Citat:
Som jag tidigare skrivit i tråden så känner jag igen mig i de tankar som drev RA. Jag har förvisso familj och jobb och har inga tankar på att begå en massaker, men jag hatar verkligen det sociala spelet som förekommer på alla svenska arbetsplatser som jag är medveten om. Gud nåde den som inte tycker att småprat och fredagsfika är det bästa som finns! Jag känner i hela kroppen hur det suger både energi och livslust ur mig.
Det är nästan så att man undrar om det är kriminellt att inte vara en översocialiserad fjant som bara måste småprata om oviktiga saker dag ut och dag in. Om en person inte gillar detta så kommer kraven att "jobba med det sociala" som ett brev på posten från arbetsgivaren. Inte konstigt att arbetslivet blir omöjligt för personer som RA.
Den förändring som jag främst vill se är ökad tolerans mot den typ av personer som jag beskriver. Att kunna komma ut med att man inte gilla småprat och få samma reaktion som om man hade kommit ut som bög vore något.
Det är nästan så att man undrar om det är kriminellt att inte vara en översocialiserad fjant som bara måste småprata om oviktiga saker dag ut och dag in. Om en person inte gillar detta så kommer kraven att "jobba med det sociala" som ett brev på posten från arbetsgivaren. Inte konstigt att arbetslivet blir omöjligt för personer som RA.
Den förändring som jag främst vill se är ökad tolerans mot den typ av personer som jag beskriver. Att kunna komma ut med att man inte gilla småprat och få samma reaktion som om man hade kommit ut som bög vore något.
Jag har all respekt för din åsikt och håller med dig om att det är för djävligt att det skall vara så svårt att hitta arbetsuppgifter för sådana som känner som du. Jag själv, som ändå anser mig vara en hyfsat social person, kan bli irriterad på all påtvingad social interaktion när man helst vill vara i fred. En ökad tolerans mot de som inte gillar småprat skulle jag också önska.
Men däremot förstår jag inte alls hur detta kan skapa en sådan förståelse för Rickard Andersson som många här på Flashback visar upp. Det är ingen mänsklig rättighet att bli försörjd av andra och sitta på röven utan att göra någonting. Att inte folk ges sjukpension bara för att de själva tycker att de vill ha det är ett sundhetstecken.
Vi vet inte säkert vad det var som fick dåren Rikard Andersson att gå till skolan och skjuta. Men om han gjorde det därför att samhället ställde krav på honom att försörja sig så tycker jag att det snarare gör saken ännu värre.