Hur kan man tala om bevis?

Ja, inte hörsägen iallafall, det duger inte som bevis.

Men vad för bevis, det beror väldigt mycket på vad man egentligen påstår. Det är svårt att bevisa att en icke-närvarande gud existerar, men också väldigt svårt att bevisa att denna gud inte existerar och det är väl lite poängen med att ha en icke-närvarande gud? Då kan man bygga upp en helt annan värld, en religiös värld med massor av regler och historier som mänskligheten har att följa för att den icke-närvarande guden inte ska straffa en med antingen helvetet eller paradiset, som man hamnar i efter döden, men ingen har ju besegrat döden och kunnat komma tillbaka och berätta vad som finns efter döden. Rädslan som alla mer eller mindre har inför döden är perfekt grund för att bygga vidare på religioner och även många historier om hur livet efter döden ser ut.

Något som är lite outvecklat, men finns här och var är såklart livet före födelsen, för finns där liv efter döden så borde där finnas liv före livet så att säga, men inte så många som tänker på den biten för det är mest rädslan för döden som styr våra tankar.

Väldigt många religioner utnyttjar vår rädsla inför döden för att göra oss troende. Med löften om paradis eller hot om helvetet. Men inte alla religioner är så hotfulla som kristendomen, judendomen och islam. Finns flera andra religioner som är lite mjukare och pratar om karma eller att alla kommer möta sina förfäder etc.

Men alla påståenden har gemensamt att det är jäkligt svårt att bevisa eller motbevisa. Vi vet inte hur man bevisar gudars existens och vi vet inte vad som händer efter döden. Även om vi som är ateister räknat ut att inga gudar finns överhuvudtaget och efter döden finns ingenting.

Just denna tomhet är väl kanske ännu värre för troende att tänka sig. Det är lite samma tomhet som finns i atomerna och i vår väldiga värld, rymden tänker jag på då. Tomheten, att där inte finns någonting är en hemskt tanke när man är född och uppvuxen i vår rika värld där det kryllar av liv och aktiviteter.

Då vill man väldigt gärna göra både sig själv och vår värld, vår planet till världens centrum som allting kretsar kring.

Nej, han undviker det i det längsta för att han inte vill oroa de ovetande.

Okej men du sa att det finns bevis för Satan och jag väntar fortfarande på det.

Det skrev jag inte, utan att Satan kan bevisa sin existens genom att framträda men att han undviker det.

Det låter mer spekulativt.

Bön och fasta är det som leder till mirakel, observerbara mirakel i världen, och det är detta som ger tro, eller snarare, övertygelse!

Nämn ett enda observerbart mirakel. Ett enda

En otrogen generation kommer inte få se några mirakel! Miraklen är personliga, och de gör Gud speciellt för den som söker. För han är en personlig Gud, såväl som en objektiv, och han vet alltid när du ber och vad du tänker.

Så då är de alltså inte observerbara, tack för erkännandet. Så varför påstod du detta?


Vad betyder "objektiv" för dig?

Jo de är observerbara för den som söker! Men inte för den otrogne.

Om de bara är observerbara för en person, som inte kan påvisa detta på minsta sätt, är de inte observerbara i någon som helst praktisk mening. Som att säga en låtsaskompis är observerbar.

Rent trams från din sida med andra ord. Clown

Hebreerbrevet 11:1 säger i princip att själva definitionen av religiös tro är att vara övertygad om något som man varken kan se eller bevisa.

Det står uttryckligen: "Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser." Med andra ord: Tro är att "veta" utan evidens vilket också råkar vara en ganska exakt definition av irrationellt tänkande eller bara ren galenskap. Vilket även förklarar varför man valde att dona ner texten lite i den nyare bibeln för att det inte skulle framstå allt för utvecklingsstört.

Det svenska ordet tro är dock ganska trubbigt. På engelska skiljer man mellan faith (tron på något utan bevis) och knowledge (det man vet med grund). Men i Bibeln handlar det alltid om faith och aldrig om kunskap i egentlig mening. Man tror utan bevis, vilket per definition är den direkta motsatsen till bevisbaserat vetande.