Citat:
Ursprungligen postat av
SC430
Mina föräldrar drabbades för de fick inte låna till sin BR - köptes före 1981.
På den tiden fanns inget sätt att använda en BR (eller insatslägenhet som man ofta sa då) som säkerhet. Det blev ett blancolån för banken. Och det var man inte villig till.
En del BRF gjorde egna avtal med någon bank där BRF förde ett register och meddelade banken när ägarbyte skulle ske. Och på så sätt kunde banken använda en BR som säkerhet. Eventuellt kunde BRF blockera ägarbytet om inte lånet löstes. Jag är osäker på detaljerna.
Citat:
Ursprungligen postat av
SC430
Några här eller närstående som köpt bostäder cash?
Hur bra eller dåligt vard det - var det bra eller dåligt att ha betald bostad o lägre månadskostnader?
Jag har gjort det. Två ggr.
Ekonomiskt är det ju irrationellt. Men för min del handlar det bara om att det känns ganska bra att vara obelånad.
Mer rationellt vore att ha bostaden belånad och investera kapitalet i stället.
Citat:
Ursprungligen postat av
SC430
Eller är det bästa att med begränsade löner gå in med så lite som möjligt och ha höga månatliga månadskostnader och minder pengar att röra sig med.
För unga människor så finns inte mycket optioner. Det är att "låna" rubbet och bo i HR. Eller låna ganska mycket och bo BR.
Tror det är vid ca 35-40 års ålder som max belåning uppstår. Det är då folk köpt en större dyrare bostad. Sedan minskar belåningen i takt med stigande ålder. Både Riksbanken och FI har samlat in data om sådant.
När man blir över 60 år får man inte ha så stora lånebelopp för långivarna. Då räknar dom med pension som inkomst och den medger inga stora lån. Så amorterar man inte själv, så hjälper banken till med amorteringskrav.
Jag ser ingen som helst anledning för staten att lägga sig i.
Att staten gjort det handlar nog mest om att en massa hispiga människor gastar och skriver om andras lån. Och så tycker politiker att man måste tysta ned gaphalsarna, och det är därför man infört amorteringskrav. En del nationalekonomier (som är kunniga inom området) har kunnat påvisa att statens agerande kolliderar med vad staten säger. Dvs det finns inget rationellt i statens agerande.