Hockey VM 9-25 maj i Stockholm & Herning

Tack och lov är Hockey VM en relativt urholkad turneringen med världens ögon sett, inför årets VM är det knappt så folk kommer ihåg vem det var som vann sist. Så folk tror säkert Sverige är bäst ändå och inte har någon aning om guldtorkan

Tacka vet jag de större mästerskapen, OS 2006 pratar folk om än idag, sådant man verkligen vill vinna för sånt kommer alla ihåg långt framöver.

Jag har faktiskt inte den blekaste aning om vem som vann VM. Vinner Sverige hoppas jag varje fall att jag kommer ihåg det fram till nästa mästerskap.

Tycker ändå med lite perspektiv four nation var en trevlig turnering, men inget kommer ju att slå os nästa år.

Samtidigt som VM på hemmaplan och varmare väder kommer ändå vara en liten energiboost, om än liten.

Visst,jag tar hellre ett OS guld 2026 än fem raka Vm guld. Men Sverige har mycket större chans att vinna ett Vm.

Jag tycker dessutom att allting inte behöver räknas i historia och prestige. Ibland är det mest kul för stunden och viktigt för hockey intresset. Hockey Vm är en avslappnad kul vårtradition där Europa äntligen får se NHL proffsen. Jag tycker att det har ett värde att prestera och inte åka ut i kvarten varannan gång och semin varannan. Få lite momentum och vinnarkultur, samla nationen, nå ut till stugorna.

Det var ju en episk final för att vara VM. Tjeckiens första guld på 14 år där Pastrnak avgjorde på hemmaplan. Sådana segrar som gör att Vm har en plats i mitt hjärta i alla fall. Det tråkigaste är när Kanada vinner med sitt C-lag. Potentiellt roligast hade varit om Schweiz äntligen kunde vinna.

Åh, tänkte gissa Tjeckien, var som att något sa mig att det var dom, men är man inte säker så ger det inte så mycket att gissa. Minns då absolut inte motstånd.

Men du verkar ha sjuk förmåga till att minnas, du pratade om någon dead puck era och grejer från olika årtionden. Visste inte ens om fenomenet. Men jag lärde mig.

Men som sagt, VM är ändå bättre än inget VM alls.

Samma här. Jag älskar VM i hockey. Förra årets final var episk.

Eller t ex när Slovakien tog sitt första och enda guld hittills hänförda av Satan! Bondra var väl också riktigt bra där, om jag minns rätt.

Ja, åren 1998-2006 var lång tid utan titlar. Ännu längre var 1962-1987 utan titlar (vare sig i VM eller OS). 25 år.

Jag kan leva med att Sverige inte är jättebra i ishockey, så länge Finland inte heller är det.

Sen när lämnade Sverige 4 nations med en positiv känsla? Wtf? Vilken värld lever du i

Sam Hallam är inte mannen att leda Sverige till guld.

Obesegrade under fulltid, spelade lika mot världens någonsin bästa lag i deras hemmaarena. Vann mot USA. Gjorde en dålig match mot finland man borde vunnit på ordinarie tid, samtidigt mår man ännu bättre av att se finland utblottade och förnedrade mot lag som Sverige vann och spelade jämt mot.

På vilket sätt går man ut med negativ känsla när man är obesegrade på fulltid i alla matcher menar du? Några av Sveriges största stjärnor var dessutom ur form och ändå presterar laget.

Jag säger inte att du har helt fel, däremot tycker jag du har en del rätt.

Men att ta upp USA-matchen är ju ändå att sminka en gris. De var redan klara för final och har garanterat blivit tillsagda att ta det lugnt och spela av matchen, för att ha fullt fokus inför finalen. Bristen på motivation att vinna och matchens avsaknad av betydelse ska inte underskattas när de går ut och spelar. Det är klart det påverkar.

Självklart spelar Sverige "bra" mot dom då, när de går på "halvfart". Sverige hade ändå någon slags heder att spela för, vilket gjorde att dom var mer motiverade än jänkarna.

Nej, jag tycker det blir fel att lyfta just den matchen som någon slags fjäder i hatten.

Så jag tycker väl inte man går ur turneringen med en direkt negativ känsla, för vi gjorde det ändå sjukt bra mot Canada, i deras hemmaborg, med allt det innebär, publik- och domartryck osv. Vi kunde till och med ha vunnit den matchen om vi varit mer på tårna från början. Det visar på styrka.

Men jag vet inte om jag skulle dra det till att vi går ur turneringen med en direkt positiv känsla heller.
Det är väl lite personligt hur man ser det, huruvida man har en positiv eller negativ känsla efter detta som svensk supporter. Och det har jag respekt för.

Men att lyfta den för USA betydelselösa matchen som någon slags prestation med tanke på förutsättningarna, är att ta i en del anser jag.
De ville vara fit for fight inför den prestigefyllda finalen mot rivalen och var nog mest rädda för att dra på sig skador.

Äntligen är vi på samma sida