Putin beordrar styrkor att gå in i Ukraina - INVASION NU (2022-02-24)

En misslyckad uppgörelse. Ryssland bröt mot avtalet redan 2014 genom annekteringen av Krim. Ändå gjordes ingenting av USA eller Storbritannien. I dag, åtta år senare, kränks Ukrainas suveränitet igen. Denna gång i en ännu större skala. Utan något direkt ingripande av USA eller Storbritannien.

Uppgörelsen bryts inte bara av Ryssland, utan även av USA och Storbritannien som ska se till att avtalet upprätthålls. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte sitt missnöje över avtalets funktionalitet under en säkerhetskonferens i München i februari:

– Sedan 2014 har Ukraina tre gånger försökt sammankalla till samråd med garantstaterna i Budapestuppgörelsen. Tre gånger utan framgång. I dag kommer Ukraina att göra det för fjärde gången […] om resultatet inte garanterar vårt land säkerhet, kommer Ukraina att ha all rätt att tro att Budapestuppgörelsen inte fungerar.

Och det är tydligt att avtalet inte fungerar. Ukrainas territorium har kränkts gång på gång av ryska styrkor. Denna gång i en skala som inte setts tidigare.

för fred 1994), men stödet för NATO-medlemskap bland befolkningen var lågt – ofta under 30 %.
• President Leonid Kutjma (1994–2005) balanserade mellan Ryssland och väst.

2004–2010: Ökat intresse efter Orangea revolutionen
• Orangea revolutionen (2004–2005) och valet av västvänlige Viktor Jusjtjenko ledde till närmare NATO-samarbete.
• 2008 ansökte Ukraina om en Membership Action Plan (MAP), men Tyskland och Frankrike blockerade den efter ryskt motstånd.
• Stödet för NATO-medlemskap låg dock kvar kring 20–30 %, främst p.g.a. oro för relationerna med Ryssland.

2010–2014: Tillbakagång under Janukovytj
• Viktor Janukovytj (2010–2014) förklarade Ukraina militärt alliansfritt och avbröt NATO-ansökan.
• Stödet för NATO låg fortsatt lågt, särskilt i östra och södra Ukraina.

2014–2021: Kraftig ökning efter Krim-annekteringen
• Rysslands annektering av Krim (2014) och kriget i östra Ukraina ledde till en radikal förändring i opinionen.
• Stödet för NATO-medlemskap ökade från cirka 20 % till över 50 % på några år.
• 2017 skrevs NATO-medlemskap in som ett strategiskt mål i konstitutionen.

2022–idag: Rekordhögt stöd efter fullskaliga invasionen
• Efter Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 sköt stödet i höjden.
• Enligt opinionsundersökningar från 2022–2023 stödjer över 80 % av ukrainarna ett NATO-medlemskap.
• Ukraina fick en tydligare väg mot medlemskap vid NATO-toppmötet i Vilnius 2023, men ännu inget fastställt datum.

Sammanfattning

Från att ha varit skeptiska eller neutrala (1991–2014) har ukrainarna blivit starkt pro-NATO efter ryska aggressioner, särskilt efter 2022. Stödet har gått från under 30 % före 2014 till över 80 % idag, en av de mest dramatiska förändringarna i opinionen i landets historia.