-son namnen på väg att försvinna!

Jag har sett detta bland släkt och vänner. Så fort en -son för barn med något annat försvinner -son, oavsett om det är mannen eller kvinnan som har det.
Ser även i barnens klasser - inte många son där. Många påhittade efternamn.
Vad fan är det som händer?
Så här såg det inte ur för 30 år sedan.

-dotter försvann ju för längesedan i Sverige, så varför skulle inte -son gå samma väg. Det är väl helt enkelt inte lika viktigt för oss idag att visa genom namnet vilken släktgren vi kommer ifrån.

Suck.

Jag presenterar de 10 vanligaste efternamnen i Sverige:


# Namn Beskrivning
1. Andersson Med imponerande 217 631 bärare, är Andersson fortfarande det mest populära efternamnet i Sverige 2024.
2. Johansson Tätt därefter hittar vi Johansson, med 215 841 svenskar som bär detta namn.
3. Karlsson Ett klassiskt efternamn som innehas av 160 720 personer.
4. Nilsson På fjärde plats har vi Nilsson med 149 635 bärare.
5. Eriksson Med 121 053 bärare, fortsätter Eriksson att vara ett vanligt namn.
6. Larsson Larsson innehas av 110 848 svenskar.
7. Olsson Ett efternamn som bärs av 93 203 personer.
8. Persson Nästan lika vanligt som Olsson, med 92 897 bärare.
9. Svensson Ett namn med 86 736 bärare som andas svensk tradition
10. Gustafsson Listan avslutas med Gustafsson, som bärs av 62 887 svenskar.

https://sverige-i-siffror.se/nyheter...mnen-i-sverige

Efter Gustafsson kommer:
Pettersson 56019
Jonsson 50338
Jansson 43048
Hansson 38743
Carlsson 30418
Bengtsson 30204
Jönsson. 27506


De sjutton vanligaste efternamen är SSON-namn. Sen kommer Lindberg, följt av Pettersson och Magnusson.


VAD ERE SÅM HÄNDER!??!?!

Intressant att vi säger medelsvensson och inte medelandersson?

Sven som i svensk, kanske?

Trenden att överge -son namn för något annat har pågått i drygt 200 år nu.

Ändå är de fortfarande de vanligaste efternamnen i Sverige.

Vad exakt ska ett efternamn visa så?

För att -dotter-namnen försvann pga nytt namnbruk där barnen fick sin faders efternamn (till skillnad från patronymer som var brukligt innan) - det var helt enkelt rätt få pappor som hade -dotter-namn. Gällande vikten av att visa vilken släktgren man kommer ifrån så är det ju inte patronymernas starka sida - så så viktigt verkade det inte vara i det tidigare namnbruket med andra ord.

Som jag tolkar TS så är det väl det nya bruket att man väljer vilket namn man skall ha när man gifter sig och vems efternamn som skall gå vidare (eller så tar man ett nytt efternamn). Det är en helt annan sak än vad som gjorde processen kort med -dotter-namnen.

Tror det har gått i vågor att folk byter bort sina son-namn. Tidigare under en period hittade man på ett eget lite mer fantasifullt "taget" namn. Det tror jag är mindre vanligt idag? Att däremot en man med son-namn tar hustruns lite mer avvikande efternamn vid giftermål har nog blivit vanligare på senare år.

Jag tror många tycker att originalitet är viktigare än ursprung idag. Premierar man ursprung vill folk hellre ha något pseudoadligt ännett simpelt -sonnamn, som ju historiskt bars företrädesvis av de lägre klasserna. Silfverclou trumfar Svensson både idag och under medeltiden.

Ja om man räknar med alla gamlingar ser det förstås ut så men om man tittar i en förskoleklass lyser -son men sin frånvaro.

HUR TÄNKER DU EGENTLIGEN?????????

-dotter är på väg tillbaka.
En hel del som tar sig ett dotter-namn idag.