Citat:
Ursprungligen postat av
RFT
Nu tar jag ner dig från de himmelsblå skyarna; men är du säker på att hon spanar in dig och att hon är intresserad av dig; det är inte bara en önskedröm från din sida att hon gör så?
M v h
RFT (f d parterapeut och familjerådgivare)
Jag är ju ingen tankeläsare. Jag kan bara gå efter hur hon agerat och vad jag förknippar sånt agerande med. Jag är ju 95% säker på att hon känt att jag varit trevlig att titta på, att hon känt någon form av attraktion. Men därifrån är steget enormt mellan att vilja ta det vidare till en dejt eller nått liknande, speciellt när hon inte känner mig och speciellt med tanke på hur attraktiv hon är. Jag ser helt okej ut och hon är inte den första tjejen som spant på mig, men det finns andra killar som också ser bra ut och hon kan ju lika gärna tittat på de som hon gjort på mig. Jag är ödmjuk för den tanken och har ingen övertro på mig själv på något sätt. Jag kan ju bara vara betraktad som ett tillfälligt ögongodis.
Jag funderar på att kontakta henne via Facebook. Jag råkar veta att hon har Facebook och råkar veta vilken profil hon har. Jag tror också att det kommer bli fel om jag börjar prata med henne nu(om jag ens stöter på henne igen). Jag hade några bra tillfällen att göra det i början, men gjorde aldrig det. Och eftersom vi sett varandra så många gånger efter det så blir det lite konstigt om jag helt från ingenstans börjar prata med henne. Det är även komplicerat att hon hela tiden har samma vänner med sig. Jag kan ha fel, men hon känns inte som en spontan tjej, utan en planerande formell och lite blyg tjej. Ingen som kanske uppskattar att rakt av bli utbjuden på dejt av en okänd.
Så jag tror det får bli Facebook.
OBS: Jag har ingen större tro på att hon kommer vilja ha med mig att göra eller ens svara. Det är liksom en chansning bara, lite som att spela på lotto. Gör jag ingenting så går hon ändå förlorad. Och jag ångra mig om jag inte gör det. Det känns fel att inte göra det. Tänk om jag lyckas, då kanske nått magiskt väntar. Kan inte leva med tanken att jag inte ens försökte.