Citat:
Ursprungligen postat av
Tedrom
Precis, det man skrattar åt är ju igenkänning, man känner igen vissa personlighetstyper och skrattar åt det. Om man tar Solsidan som ett exempel, någon gång i livet har nog alla träffat en Alex, eller råkat ut för en Ove eller någon av de andra personlighetstyperna. Monty Python däremot, det är nog mer humor för komiker, något de gjorde för att roa sig själva. Ungefär som Beatles Sgt Pepper era, hyllat men svårsmält. Men som svar på trådstarten så är det nog väldigt lite av svensk humor som kan mäta sig med den engelska diton. Pang i bygget (Fawlty Towers) är i mitt tycke det kanske roligaste som någonsin gjorts och det håller fortfarande bra.
Håller med om Fawly Towers - mycket möjligt det roligaste som någonsin gjorts i hela världen. Det blir aldrig tråkigt, det händer lustiga saker hela tiden. Och vem har inte känt en Sybil som håller sin man i korta tyglar, t.ex.!

Eller en sur servitris eller expedit som Polly, som inte gör någon hemlighet av att detta bara är ett brödjobb för henne?
Detta med att man inte fick prata om nazisttiden med tyskar ("Don't mention the war!") var verkligt och levande fortfarande i min ungdom. Kommer ihåg när jag skulle åka och hälsa på min tyska brevväninna för första gången, och min mamma inskärpte i mig: "nu får du inte säga något om Hitler!". Vilket naturligtvis gjorde att associationer till Hitler bubblade upp hela tiden, tills min tyska väninna började gråta... HÖG igenkänningsfaktor, alltså!
Fawlty Towers håller en hög och jämn nivå också, vartenda avsnitt är bra och det är ytterst ovanligt.