Är det verkligen en bra investering att amortera?

Du är fartblind. Att du ligger 50% i år tyder på att du tar för mycket risk och att du kommer att bränna dig rejält så småningom.

Har du någon trovärdig källa till detta?

Man gör en jämförelse med andra lägenheter i samma ort och utgår från detta, alternativt gör en skälighetsbedömning. Eftersom nybyggen har presumtionshyra (se 12 kap. 55 c § JB) drar det upp snittet.

Ingen trovärdig källa

Detta har ingenting att göra med ditt påstående om att lägenheter i lågt belånade fastigheter skulle ha en låg hyra.

Jag har samma årliga hyreshöjningar på mina lågt belånade fastigheter som andra fastighetsägare får på sina högt belånade fastigheter med liknande bruksvärde och vi har samma hyra per kvadratmeter och år för lägenheter med samma bruksvärde och hyresnämnden har väldigt lite med detta att göra.

Du har mycket o lära, börsen i all ära, men det är inte många som lyckas på börsen.
Dels man måste ha flera ägg i korgen, alla går inte heller bra, vissa går upp o andra går ner, vinsten blir inte så stor.

En bostad är även ett väl befinnande, välja att bo i en "cell" är inte det roligaste livet, genom att man ser bostaden som en investering, man börja med att hjälpa sitt barn med en lite cell på 1 rum o kök.
På något år har man amorterat ner ett hyfsat belopp då gentemot en hyresrätt, man får en avkastning i dubbel bemärkelse, dels amorterat samt lite värdeökning, detta är utgifter man ändå skulle ha via sin bostad.(hyresrätten med högre avgift än brf)
Man växlar upp, genom kontantinsatsen ökat o kapital kan man placera i ett dyrare objekt, oftast en 3.a man bor även i den några år, sedan kommer steget man vill köpa hus, genom att man amorterat och varit med på värdeökningar blir hus köpet en accepterad kostnad, man har även lättare o få en bostad ifall man behöver flytta, eller byta stad, man har kontantinsats och samt man har sparat via amortering o beloppen börjar bli stor.
Man kanske köper ännu ett hus, bor där bra många år, sedan som även jag och många vänner i min ålder 53år när barnen är vuxna flyttat hemifrån säljer huset o köper ett mindre boende, vissa även ett annat boende i Spanien som går på Airbnb och ger bra inkomst.

Genom att man tidigt väljer bostad som investering, samt man förstår även hur man trejdar en bostad under åren o genom livet förstår man att det är den bästa affär man kan göra, i slutändan bor man helt utan lån, man har fått ett bra kapital genom vinsterna, man får även bo bra genom livet.

För vad är annars vitsen med pengar på börsen? om inte kunna bo o leva bra.

Okej, det låter som en dålig affär med tanke på att du kan du ut högre hyra än brukshyra enligt 12 kap. 55 c § JB.

Ursäkta? Jag har lyckats på börsen eftersom jag har en förmåga att tänka långsiktigt och har en diversifierad portfölj. Du har däremot totalt misslyckat, två gånger dessutom.
För dig som inte kan ha pengarna på börsen utan att paniksälja så är fastigheter säkert en god investering. För oss andra, not so much.

”På börsen kan du räkna med avkastning på 8%”.
Där slutade jag läsa ditt inlägg, snacka om att verklighetsfrånvänd.

Jag diskuterar det som du skrev i citatet nedan, det påståendet är fullständigt fel. Du kan helt enkelt inte branchen.

Vad har hyressättningen vid nyproduktion med detta att göra??

Feltänk från början. Du får se ränta på 40 år tillbaka för att det ska ge en någorlunda sann bild. Då är 3.41% inte så högt längre

Egentligen inte, jag hade bara "tur" som förutsåg att Trump skulle fucka upp relationen med Ukraina/Europa/Nato och även att de krävde Europa skulle satsa flera procent mer på militärbudgeten. Jag gillade inte Trump så när han vann valet så tog jag beslutet att börja flytta mina pengar från amerikanska företag till europeiska företag.

När jag var klar med det så visade det sig att jag hade följt strömmen och flera av de militära företagen jag investerat i rusade på marknaden med 40-80% och jag var med på det tåget.

Det är nästan rent tur, även om det var ganska ovanligt förutsägbart det skulle gå bra så var det ändå en överraskning hur bra det gick. Jag är givetvis inte den som lägger alla mina slantar i högriskprojekt utan snarare såg jag det som ett lågriskprojekt då man ju ser att den militära upprustningen som Europa gör innebär att företag som producerar militärt material har fulla orderstockar minst 10 år framåt. Det ger en ganska stor stabilitet, dock så vet man ju inte alls om de klarar av att leverera eller om aktievärdet kommer att vara bra framöver. Men jag inbillar mig iallafall att det inte går neråt såsom det kan göra för en hel del andra företag närmaste 10 åren.

Tidigare var elektronik och IT branchen rätt förutsägbara att de skulle gå bra och likaså att AI företagen skulle gå bra. Tricket är givetvis att inte klamra sig fast vid företagen även när det börjar gå dåligt. T.ex Tesla får betraktas som ett högriskprojekt medan t.ex Nvidia förmodligen inte längre gör så stor expansion och värdeökning som tidigare, men förmodligen ändå är ett ganska stabilt investeringsobjekt.

I detta sammanhang om man är upptagen med så mycket annat än att följa med vad som händer i världen och på aktiemarknaden, då är risken stor att man investerar vid fel tillfällen och på fel företag. Då rekommenderar jag att man fokuserar på att amortera ner sina stora lån. Det finns ingen säkrare investering än att minska på sina lån.

Den eviga frågan. Det handlar ju om hur mycket risk man är beredd att ta. De senaste 25 åren har definitivt risktagarna blivit belönade. En chimpans har kunnat bli rik på börsen.

Men kommer det förbli så? Det är inte säkert. Själv kör jag väl någon mellanvariant. Amorterar en del, men har också utrymme att investera en viss del på börsen. Sedan glömmer du en sak i din kalkyl nedan. De 3100 som du sparar i räntekostnader genom att amortera kan du varje år investera på börsen istället. På så vis får du i alla fall delvis ta del av börsens avkastning.