förutom i Sverige - så hade han bett om mitt nummer, sagt att han tycker att jag är söt/snygg/vacker och att han vill bjuda ut mig. I alla andra länder så händer sådant dagligen, så fort man sticker ut näsan kommer män och visar intresse och tar tydliga initiativ. I Sverige är det bara invandrare som tar initiativ och raggar tydligt.
Det märks till och med på dejtingapparna - som ju är till för att ragga! Jag har knappt blivit utbjuden av en enda svensk man på appen heller. Hundratals svenska män gillar mig osv, men de får inte tummen ur i chatten att faktiskt bjuda ut på dejt! Det ping-pongas lågintressanta frågor och svar om ditt och datt, fram och tillbaka, i evig tid. Till slut tröttnar jag och avslutar kontakten. Det blir för tråkigt, helt enkelt. Utländska män däremot, bjuder ut och planerar in dejt efter några dagars vettigt samtal. Amerikaner, italienare, brasilianer, australiensare, engelsmän, fransmän, kanadensare, tyskar… De är de enda jag lyckats gå på dejt med från apparna också! De enda som faktiskt tar ett initiativ.
Och min fråga till er svenska män är…. Varför?? Varför gör ni såhär? Är ni inte intresserade? Tar ni initiativ om ni blir VERKLIGT intresserade, och kanske bara inte är intresserade av just mig? Det kan jag i så fall leva med. Det är helt ok. Men det är så frustrerande med de här cirkulerande, småpratande, tafatta ingentinget! Vad tänker ni er ska hända om ni bara… cirkulerar och tittar och småpratar eller ping-pongar frågor i chatten i åtta veckor…? Tycker ni att det är kul? Väntar ni på att kvinnan ska bjuda ut er? Varför? Förklara!
Jag märker ju att det är väldigt många svenska män som tittar på mig ute i vardagen, cirkulerar runt mig, vissa vågar till och med hälsa… men där tar det i princip alltid stopp. Jag försöker vara öppen och uppmuntrande- titta tillbaka, le, hälsa tillbaka, ställa mig ensam och i närheten så att han kan komma fram om han vill. Men… det händer nästan aldrig.
Igår så hände det faktiskt att en snygg svensk man som tittat på mig i mataffären i flera månader (varje gång vi handlat samtidigt) faktiskt vågade börja prata med mig i kassakön. Vi småpratade lite, och jag var så uppmuntrande och flirtig och öppen jag bara kan, och han var nervös… men gullig, och ställde frågor osv. Men, sen när varorna var ihoppackade och så, sa han bara ”hej då, vi ses säkert igen, ha det så bra”, typ. Ingen fråga om telefonnummer eller liknande. Ingen fråga om jag vill ses någon gång.
Hade detta hänt var som helst i världen förutom i Sverige - så hade han bett om mitt nummer, sagt att han tycker att jag är söt/snygg/vacker och att han vill bjuda ut mig. I alla andra länder så händer sådant dagligen, så fort man sticker ut näsan kommer män och visar intresse och tar tydliga initiativ. I Sverige är det bara invandrare som tar initiativ och raggar tydligt.
Det märks till och med på dejtingapparna - som ju är till för att ragga! Jag har knappt blivit utbjuden av en enda svensk man på appen heller. Hundratals svenska män gillar mig osv, men de får inte tummen ur i chatten att faktiskt bjuda ut på dejt! Det ping-pongas lågintressanta frågor och svar om ditt och datt, fram och tillbaka, i evig tid. Till slut tröttnar jag och avslutar kontakten. Det blir för tråkigt, helt enkelt. Utländska män däremot, bjuder ut och planerar in dejt efter några dagars vettigt samtal. Amerikaner, italienare, brasilianer, australiensare, engelsmän, fransmän, kanadensare, tyskar… De är de enda jag lyckats gå på dejt med från apparna också! De enda som faktiskt tar ett initiativ.
Och min fråga till er svenska män är…. Varför?? Varför gör ni såhär? Är ni inte intresserade? Tar ni initiativ om ni blir VERKLIGT intresserade, och kanske bara inte är intresserade av just mig? Det kan jag i så fall leva med. Det är helt ok. Men det är så frustrerande med de här cirkulerande, småpratande, tafatta ingentinget! Vad tänker ni er ska hända om ni bara… cirkulerar och tittar och småpratar eller ping-pongar frågor i chatten i åtta veckor…? Tycker ni att det är kul? Väntar ni på att kvinnan ska bjuda ut er? Varför? Förklara!