Konservativa i USA dyrkar laglös president. Har de förlorat alla moraliska principer?

Det är oväsentligt egentligen för Trump och MAGA är totalt körda om de drar in USA i krig mot Iran. Inte omöjligt att det även skulle bli slutet för USA.

Det går inte att separera det ruttna systemet från de enskilda fall som stinker lång väg. För att de hänger ihop.

Absolut ingenting tyder på att Kina är intresserade av kulturimperialism. Men nu när du säger det så vore det kanske inte så dumt ändå om Kina tog sig för att utplåna vänstermaffian i väst med sitt judiska ledargarnityr.

USA försökte under 10 års Irakkrig att få bort den iranska regimen. Du vet…på den tiden Saddam Hussein var USAs kompis och jobbade åt CIA. Det gick ändå inte. Att ge sig på Iran är ett gigantiskt misstag. Det räcker inte med jingoism, bröstbankande och propagandabluffar när alla kan se på TikTok hur Irans hypersoniska missiler förvandlar Iron dome till Paper dome. I så fall måste USA gå ”all in” militärt men i det läget kommer Kina att göra detsamma fast på Irans sida. Vi får väl se om Trump klarar av att stå emot galningen Netanyahu och neocondårarna i Washington. Har Trump politisk självbevarelsedrift så försöker han de-eskalera och hitta en diplomatisk lösning. Annars blir det Trumps svanesång och troligen USAs också.

Förstår inte hur du som anti-semit kunde stöjda Trump. Du fattar inte hur lurad du var. Jag stödjer/stödde Trump men jag är ju Sverigedemokrat, så vi har mer likheter med Trump än vad dum-nazister som du har.

Det är väl trams att Kina bryr sig det minsta om någon global socialism, de är knappt socialistiska själva. De är betydligt mer nationalistiska än internationalistiska.

De har haft goda relationer med Filipinerna under Dutarte och Brasilien under Bolsonaro exempelvis.

Vart får du ideer om att Kina bryr sig om någon internationalistisk socialistisk kamp? Europa ger mer stöd till olika socialistiska projekt utomlands än vad Kina gör. För att inte tala om hur mycket stöd Kina gav till internationell socialism för 50-60 år sedan, när Kina var 100 gånger fattigare och mycket mindre mäktig.


Vad än Trump gör från och med nu så ser det mycket dåligt ut från den väljarbas som inte längre vill se sin utrikespolitik styras av utländska intressen. Det är väl olika skalor av urusla val han har att välja emellan nu ifall inte Iran sätter sig ner för att förhandla något med USA.

Det faktum att AIPAC köpt alla människor som omger Trump gör det inte enklare för honom att dra undan nu. Men i längden så är det utmärkt att både republikaner och demokrater börjar diskutera öppet hur AIPAC är den största finansiären av amerikanska politiker och hur opatriotiskt och patetiskt det är att ha massa politiker som har Israel som främsta agendan. Genomkorrupta intresseorganisationer som AIPAC fungerar bäst när folk inte diskuterar deras inblandning öppet, och just nu så är det just vad som mest diskuteras både i högerns och vänsterns digitala kanaler. Ted Cruz blev nyss slaktad av Tucker Carlsson och det var en fröjd att se.

Det är möjligt att de hänger ihop, men man behöver bevis för att kunna säga något specifikt om det enskilda fallet.


Bevare oss väl!


Mycket tveksamt om Kina skulle gå in på Irans sida. Kina lär knappast ha tillräckliga intressen för det. Hur Trump gör återstår att se, om han hittar en lämplig lösning, agerar TACO, eller hittar på något dumt. Man kan aldrig helt utesluta att han kommer att göra något dumt...

Numera är det nog mera en fråga om inställning än om ideologi, när det kommer till Kinas socialism. Emellertid expanderar man i Sydkinesiska sjön, och agerar antagonistiskt gentemot Filipinerna, så där är relationerna inte så goda. Att Kina, med sina intressen i Afrika, underrättelseverksamheter i hela Västvärlden, även mot kineser som bor där, liksom BRICS, Belt-and-Road-initiative osv, visar på att man vill bli en global spelare och småningom en global dominant.


Det är väl bl a därför det blir intressant att se hur han kommer att välja. Det är inte säkert att de val han gör, medger att han kan hålla ihop sin regering fullt ut. Det kan mycket väl bli avhopp/avskedanden oavsett valt alternativ. Men, vi får se.

Att Kina är en global spelare är det väl ingen som argumenterar emot, att Kina har en vilja att finansiera socialistiska rörelser utanför Kina är det mer absurda påståendet som jag argumenterade emot och det finns ingenting som tyder på att så är fallet.

Kina finansierade socialistiska rörelser som sagt för 50-60 år sedan och var aktiv i att uppfostra och finansiera marxistiska gerillagrupper i en rad olika länder. Idag så söker Kina enbart att säkerställa handelsrelationer, råvaror och utökad inflyttande utan att överhuvudtaget bry sig ifall det handlar om höger- eller vänsterregeringar.





Jo, han förlorar nästan vad han än gör från hans nuvarande sits. Det är troligt att Netanyahu anföll Iran utan Trumps stöd överhuvudtaget för att tvinga honom till denna position.

Jag tror Du övertolkar. Kina struntar nog i om avlägsna länder blir socialistiska, men de har en politisk drivkraft hemma som är ett arv från när Kommunistpartiet var mer kommunistiskt än nu.


Inte alls omöjligt, eller i alla fall med så kort förvarning att Trump inte kunde ingripa. Det är förstås ett slags misstroende gentemot Trump från Israels sida.

Du måste sätta ord kring vad denna kommunistiska arv består av. Auktoritär nationalism med tillväxt driven av marknadskrafter är allt jag tyder från dagens Kina, vilket inte är kommunism.


Bara 25% av amerikaner stödjer ett flyganfall mot Iran, så Trumps populistiska instinkter borde segra kan man tycka. Aipac måste ha något saftigt för att få Trump att göra som de vill...

Det är nog ett flertal komponenter inom det kinesiska samhällssystemet, vari torde ingå att partiet går före staten och att partiet är den viktigaste samhällskomponenten, att åtminstone på idénivå, så är den långsiktiga strävan att utjämna klasskillnader, att visa på sitt eget systems internationella överlägsenhet, att expandera till sina grannländer. Ja, det finns ett flertal aspekter, och säkert fler än de jag nämnde.


Tja, det fanns aldrig en majoritet för löntagarfonder, men S införde dessa ändå. Vi får väl se hur Trump agerar. Han är litet för oförutsägbar.

Du beskriver i princip fascism snarare än kommunism.

Att utjämna klasskillnader (inte radera) är väl något som nästan alla ideologier på ett eller annat sätt försöker bedriva, med väldigt annorlunda metoder. Till och med den mest inbitne libertarianen kommer beskriva hur den korporativism som vi har idag i Väst där staten ger statskontrakt, subventioner och skattelättnader åt etablerade eliter samt speciella restriktioner (som minimilön) och byråkratiska hinder för vanliga arbetare som söker arbete och hur det skapar just enorma klasskillnader och brist på meritokrati (småföretagare har ingen chans mot stora företag, etc.).

Jag tror dock att Kina gör väldigt lite för att utjämna klasskillnader, exempelvis så gör de allt för att hålla industriarbetares löner lågt så att de fortsätter att fullkomligt krossa motstånd inom den globala marknaden. De håller till och med medelklassens löner låga genom att dumpa valutan så att bara stora investerare och företagare i Kina har verklig rikedom.

Pragmatism är ett ord som passar Kina som ideologi mer än något annat land i Världen skulle jag påstå. De experimenterar fritt med allt från skattefria frihandelszoner där de artificiellt skapar liknande städer som Hong Kong, till statssubventionerad företagskultur (där flera företag får enorma statssubventioner och sedan låter man de konkurrera varandra till döds om den globala marknaden).
För att inte tala om alla massiva statliga infrastruktursprojekt som vi aldrig kan tävla emot, spioneri av andra länders teknologi, globala nya finanssystem och allianser bortom ideologiska snäva kartonger (vad har liksom Förenade Arabemiraten, Brasilien, Indien, Ryssland och Iran gemensamt?),
neomerkantilism genom att ha en utrikespolitik som främst söker säkra väsentliga resurser, etc.

Lägg märke att man är EXTREMT anti-islamistiska inom nationen men har inget alls emot islam globalt, vilket visar på en nationalistisk inriktning utan internationalistiska ambitioner. Vi är väl närmast tvärtom i Väst: vi gullar med våra muslimer, importerar muslimer (när Kina försöker eliminera dem i princip) och låter saudiarabien bygga moskeer över hela Europa medan vi samtidigt är väldigt aggressiva mot muslimska länder i Mellanöstern och moraliserar om muslimska staters sätt att styra sina egna länder. I Europa är det mjuk liberal internationalism (mest moralisera mot mellanösterns regimer) medan i USA så är det hård liberal internationalism (söka bomba dem och stödja Proxy grupper som destabiliserar området), medan Kina inte bryr sig ett dugg om hur muslimska länder styrs.

Kina är inte fast i 1900-talets dikotomier av vänster-höger, socialism-kapitalism, nationalism-globalism, etc. - de navigerar pragmatiskt för att just alltid söka efter receptet som fungerar. Auktoritär pragmatism skulle jag kalla det, men jag skulle inte argumentera emot den som vill kalla det för en ny form av fascism. Definitivt inte kommunism.

Att expandera till sina grannländer kännetecknar mer fascism/nationalism än kommunism också (visst expanderade ofta kommunistiska länder, men fascistiska och nationalistiska länder var betydligt mer aggressiva i sin expansion). Därutöver så är definitivt det väl närmast universalt att ett land lovsjunger om sitt eget system för övriga världen (från Sverige till USA till Soviet till Brittiska imperiet till Israel så har detta varit sant), och det är därmed varesig kommunistiskt, kapitalistiskt, fascistiskt, monarki eller ens nationalistiskt (Sverige lovsjöng ofta just om hur ickenationalistisk och öppet landet var).

Kommunism och fascism har mer gemensamt än vad många i allmänhet vill förstå. Visst är Kina också pragmatiskt (bara katten fångar möss), men grundläggande drivkrafter hämtas likväl också från socialismen, liksom från Kinas mera tidlösa självbild. Det är att lägga märke till att den kinesiska politiska ledningen inrikespolitiskt aktar sig nog för att anknyta till Kina före 1949, dels beroende på vad man uppfattar som "hotet" från Taiwan, dels för att det finns latenta hot för inbördes splittring. DÅ är det förstås annorlunda med utrikesambitionerna.


Man får nog inse att det tidigare 1900-talets politiska ideologiers förutsättningar har förändrats tämligen dramatiskt nuförtiden. Det kinesiska styret är därtill sprunget ur maoismen, som utvecklats mera med Östasiens dåtida förutsättningar än Europas. Det är därför inte förvånande att Kinas, liksom fö USA:s, politiska utgångspunkter och förståelse av världen, inte är helt kompatibelt med det europeiska sättet att resonera ideologiskt. Kanske är det ett tidlöst problem.


Nå, någon brist på exempel på kommunistisk utländsk expansion är det inte. Östeuropa, Korea, Vietnam, Kina är alla exempel på detta. Jag skulle snarare säga att det finns två drivkrafter i en expansion: ideologi och nationellt intresse. Om båda föreligger, så är risken mycket hög.