Citat:
Ursprungligen postat av
RoseWest666
Vill man vara den som väntar...? Ja, ett tag tror jag. Det är väldigt abrupt. Och just att han själv känns så överrumplad gör nog det svårare. Jag har bett honom fundera några månader. Testa med den nya och se hur det känns, tänk efter, är det verkligen värt att släppa allt eller är du bara förälskad tillfälligt och överväldigad av att du var otrogen? Jag har inte tänkt sitta och gråta under den tiden precis, jag har egna planer men jag tror på äktenskapet lite mer än att bara kasta bort det i en handvändning. Vill han fortfarande skiljas till hösten så får jag acceptera läget, skriva under skilsmässopappren och göra det bästa av situationen. Tills dess tänker jag roa mig kungligt. Jag undrar mest om folk har erfarenhet av att hitta tillbaka och hur det i så fall gått till och vad orsakerna var.
Våga aldrig förnedra dig själv genom att låta din otrogna man få ”testa med den nya” för att se om du är värdig nog för honom att komma tillbaka till.
Det finns inget som heter fela och förlåta när det kommer till otrohet. Varenda idiot vet den hjärtesorg, svek och självläkning man medvetet utsätter sin partner för idag, och genom tider i den frågan.
Det där du säger tutar samhället i oss för att normalisera ett omoraliskt och egoistiskt beteende bland vår redan skadade population som allt mer utvecklar egoistiska och omoraliska värderingar.
Den som förlåter är ”stark” och den som gör den medvetna skadan är ”mänsklig” för att dom nu ångrar sig. Helt brutalt absurt.
Det enda du lär dina barn är ett mer normaliserat tänk kring att bedra och att bli bedragen, även om dom vet att det är fel.
Samtidigt har ju alla ett val såklart.
Du går igenom en otroligt känslomässig och tuff period av svek, chock och eventuell känsla av förminskat självförtroende. Då kan känslan av att halvt ha en fot in med honom genom ditt erbjudande kännas bättre en att bli ofrivilligt lämnade och ensam.
Torka tårarna, och visa dina barn att dom aldrig ska få tro att dom behöver be om sin framtida partners kärlek. Dina barn förtjänar att bli valda och älskade, eller hur?
Livet går vidare. Det finns någon där ute för dig som väljer dig först, vs din karaktärslösa man.
Precis som dina ex kom över dig när du själv valde att medvetet krossa deras hjärtan och bortprioritera dom en gång i tiden.
You live and you learn

Kärlek ska kännas bra.
Önskar dig lycka