__________________
Senast redigerad av ekerilar 2025-04-28 kl. 21:13.
Senast redigerad av ekerilar 2025-04-28 kl. 21:13.
Citat:
Nej, det är därför jag skulle vilja se slaget.
Jag är medveten om att man gjort stora moderniseringar av hären sedan det katastrofala nederlaget vid Kirkholm.
att låta 4 kompanier bilda en skvadron, och fyra skvadroner en brigad. Det blir en lätthanterlig, men fortfarande slagkraftig enhet.
Det jag ofta funderat över är vilken påverkan det ficka att det kejserliga rytteriet var fullt upptagna med att jaga Öl-Görans flyende sachsiska trupper, varpå infanteriet tvingades klara sig på egen hand.
Citat:
Instämmer i detta. Det som gick " fel" eller rätt, beroende på vilken sida man höll på. Var det faktum b.la att det svenska rytteriet nästan förintade sin danska motsvarighet.
Istället för att strida med s.k karakollering, vilket var brukligt vid denna tidpunkt i historien.
D.v.s att man rider mot fienden och avfyrar sina ryttarpistoler när man är inom skotthåll, viker av åt höger och rider och ställer sig sist i ledet samtidigt som omladdning av pistolerna sker.
Och under tiden rider nästa led fram och avfyrar sina pistoler. O.s.v . När karakollering av infanteri sker, så står det ena ledet på knä framför det andra och så byter man plats under omladdning. Men här är det alltså karakollering till häst vi pratar om.
Denna metod må se imponerande ut, men är ganska ineffektiv och det händer i regel inte så mycket. Och Karl den elftes karoliner var tränade till att strida med blanka vapen. D.v.s sablar och huggare främst. Och detta överraskande det " danska" kavalleriet. Som egentligen inte alls var särskilt danskt.
Det bestod främst av tyska legoknektar. Danskarna hade dessutom fått förstärkning av cirka 1200 nederländska matroser. Och dessa måste vara exceptionellt dåliga som infanteri, då dessa blev nästan nedgjorda till sista man av svenskarna.
Så mycket p.g.a att danskarna förlorade det mesta av sitt kavalleri och att de begick en del taktiska misstag också under slaget. Plus att man i den danska hären var svårt bakfulla och låg fortfarande och sov när svenskarna tog sig över Kävlingeån och anföll på morgonen. Så svenskarna hade även överraskningsmometet på sin sida.
Istället för att strida med s.k karakollering, vilket var brukligt vid denna tidpunkt i historien.
D.v.s att man rider mot fienden och avfyrar sina ryttarpistoler när man är inom skotthåll, viker av åt höger och rider och ställer sig sist i ledet samtidigt som omladdning av pistolerna sker.
Och under tiden rider nästa led fram och avfyrar sina pistoler. O.s.v . När karakollering av infanteri sker, så står det ena ledet på knä framför det andra och så byter man plats under omladdning. Men här är det alltså karakollering till häst vi pratar om.
Denna metod må se imponerande ut, men är ganska ineffektiv och det händer i regel inte så mycket. Och Karl den elftes karoliner var tränade till att strida med blanka vapen. D.v.s sablar och huggare främst. Och detta överraskande det " danska" kavalleriet. Som egentligen inte alls var särskilt danskt.
Det bestod främst av tyska legoknektar. Danskarna hade dessutom fått förstärkning av cirka 1200 nederländska matroser. Och dessa måste vara exceptionellt dåliga som infanteri, då dessa blev nästan nedgjorda till sista man av svenskarna.
Så mycket p.g.a att danskarna förlorade det mesta av sitt kavalleri och att de begick en del taktiska misstag också under slaget. Plus att man i den danska hären var svårt bakfulla och låg fortfarande och sov när svenskarna tog sig över Kävlingeån och anföll på morgonen. Så svenskarna hade även överraskningsmometet på sin sida.
Jag håller med om det du skriver.
När Karl XI i spetsen för kavalleriet jagade bort det danska kavalleriet så höll det på att kosta svenskarna segern för det gick inte bra för infanteriet när det svenska kavalleriet försvann.
Men när Karl XI återvände med hela styrkan så trodde danskarna att dom blev anfallna från två håll varpå panik utbröt
Jag anser att Slaget vid Lund är den största segern i svensk militärhistoria.
Slaget vid Narva under Karl XII vann svenskarna iofs trots betydligt sämre förutsättningar men vid den tiden så var den svenska armén så välövad och bra att den skulle säkert kunna ha krossat en sex gånger så stor armé
Slaget vid Lund var annorlunda, så till vida att armén inte alls var lika bra och välövad.
Karl XI får sin armé att slåss in i döden för en landsända som garanterat inte många soldater hade några varmare känslor för.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera