Konservativa används som boxningssäckar för vänsterliberalers identitetsbekräftelse

Du får väl leta rätt på Moderater och Kristdemokrater eftersom din fråga är riktad till dem och inte till oss Sverigedemokrater.

Du verkar tro att konservativ betyder KD eller M. Det är fel. Dessa partier är ej konservativa, och inte de flesta av deras väljare heller. Gör om, gör rätt.

Om du läser mitt första inlägg i den här tråden ser du att det egentligen är en starkare kritik mot vänsterliberaler, snarare än konservativa.

Min enda kritik mot konservativa är att de fortfarande nöjer sig med att vara boxningssäckar åt vänsterliberaler, istället för att gå till verbal attack mot dem.

Och när jag pratade om konservativa syftade jag faktiskt på Sverigedemokratiska väljare. KD- och M-väljare tar knappt ens upp invandringsfrågan.

Du har ingen koll som vanligt. Centerpartisten Abir Al Salani skrev att det är rasistiskt att vara emot invanding av 30 miljoner pakistanier till EU. Sverigedemokraternas profil Mira Aksoy skrev då glatt "okej, då är vi rasister".

Att acceptera liberalernas etikett är att spela på deras planhalva. När någon kallar dig ”rasist” och du svarar ”okej då, jag är rasist” – då har du redan förlorat. Du har accepterat deras moralram och bekräftat deras världssyn: att du är ”the bad guy” i deras berättelse.

Det är inte ett tecken på mod. Det är ett tecken på strategisk dumhet. Det må kännas rebelliskt i stunden, men det är vänsterliberalen som vinner när du gör så, eftersom du bekräftar deras struktur: att de är det goda och du det onda.

Verkligt motstånd kräver att du skiftar planen. Att du sätter dina egna moraliska termer. Det är du som ska tala om vad som är gott, inte spegla dig i fiendens etiketter.

Det är därför konservativa förlorar hela tiden. Ditt exempel bekräftar bara min tråd ännu mer.

Tycker du istället att vi ska bli arga för att vi blir kallade rasister?

Du vinner inte genom att bli arg. Du vinner genom att sluta spela.

När någon kallar dig rasist, finns det två vanliga fällor:
Den ena är att bli defensiv – ”jag är inte rasist!”
Den andra är att spela med – ”japp, då är jag rasist då!”

Båda svaren bekräftar motståndarens position. Du erkänner att deras moral är utgångspunkten. Du erkänner att det är de som har rätt att döma.

Du tror att du står emot, men du spelar på deras planhalva.

Nej, poängen är inte att bli arg. Det är att sluta be om lov.
Du är inte skyldig. Du är inte deras underordnade. Du har ingen förklaring att ge.

Det är de som förstör ditt land. De som låtsas vara goda medan de demonterar varje spår av tillhörighet, kontinuitet och verklig rättvisa.
Och de kallar dig "rasist" för att du inte vill låta det ske.

Det är inte du som ska förklara dig.

Det är de.

Du tror det går att prata vett och resonera med vänsterliberaler?

Att Mira Akoys säger "okej, då är vi rasister" är ett big fuck-you till Abir och andra vänsterliberaler.

Nej, man resonerar inte med vänsterliberaler för att övertyga dem. Man resonerar för att blotta hur tomma de är, så att andra ser det.

När Mira säger ’okej, då är vi rasister’ spelar hon på deras planhalva. Hon bekräftar att deras språk äger världen. Det är just därför högern aldrig vinner. De förstår inte att det handlar om språkspel och moralisk dominans.

När vänstern säger ’rasist’ ska man inte svara ’nej, jag är inte rasist’ eller ’okej då, jag är rasist’. Båda svaren underkastar sig deras ram. Det rätta är att spräcka hela deras moralmonopol.

Så nej, vi ska inte bli arga. Vi ska skratta. Vi ska kliva upp ur fållan och riva själva fållan.

"Högern aldrig vinner". Du har uppenbarligen missat USA-valet.

Okej, låt mig förklara vad jag menar, på djupet!

Varför konservativa tillåter sig själva bli vänsterliberalers boxningssäckar

Du som kallar dig konservativ. Varför beter du dig som en slagpåse?

Du säger att du är emot invandringen. Du muttrar om brott, om kostnader, om att samhället faller isär. Men så fort vänsterliberalen kallar dig rasist, så backar du direkt. Då ska du plötsligt bevisa att du är snäll. Då blir det viktigt att visa att du minsann bara är emot "dålig integration". Du vill inte stänga gränsen, bara ha "ordning och reda".

Vänsterliberalen vet exakt hur du fungerar. De vet att du vill få vara kvar i värmen. Att du vill bli tagen på allvar av samma folk som föraktar dig. Du vill vara den "ansvarsfulla rösten" bland de galna. En slags maskot för lagom invandringskritik.

Vänsterliberalen älskar det. Han behöver dig. Du är hans boxningssäck. Du är det han slår på för att visa andra liberaler att han är en god människa. Du är hans sociala kapital. Hans applådmaskin.

Varje gång du säger nåt om brott eller kulturkrockar relaterat till invandringspolitiken, då får han chansen att glänsa. Han höjer rösten, kallar dig nazist och hans gäng jublar. Han får poäng hos dem. Du får skit. Och du… du står kvar och förklarar dig.

Det är vampyriskt. De livnär sig på din försiktiga oro. De växer när du krymper. Du är nyttig för dem så länge du aldrig säger hela sanningen. Någon som spelar med i deras spelregler, men ändå tror att du är på väg att vinna.

Så nu frågar jag er: är det det här ni vill?

Låt oss säga att vi får igenom alla de krav som ni konservativa vill ha. Minskad invandring, invandrarna anpassar sig, de pratar svenska, jobbar hårt.
Och på ålderns höst sitter du där som pensionär på din altan, med svenska flaggan i handen och blickar ut och ser ett samhälle där du och dina barn blivit en liten minoritet? Där araberna pratar perfekt svenska, men ändå styr gatorna. Där alla anpassat sig, men inget längre känns som ditt.

Kommer du vara nöjd då?

Om inte, kanske dags att sluta vara liberalernas boxningssäck och släppa den konservativa identiteten och bli revolutionär istället. Att släppa distraktionerna om senaste brottet som MENA-invandrarna hållit på med och diskutera den demografiska frågan och behovet för ett homogent vitt samhälle istället.