Citat:
Ursprungligen postat av
Teu
Skulle säga ungefär samma sak, även om jag hört från latinos att dom typ aldrig känner sig mer svenska än när dom är nere och besöker släktingar i Chile.
Hur som helst tror jag alla innerst inne fattar att det i slutändan handlar om vilken kultur man anammar på ett personligt plan och att det inte nödvändigtvis är något negativt att stå mellan två olika kulturer.
Oftast när det gäller att stå mellan två olika kulturer så är det nog mest jobbiga att det inte är självvalt. Om man har möjlighet att smälta in i båda kulturerna så blir det minst jobbigt, men i många kulturer så är det väldigt mycket tid man lägger ner på det. Vilket sedan märks när man är mellan två kulturer att den tiden och det engagemanget finns inte att hålla sig uppdaterad på båda.
De allra flesta av oss kan förstå problematiken redan när vi tänker på att behärska 3 språk enbart.
De allra flesta i andragenerationen vill nog helst vara fokuserade på den kultur som råder där de bor och lever, men föräldrar och långtbortistan-släktingar ser inte med gott öga på att de då inte skulle hålla sig uppdaterade även med deras föräldras och släktens kultur, religion och språk.
Tredje generationen slipper ofta det trycket. De äldre bryr sig nu inte om barnbarnen så mycket och den lokala kulturen och språket får därmed dominera. Det är nu en generation som börjar glömma att deras farföräldrar kom från ett annat land och bara behålla kunskapen om det. Man ser ofta att de lär sig inte de 3 språk som de ofta blir när man också måste det lokala + engelska.
Fjärde generationen är typ de som får släktforska för att veta sitt ursprung. Här hittar vi idag väldigt många amerikaner som knappt är medvetna om sitt ursprung, men ändå lite nyfikna.
Femte generationen, ja nu handlar det bara om där ens finns kvar något som påminner dem om att de inte tillhör ursprungsbefolkningen såsom annorlunda utseende. Men då har å andra sidan landet i sin helhet levt med invandringen i över 100 år. Vi kan därför se på USA hur det blir.
Men innan vi når det idealsamhälle med gemenskap och gemensam kultur, språk etc som vi beundrar i USA så har Sverige nog närmare 100 år kvar att kämpa sig igenom.