Rojhat Topal fick gräddfil in på läkarprogrammet enligt SVT

Just därför som jag inte rekommenderade något för det problemet utan hoppades att det var synen din som felade. När du nu berättar att det var andra problem önskar jag dig en bra dag.

Din poäng - om det nu finns någon - går mig förbi.

Men jag har förstått att det förekommer en hel del olika former av "alternativa urval" inom läkarkåren som kanske inte de heller har främjat kvaliteten på studenterna. Vad jag förstått så är läkarfacket mycket mäktigt och har man rätt kontakter där så kan man få sina barn eller brorsbarn godkända till utbildningen inom ramen för dessa "alternativa" urvalskriterier.

Är man inbegripen i sådan nepotism är det så klart lätt att rationalisera resonemangen kring "formell behörighet" och "urvalskriterier" som är helt frikopplade från kognitiva färdigheter. Att vara "godkänd" inom ett ämne på gymnasienivå idag betyder så klart absolut ingenting angående den elevens förmåga att tillgodogöra sig komplex information. Allt annat lika kan man även bedriva undervisning på högre teoretisk nivå om eleverna är valda just efter deras kognitiva prestationer.

Detta är grundkonflikten med detta förfaringssätt. Men för din del är det viktigare att fokusera på ytfenomen - som med vilket namn man idag benämner landstingen.

Hahaha!

Nej, det är det inte.

Vänligen förklara då varför man inte helt enkelt gör plats för fler studenter. Det ärväl ständig läkarbrist...

Därför att dessa studenter måste ha sin AT någonstans. Det går inte att ta emot fler. Nu var det väldigt enkelt förklarat.

Jag har annars hört att det är läkarfacken som blockerar - för att kunna hålla upp lönerna.

Får för mig att man skulle kunna ordna fler AT-platser om man verkligen vill och det finns incitament.

Inom många yrkesgrupper finns det tvärtom incitament att sätta upp hinder för att fler ska kunna utöva yrket.

Ordinarie läkare har helt enkelt inte tid med fler AT eller ST, de har som bekant en allmänhet att bota. Det är ett avancerat yrke med avancerad utbildning, inte någon komvuxkurs där man ska matas med vardagskunskaper.

Givetvis är det ett komplicerat yrke - och som alla kvalificerade yrken är god handledning utförd av personer med erfarenhet nödvändig för ett gott resultat.

Men det du beskriver år i sådana fall ett fullkomligt olösligt problem.

Problem kan vara svåra att lösa eller kräva mycket resurser för att lösas.

Men till att börja med för att de ska kunna lösas måste det finnas incitament - till exempel så att handledare eller potentiella handledare ser en anledning att ta på sig den rollen.

Sedan så klart är det så - vilket argumentationen ursprungligen handlade om - att en mer kognitivt begåvad elev (allt annat lika) har lättare att lära sig ett kvalificerat yrke.

Sänker man urvalskriterierna för specifikt den kognitiva begåvningen - så blir studenterna svagare i det hänseendet.

Flertalet i tråden begriper emellertid inte detta - utan menar att begåvningskriteriet är uppfyllt genom den formella behörigheten att söka till läkarprogrammet.

Det kan säkert förbättras, men det handlar i så fall om frågor på annat plan, menar jag. Vi kan alla se att privata vårdcentraler drivs effektivt, inte sällan av läkarna själva, medan offentliga vårdcentraler oftast kämpar med både tillgänglighet och kvalitet. I Sverige är det fult att tjäna pengar och vinster i sjukvården ses i regel som att man undanhåller patienter god vård. Rent sakligt tror jag att det är trams. Att ösa mer skatter på den offentliga vården är i sig ingen lösning, trots att många anser det. När vården blir allt mer krävande och komplex blir politisk och ideologisk styrning av sjukvården ineffektiv. Vi kan ta efter andra länder som hanterar detta bättre. Be mig inte ange en exakt lösning, för det har jag ingen. Om du eller andra därmed vill underkänna mitt resonemang, och därmed hylla den offentliga sjukvårdens organisation och ideologi, må det vara hänt.

Njae jag håller nog med om dina resonemang.

Det finns för- och nackdelar både med offentlig och privat vård.

Tyvärr en av nackdelarna med en offentlig sjukvård att det riskerar att bli låga löner och bristfälliga incitament.

Till exempel om läkare har så pass "dåligt" betalt att de tar ledigt för att renovera eller måla om sitt hus.

Eller om kvinnan i läkarparet bara jobbar 75 % för att någon av dem ska hinna städa hushållet - istället för att köpa in den tjänsten.

Då är något riktigt knasigt rent icitamentsmässigt.

Men ett problem är också att läkaryrket tenderar att bli en identitet och därmed en familjeangelägenhet. Vips ska frun eller maken och alla barnen också bli läkare. Och alla dessa är inte nödvändigtvis lämpade. Men när de väl kommit genom systemet kan de istället för att träffa patienter välja att jobba heltid med läkarfacket, abstrakta kvalitetsfrågor eller med "forskning" som kanske inte alltid är så mycket "spjutspets" utan drivs på av sin egen intra-akademiska logik.