Fri vilja - samlingstråd

Vilken är poängen annan än att levande varelser agerar målinriktat i tillvaron? Det gäller människan på samma sätt som exempelvis en e-coli -bakterie som med sina flageller navigerar mot högre koncentration av sådant den gillar, glukos till exempel, och tumlar bort från sådant den ogillar likt syror.

Jämför du verkligen din förmåga att förutspå och påverka utfall – vare sig gynnsamma eller ogynnsamma – med en bakteries? Om så är fallet underskattar du grovt dina egna kognitiva förmågor.

Du gör väl inga anspråk på att dina kognitiva förutsättningar är jämförbara med en bakteries? Förhoppningsvis betraktar du dig själv som betydligt mer kognitivt kapabel än så.

Å andra sidan, undviker du inte att kyssa någon som säger sig vara sjuk – snuvig, förkyld eller liknande? I det avseendet kanske du inte är så annorlunda från en bakterie som flyr från något den ogillar, som till exempel syror.

Jag tror inte på "fri" vilja. Sådana som pushar för "fri" vilja brukar oftast antyda när man diskuterar med dem att människors vilja/begär/tankar är helt kaotiska, vilket är omöjligt. Det vore som att påstå att det fanns en möjlighet att Einstein helt plötsligt skulle kunna ha fått för sig att bli balettdansare.

Självklart har vi alla en egen vilja, men den är helt och hållet baserad på vem man är. Den är bunden till vårat DNA. Man skulle kunna få kalla den för "fri" beroende på vad man syftar på med "fri".

Min syn på determinism är inte så komplicerad egentligen. Alla som någonsin har levt och lever i detta nu har enbart gjort vad man har känt för att göra och därför har saker och ting blivit som de har blivit fram tills detta ögonblick. Vad har vi annars gjort om inte saker som vi har känt för att göra?

Determinism kanske sker av helt naturliga processer via en ingredienskombination av biologisk och geografisk determinism om förutsättningarna på en planet finns. Som jorden.

Det betyder att det var oundvikligt att min farmor dog i cancer just det ögonblicket, eller att min mormor fick en stroke just det ögonblicket ett par år senare. Hon hade en förträngning, precis som hennes far och syster. Biologisk determinism.

Det var även oundvikligt att romarriket uppstod och gick under. Det var oundvikligt att slaveriet infördes i Nordamerika och det var oundvikligt att slaveriet stoppades. Det var oundvikligt att första världskriget startade och det var oundvikligt hur det slutade. Det var oundvikligt att andra världskriget startade och det var oundvikligt hur det slutade. Det skulle i sådana fall kunna vara så att olyckor, som exempelvis bilolyckor, också är oundvikliga. Om det är så så bör det i sådana fall även betyda att resultatet av dem, oavsett hur resultatet blir, också är determinerade.

Det är heller inte pedofilers "fel" att de gillar barn. De har inte valt detta. Det är bara så de är genetiskt programmerade och hur deras existens möjliggörs.
Däremot rättfärdigar det ingenting. Vi vill att pedofiler ska sitta inlåsta eftersom de är en fara för barn.

Vissa skulle säga att vi är robotar när de läser min text men så är det givetvis inte. Om alla bara gör vad de känner för att göra, alltså existerar som de är, så skulle inte jag vilja kalla det för robotar. Allt flyter ju bara på helt naturligt.

One Thing Leads To Another

Det är inte lite, mittemellan eller mycket determinism. Det råder fullständig determinism (plus subatomär slump). Tonar man ner determinismen och reducerar den till ett "inslag" runt vilken man placerar lite "fri vilja", så närmar man sig magiskt tänkande.

Kompatibilism innebär inte lite lägre grad av eller mildare form av determinism. Utan att man definierar "fri vilja" som något som kan vara fallet inom ett deterministiskt system.

Vilken är poängen annan än att levande varelser agerar målinriktat i tillvaron? Det gäller människan på samma sätt som exempelvis en e-coli -bakterie som med sina flageller navigerar mot högre koncentration av sådant den gillar, glukos till exempel, och tumlar bort från sådant den ogillar likt syror.

Det är det trätan kokar ner till. Är det stark determinism, eller en determinism vi inte är fullständigt bundna av, i egenskap av medvetna människor.

Men, du gav något som kan användas som exempel. Pedofiler som inte rår för sin böjelse, hade de varit djur skulle de onekligen göra allt för att tillfredsställa sina behov. Men, alla pedofiler agerar inte efter sina drifter. De kan medvetet reflektera och göra medvetna val att avstå, även fast de är programmera att ha sina drifter.
Hade pedofiler varit bakterier hade samtliga pedofiler, av deterministiska skäl, inte kunnat göra något annat än att förgripa sig på barn vid varje tillfälle som gavs.



Fast då råder det inte fullständigt determinism, finns det slump, så finns det slump, alltså inte stark determinism.

Reflekterar bakterien över sina val och medvetet planerar för sin framtid?

Det kan vara svårt att acceptera verkligheten för vad den är, livet är fyllt av paradoxer; hur kan något inte vara deterministiskt i en verklighet som i grunden är deterministisk, Om du försöker misslyckas och lyckas, har du då lyckats eller misslyckats? Vilket blir falskt om de är sant, och sant om de är falskt.
Är du samma unika individ efter 8 år när alla dina celler är utbytta i kroppen, eller är du en helt ny individ? Som Theseus skepp.

Icke-deterministiska inslag i människans verklighet kan verka paradoxala i en deterministisk tillvaro, men det verkar ju finnas inslag i verkligheten som kan förklara det, som slump.

Magiskt tänkande förutsätter något övernaturligt som saknar koppling till det naturliga, här är människans medvetenhet något som inte existerar utanför naturen, utan är en del av den och existerar inom de systemen. Vi kan inte flyga, utan tekniska hjälpmedel, bara för att vi vill det, men vi kan välja att inte jaga efter glykos och många väljer syra istället för att överleva.

Varför skulle att vara definierad innebära fri vilja, varför skulle den som är odefinierad inte ha det?

Odefinierad är väl inte detsamma som odefinierbar förresten, att kunna definiera saker beror på kognitiv duglighet, går man då från att inte ha fri vilja till att ha det om man lämnar sällskapet av typer för dumma för att definiera en och hamnar i en umgängeskrets med smartare typer?

Jag tror inte på "fri" vilja. Sådana som pushar för "fri" vilja brukar oftast antyda när man diskuterar med dem att människors vilja/begär/tankar är helt kaotiska, vilket är omöjligt. Det vore som att påstå att det fanns en möjlighet att Einstein helt plötsligt skulle kunna ha fått för sig att bli balettdansare.

Angående att pedofilen kan inhibera sina impulser, så är den förmågan lika deterministisk, lika icke slumpartad och lika mycket utanför hans kontroll som driften och impulserna själva.

Du verkar väl också ha lite av en dualistisk syn. Vad skulle exempelvis "hans kontroll" referera till? Om det bara finns det här deterministiska, och "han" är en del av det, och det deterministiska kontrollerar vad som händer, varför är det inte inom hans kontroll?

Det är ett relevant påpekande. Ett förenklat sätt att utrycka sig på. Men det sitter givetvis ingen liten gubbe inne i huvudet och resonerar och antingen har eller inte har fri vilja.

Utan det är ett sammanhållet deterministiskt system och allt vad det väljer har orsaker bakåt. Slump som orsak ändrar inte på något.

Impulser uppstår i systemet och olika individers sinnen är olika bra på att inhibera olämpliga sådana.

Begränsade delar av dessa processer upplever vi och har medveten tillgång till. Här uppstår den starka känslan av agens, av valmöjligheter, av att vara en sammanhållen person.

Vet inte riktigt om jag hänger med på vad du menar här. Låt säga att någon frågar mig "vanilj eller choklad," och jag säger "choklad," då hävdar du alltså att det inte är agens, att det inte är valmöjligheter, på grund av att det är deterministiskt. Men "jag"—om jag nu är någonting överhuvudtaget, och det bara finns det deterministiska—är del av det deterministiska, så vare sig "jag" väljer eller inte är också del av det deterministiska. Det deterministiska "borde" inte spela in i vare sig det här scenariot är ett exempel på valmöjligheter och ett val eller inte, men jag antar att du hävdar att det visst gör det?

Faktum är att personen framför mig har två skålar, en med vaniljglass och en med choklad. Faktum är att han kommer ge mig en av skålarna beroende på vad jag säger. Faktum är att jag fick chokladglass när jag sa "choklad." Var någonstans försvinner valmöjligheten och det faktiska valet, till följd av determinism?

Jag tror det råder större risk för underskattning vad gäller komplexitetsgraden i den enklaste bakteries protokognition än i fallet mänsklig kapacitet. Skillnad dem emellan är i grad och inte i art. I båda fallen handlar det om biokemiska och deterministiska processer, men som samtidigt är funktionellt intelligenta och målinriktade.

Men jag förstod inte riktigt poängen i ditt inlägg.



Det är inte så att vi navigerar runt i en deterministisk värld och försöker att undvika dess utfall. Utan sinnet är fullt ut en del av just den världen. Att välja att inte hoppa utför ett stup är ett deterministiskt utfall på samma sätt som att du faller nedåt om du gör det.

Ja, men samtidigt har du förmågan att reflektera över huruvida du ska gör det eller inte. Utifrån den förmågan kan du välja att göra det eller låta bli, till skillnad från exempelvis en bakterie, som inte stannar upp vid avgrunden för att reflektera över två potentiella handlingar.