Förnedrande att söka jobb?

Då är det din moraliska plikt att bredda din kompetens så du kan försörja dig själv och inte vara något mäh

Arbetsförmedlingens starta eget-stöd innebär bara att man får sin a-kassa under sex månader som man startar upp verksamheten och även får tjäna andra pengar under den tiden. Men du måste själv ha ditt startkapital.

De allra flesta som blir av med jobbet blir det pga yttre omständigheter och inte pga sin egna arbetsinsats. Att ursäkta sig och peka på politiska beslut är minst sagt en bekväm inställning till det hela. Att du vidare lättvindigt drar slutsatsen att du "[...] därmed ska försörjas av närande personer [...]" är ju helt vansinnigt eller? Jag må sympatisera med satanister men den lättja du visar upp sticker i ögat nåt djävulskt.

Jag är inte din pappa. Skaffa dig ett jobb.

Jag breddade den med en YH-examen 2022 och bredare än så kommer den inte bli. I alla fall inte om det kräver studielån, för det har jag nyligen betalat klart.

Men jisses, jag skyller inte på politiska beslut. Min arbetslöshet beror på politiska beslut. Vet du hur en kommun fungerar? Det är en politiskt styrd organisation. Om de fattar beslut om effektiviseringskrav (nedskärningar) för att de inte får pengar från regeringen, då är det så. Om några år kan det komma andra beslut och jag får jobba igen, men det återstår att se.

Det var ett supertufft besked när det kom och jag var enormt besviken. Blev till och med sjukskriven mina sista veckor för att jag tog det så hårt. Får jag ett nytt jobb så är det väl jättebra, men jag är realist och har förlikat mig med att jag kanske inte gör det.

Jag känner ingen lättja. Att jag inte är konstant förtvivlad (vilket vissa här verkar önska) kanske beror på att jag har landat mjukt ekonomiskt, mycket tack vare ett större arv, och jag har funnit en mening med livet utan jobb. Det rekommenderar jag alla att göra, för förr eller senare går vi ju i pension och livet är inte över för det.

Det är helt ovidkommande hur du blev av med jobbet. Du skriver som om att hela ditt arbetsliv är i kommunens våld. Varför ska du vänta på att kommunen tar beslut? Sök någon annanstans?

Det är förstås jättebra att du inte är förtvivlad , men du har ju gett upp. Sök annorstädes. Skit i kommunen?

Det är klart att jag söker andra jobb. Arbetsförmedlingen har som krav att man ska söka 6 jobb i månaden.

Har inte gett upp, men vet att det är tufft på arbetsmarknaden. Jag jobbade själv med rekrytering och såg att varje tjänst får flera hundra ansökningar. Jag är också medveten om vad mina utmaningar är. Har inga möjligheter att flytta, då jag har gamla föräldrar att ta hand om och hjälpa.

Nej, jag håller inte direkt med. Jag förstår perspektivet du talar utifrån, men jag ser det hela från andra perspektiv. Jag ser tanken om "skam" och "nedvärderande" som helt irrelevant, kanske en känsla att du förväntar dig bli bemött med ära och förmåner, för att du är intresserad av en viss position. Är du inte intresserad, sök inte tjänsten. Enkelt.

Jag förstår inte heller hur man kunde bli läkare genom att 'människor sökte upp dig'?

Det är viktigt att tillsätta rätt slags person på rätt slags position. Det är något vi alla vill ha i samhället, och privata företagare vill det med. Det blir även bättre för den arbetande om man placeras i en position där man nästan automatiskt fungerar optimalt.

För att det här ska vara möjligt måste man titta på varje sökande, och varje sökande måste titta på sig själv, och förstå sig själv, hur man fungerar som personlighet och vad man klarar av och inte. Det kan vara lite träligt att gå igenom processen, det kan jag hålla med om. Nånstans önskar man att man kunde göra en sån process 1 gång som sen lagrades i nationell databas, med efterföljande uppdateringar. Men så är det inte just nu, och det är inget enormt problem.

Det kanske vore hjälpsamt om du beskrev hur du skulle vilja att det gick till att söka arbeten?
Men säg inte att andra ska söka upp dig för att ge dig jobb. Då är det ju istället dom som kommer säga "det är skamligt" och "nedvärderande" att söka efter folk att anställa.

Ja där kommer socialistens sanna tryne fram.
Patetiskt.

Aldrig tagit ett jobb där jag måste förnedrade mig med intervju eller personligt brev. Jag kan skicka ett CV, och snacka lite om jobbet men börjas det med förnedring så är det över direkt. Ja det är extremt förnedrande.

Är det socialistiskt att skola om sig mitt i livet? Det vet jag inget om. Jag hoppade på en YH under covid när samhället stod stilla. Tyckte det var klokt av mig.

Nej det är socialistiskt att inte göra sig maximalt anställningsbar nu. Genom att studera, pendla eller flytta.

Det är väldigt enkelt. Du vill bli omhändertagen. Det finner ja förargelseväckande. Själv har jag 2500 km till mitt jobb. Men inte fan kräver jag att samhället skall ta hand om mig.