Tråden om Christer Andersson

Rättsmedicinska avdelningen klassade det som ”säkert” att CA avled samma dag som han påträffades. Om han hade legat i lägenheten i flera dagar hade obducenten märkt det. TP pratar i nattmössan som vanligt.

En spekulativ koppling kan kanske göras mellan ljudbilden från självmordet och ljudbilden från mordet. Några kring mordplatsen reagerade ju på att ljudet framstod som förvånansvärt lågt och påminde om kinapuffar. Och polispatrullen som stod utanför lägenheten när CA sköt sig kände tydligen heller inte igen ljudet av ett skott utan uppfattade det bara som en ”duns”. Alla poliser har förstås vapenvana från skjutbanan och borde kanske i vanliga fall kunna känna igen ljudet av ett skott.

Den spekulativa kopplingen blir då att både mordkulorna och CA:s självmordsammunition varit föremål för hemladdning, kanske vanemässigt för att spara krut. Att CA hade utrustning för hemladdning framgår på sida 955 i Granskningskommissionens rapport:

GH hade berättat att han hade en revolver och mannen hade blivit intresserad av att köpa denna. GH ville ha
betänketid och man stämde därför möte följande dag på samma plats och vid samma tid. Efter visst funderande hade GH bestämt sig och han återvände därför nästa dag med vapnet och ett 25-tal hemladdade patroner.

CA tycks här medge att han ägde utrustning för hemladdning.

Vilken sorts hagelpatron som var aktuell vid självmordet vet jag inte. Metal Piercing verkar förvisso aldrig ha sålts lös för hemladdning, men vad jag förstår är det ingenting som omöjliggör hemladdning. Processen blir dock krångligare. Men om skytte var hans stora intresse kanske han inte hade något emot att sitta och tråckla med det på sin omfattande fritid?

Möjligen långsökt.

Dessutom vill han väl enligt polisförhör låta sig bli konfronterad av korvkioskvittnet och Mårten? (Han Otto har nån video just om det som han lade upp ganska nyligen.)

Vilket ju då är lite halvmärkligt då dessa personers iakttagelser under mordkvällen inte uppmärksammats på nåt särskilt sätt i det mediala och juridiska efterspelet under åren som gick efter mordet. Men han vill att dom ska intyga att det inte är han som dom sett?

Det mesta handlade ju vid den tiden om mordplatsen och vad som hände där. Och om vem nu Lisbeth såg eller inte såg.. Från polis och åklagarhåll om man nu ska vara lite raljant, så ville man ju bara ha nån dömd så fort som möjligt. Men ville helst inte lägga så mycket fokus på mystiska figurer utanför Grand, (som inte stämde överens med C Pettersson) osv.

Sen har vi den konstiga ”mitt-emot” kommentaren i polisförhör när kaféet kommer på tal, och att han när han får frågor om mordkvällen direkt associerar till mordet och säger att det var ju ”mitt i natten”..

Christer A är också nästan porträttlik den ende utanför Grand närvarande kufisk person som faktiskt pekas ut vid namn..

Sydafrikanen Eugen de K som någon kvinna påstår sig ha sett utanför Grand biografen. Denne individ och Christer A ser ju ut som varandra nästan. Om man jämför två bilder bredvid varandra är de klart lika. Bara att googla.

Så förutom alla muntliga signalement från en massa vittnen och fantombilderna så finns det också en person som pekas ut, som det finns foto[n] på. Den personen ÄR väldigt lik Christer A. De är kanske inte kopior av varandra, men precis som med Mårtens fantombild? så går det utan några som helst problem att se en tydlig likhet.

Det kan tjäna som bevis för att om inte Christer A själv besökt Sveavägen och Grand under mordkvällen så ja, i alla fall någon som är mycket lik honom. Hata slumpen..

Har lyssnat med viss förundran på SvD-podden Mannen med Revolvern. Mycket spännande.

En sak jag fastnat vid är de patroner som materialförvaltaren lämnade in och som senare undersöktes, bland annat 2011. Det rör sig om rätt typ av ammunition – samma sort som CA enligt uppgift ska ha köpt – men blyisotopanalysen matchar inte kulan från mordplatsen. Men vad säger det egentligen?

Blyisotoper är som fingeravtryck för blyets ursprung. De varierar beroende på vilken gruva blyet kommer ifrån och blandningen som används i tillverkningen. Samtidigt är det inte säkert att blyet i en enskild ask patroner är helt homogent – olika partier kan ha blandats under tillverkning eller vid förpackning.

Det väcker frågan: Hur ser tillverknings- och logistikprocessen egentligen ut för ammunition från den här tiden? Är det rimligt att anta att alla kulor i en ask har samma blyisotopprofil? Eller kan man förvänta sig variation mellan askar, batcher, eller till och med inom en enskild ask?

Om det senare stämmer – att det kan finnas variation – så kanske avvikande blyisotoper inte automatiskt betyder att patronerna inte kommer från samma inköp, bara att de inte råkar matcha just den kulan som avlossades.

Någon som har mer insyn i hur patronindustrin fungerade på 80-talet? Det vore intressant att höra om detta säger något definitivt – eller om det snarare är en irrelevant indikation. Egentligen borde hela inventariet av patroner, om det fanns kvar dvs, ha undersökts

Det förekommer variation inom en ask, och så att säga för liten variation mellan olika tillverkningsomgångar för att kunna skilja dem åt – men det är mycket ovanligt.

När PU beslutade om provskjutningsaktionen (1989) behövde man en hel del ammunition för att provskjuta alla vapen. Ammunitionen hade slutat tillverkas 1983. I samband med det dammsög man Sverige och övriga Europa på den ammunition som fanns kvar, och lyckades på så sätt komma över cirka 10 000 stycken.

Åke Åsbrink et al (ett gäng SKL anställda och akademiker) publicerade en vetenskaplig artikel om just detta i Journal of Forensic Science 1993. Man kunde bland annat konstatera att:

1. Lageromsättningshastigheten på 357-2P ("metal piercing") hade varit mycket låg. Det gällde hela Europa. 1989 fanns det fortfarande ammunition kvar, men en stor blandning av olika tillverkningsdatum från 1970 och framåt.

2. Man undersökte 13 olika tillverkningsomgångar, tog ut två kulor ur varje ask och testade dem mot varandra. Alla matchade inom asken, och samtliga tillverkningsomgångar kunde särskiljas från varandra.

Sedan har PU, via Naturhistoriska riksmuseet, testat en stor mängd kulor. Jag känner bara till ett par tre fall där ammunition från samma ask hade olika isotoper.

I ett fall handlade det om ammunition tillverkad nära varandra i tid – november 1979 (flikmärkning PM) och januari 1980 (flikmärkning RA) – vilket antyder förekomst av spill mellan närliggande tillverkningsdatum. I andra fall rörde det sig om hantering efter att asken hade öppnats.

Andra har kommit fram till samma slutsats, bland annat det geologiska institutet i Norge, Knut-Endre Sjåstad, så sent som 2016.

"Tracing of lead fragments of unknown origin to a given source of ammunition is a task that might be of interest for the Court. Use of data from lead isotope ratios analysis interpreted within a Bayesian framework has shown to be suitable method to guide the Court to draw their conclusion for such task."

Det är min uppfattning att isotopanalyser, under svenska förhållanden 1986, på en mycket ovanlig ammunition, har mycket hög tillförlitlighet. Det är alltså en myt att ammunition skulle ha förekommit i stora volymer, blandade huller om buller.

Tack för ett mycket konkrekt svar. Analysen du hänvisar till, särskilt Åsbrinks studie och resultaten från PU:s tester, så är väl då ett ganska starkt indicium att:

1. Kulorna som lämnades in 2011 inte kommer från samma tillverkningsbatch som mordkulan, och/eller

2. Att CA sannolikt inte hade tillgång till exakt samma batch som mordkulan kom ifrån

Trist, men det hjälper att förstå varför CA försvinner ifrån radarn

1. Korrekt
2. En mer korrekt formulering är att det i nuläget inte finns något som tyder på att CA hade tillgång till ammunition från exakt samma batch som mordkulorna (avsaknad av bevis är inte ett bevis i sig).

Om du har följt tråden finns det ett antal teorier om hur CA, i egenskap av gärningsman, skulle ha kunnat få tag på ammunitionen.

A. De testade askarna innehåller trots allt rätt ammunition, men man testade för få. Det är vanligt att skyttar flyttar över ammunition mellan askar i takt med att de blir färre.

B. CA:s vapen tillverkades i slutet av 1979 eller början av 1980 – samtidigt som den ammunition som återfanns på Sveavägen tillverkades i samma del av USA, i november 1979. Man kan inte utesluta att importören köpte ammunition vid samma tidpunkt, exempelvis via Holger på Sportskyttemateriel där CA köpte vapnet.

C. 14 askar av rätt typ såldes till Vapenspecialisten sommaren 1980, det vill säga under samma månader som CA köpte vapnet och sköt sönder sin TV. Handens PSK, som driver Sanda skyttecenter, köpte ammunition därifrån. Sanda ligger på cykelavstånd från Christers bostad vid den tidpunkten. Om CA fick för sig att handla "metal piercing" i samband med vapenköpet från Vapenspecialisten, Sportskyttemateriel eller Sanda, fick han förmodligen palmekulor i handen.

Men det är som sagt bara möjliga teorier.

Intressant.
Hemladdning har jag aldrig ägnat någon närmare tanke. Dels för att vissa på mordplatsen ändå pratar om "kanonskott" (är det Inge M. som sitter i sin bil? i alla fall någon i sin bil om jag minns rätt). Dels för att... det har känts för komplicerat för mig att greppa helt enkelt för att vara ärlig.

Jag lutar fortfarande åt att skott kan uppfattas mycket olika, särskilt om man är oförberedd. Mitt intryck från andra händelser i media är att en vanlig kommentar gällande skottlossning i offentligheten är: "Det lät INTE som på film". Och ljud i stadsmiljö kan studsa på massor av olika sätt beroende på var man står.

Visst, poliserna vid CAs självmord borde känna igen ljudet av skott kan man tycka. Men hur låter ett jaktgevär - genom en dörr? Var det en tunn dörr eller en säkerhetsdörr? Definitivt en annan ljudmiljö än pistoler på en skjutbana i alla fall.
Men ja, det är en intressant tanke att hemladdning kan ha spelat in. Vid båda dessa händelser.

Vad jag förstått så sköt sig CA i bröstet. Det känns som ett lite ovanligt val. Apropå likheter. Det "speglar" Palmemordet att skjuta sig i överkroppen, för att parafrasera en annan tråd. Men jag vet inte riktigt var källan är där egentligen, för det är väl maskat i rapporten vad jag kan se?

Ditt inlägg är ett hopkok av svaga cirkelresonemang, bekräftelsebias och ren spekulation som knappast förmår övertyga någon annnan än möjligen dig själv.

Nöjer mig med att kommentera den första punkten på din checklista eftersom gärningsmannens längd är intressant.


Fel. Baserat på de tillgängliga vittnesmålen från mordplatsen verkar en rimlig uppskattning av mördarens längd ligga i intervallet 178-185 cm, med en stark koncentration kring medellängd/180 cm.


Anders Bjorkman: Den man som promenerade bredvid Palme var lika lång (dvs 175 cm)
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E13-00-A

Lars Jeppson : Medellängd
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E15-00-A

Inge Morelius: 180-185
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E107-00-A

Susanne Larsson: Vanlig, ordinär, runt 180
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E107-02-A

Anders Delsborn: 180-185
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E17-00

Charlotte Liljedahl: 175-185
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E17-04

Leif Ljungqvist: ca 180
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E9978-00-A


Jan Andersson: 180-190
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E9978-01-B

Jan-Åke Svensson: Medellängd
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E251-00

Anna Hage: Medellängd
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E19-00-A


Cecilia Anderstedt: Längre än Olof Palme (175)
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E20-03

Jan Nilsson: Ca 180
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E21-00

Egon Enocksson: Under medellängd
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E638-00

Var CA utanför Grand på mordkvällen? Finns ingen koppling mellan en av Grandmännen och gm i.o.f.s. Olika signalement m.m. Var CA på mordplatsen tiden för mordet? Nej- CA var inte gm.

CA var hemma och var sjuk när mordet skedde kl 23:21, 28 februari 1986.

Något man kan ha i åtanke, är att Palme för dagen bar en klassisk ryssmössa, en sådan sitter ju inte slick mot hjässan som en toppluva, mössa eller keps, utan får personen som bär den att bli (typ) 4-6cm längre, kanske mer beroende på hur hårt neddragen den var. Så, att Palme med mössan kan ha varit typ 178cm eller lite mer bör ju inte vara en främmande tanke, anser jag? Det innebär att gärningsmannen bör anses vara 185cm och uppåt, rent av kunna nosa på 190cm, om, man ska lite på att gärningsmannen var en dryg decimeter längre än offret? Ska vi lita på Jeppsson i hans andra förhör, så var den springande mannen lång, väldigt lång.

Men, att uppskatta längd under rådande förhållanden, som vittnena gjorde, blir vanskligt. Inget som går att hugga i sten. Men, man lär ta hänsyn till Palmes huvudbonad. Dessutom, tror jag det är Palmes ryssmössa som Delsborn beskriver som "herrhatt" eller "Sherlock Holmes-mössa". Han har under sin korta iakttagelse råkat sätta mössan på gärningsmannen, då mördare och offer stod så nära varandra, lätt hänt.

Vi har heller inte en susning, om hur lång Mårtens grandman var. Dock hade han en huvudbonad. Och någon huvudbonad hade inte Ljubisas man. Det pekar så klart på, att det är två olika personer. Det mest sannolika är ju, att gärningsmannen inte följde efter Palme från Grand till mordplatsen. Antingen följde han efter dem från andra sidan gatan, eller väntade vid Dekorima. Finns som bekant inte många gemensamma nämnare, mellan grandmännen och mördaren som flyr in i gränden. Det mest troliga blir att mordet inte utfördes av en ensam person, utan av minst två, sannolikt fler än så. Det är min slutsats.

"DEN SOM LYSSNAR PÅ Svenska Dagbladets poddserie Mannen med revolvern kan inte undgå att märka att poddmakarna vill ge stor tyngd åt den tidigare spaningsledaren i Palmeutredningen Hans Ölvebro.

Sammanlagt uttalar sig Ölvebro på 32 olika ställen i serien. Bland annat säger han: ”För mig finns det ingen annan som tänkbar gärningsman” och ”Han var ju det enda alternativet som jag såg det”.

De två uttalandena ger ju bilden av att Ölvebro både under sin tid som chef för polisens Palmegrupp och nu, många år efteråt, anser att fallet i princip är uppklarat: det var Christer A som sköt."

https://gunnarwall.wordpress.com/2025/04/12/hur-tungt-vager-hans-olvebro-som-sanningsvittne-om-christer-a/