Etniskt svenska ungdomar pratar ortensvenska, var är föräldrarna?

En dag kommer det väl dock att ses som en pinsam trend som så mycket annat. Idag ser vi ju tillbaka på idominläppar, sopigt fastsatt löshår, färgglada gummisnoddar runt byxbenen, låga jeans i kombination med höga string och diverse som var hett för 15-20 år sedan. Om 15-20 åt kommer dessa att se tillbaka på sitt knepiga tal och undra vad de höll på med.

I mitt hushåll har vi slutat med mat helt och hållet för att undvika all "kulturberikning", vi lever på kärlek och good vibes.

Vi är rörande överens om kunskap som torde vara allmängods även för många andra. Det sista stycket som behandlar "Irans koll på svenska förorter och hur man utnyttjar unga" har inte i första hand med språket att göra. Inte heller vad "samhällsomstörtande regimer"gjort "i evighet". Jag tycker helt enkelt att kopplingen till ortensvenskan är för svag. Svenskt motstånd mot samhällsomstörtande regimer är ett intressant ämne för en annan tråd.

Att etniskt Svenska ungdomar pratar ”ortensvenska” är inget nytt.
Första gången jag lade märke till detta, var för ca 25-år sedan. Det har förmodligen funnits ända sedan invandringen tog fart på sent 60-tal.

Har du aldrig någonsin försökt passa in i det sammanhang du befinner dig i? Speciellt som tonåring är man oerhört mån om att inte sticka ut. Om alla dina kompisar pratar på ett visst sätt anpassar du dig också självklart efter din miljö automatiskt, det är så hjärnan fungerar

Jag är inte etniskt svensk, men pratade ortensvenska i yngre dar.
Såhär i efterhand skäms jag sönder mig.
Amerikanerna i ghettona försöker inte låta som dom vore utifrån USA.
Ok att många av dom fuckar grammatiken, men inte fan försöker dom låta utländska.
Vissa raplåtar har jävligt avancerade texter med korrekt grammatik dessutom.
Så det svenska ghettotugget är tusen ggr pinsammare än USAs ghettotugg.

Det är nån jävla hype fortfarande att det skulle vara roligt, spännande och häftigt att leva i problemförorter, vara kriminell och umgås och busa med andra kriminella och prata nån jävla stenålderssvenska med arabisk brytning.
Det är inte roligt och häftigt i längden. Spännande ja, men på ett negativt sätt.

En stor del av föräldrarna klarar inte av att uppfostra med disciplin.
Det är sånt man måste tänka på innan man knullar oskyddat.
Hör vid skrivandets stund mina muslimska grannar knulla. Ljudisoleringen är inte det bästa i detta hyreshus. Få se hur deras familj ser ut om 15 år.

Det hänger ihop med språket som utanförskap. Så även kriminalitet. Om du inte behärskar språket, och inte heller ämnar behärska det, är du öppet mål för påverkan från makt som ser normsamhället som fiende.

Den makten kan vara jordgubbar och rävar, men i förlängningen som vi sett med just dessa, t.ex Iran.

Även Iranstyrda moskéer som plockar in ungar på drift har ju visat sig vara rena propagandamaskiner mot Väst.

Ibland kallar dottern mig för "bror" men det är ju bara på skoj och inget att hetsa upp sig över. Känns lite kristet 1800-tal att ta ett allvarligt snack om barnet sagt "Chilla, bror", det finns liksom värre saker som kan hända.

Okej. Jag har dålig koll på "iranstyrda moskéer som plockar in ungar på drift" men har sett bilder på några etniskt svenska killar som dömts för terrorbrott nyligen. Då har det mer med utanförskap i sig än själva sättet att prata på, tänker jag. Problemet är att så många förknippar vissa dialekter med dumhet och utsatthet att det blir en självuppfyllande profetia. Jag blir väldigt ofta missbedömd själv på grund av hur jag ser ut och pratar så jag förstår till viss del frustrationen som den som talar ortensvenska känner. Det kanske är extra kämpigt om man är en vit kille som pratar så. Låg status överallt.

"In the beginning was the Word, and the Word was with God, and the Word was God." John 1:1

'For the mouth speaks what the heart is full of"
Luke 6:45

Det finns en anledning till att vi tillskriver språket en stor mening. Hur vi talar säger egentligen allt om vår identitet, både hur vi uppfattas men också uppfattar oss själva.

Har du blivit rädd av en arg göteborgare någon gång? Tänkte väl det.

Terrorbrott har med utanförskap att göra, detta utanförskap kommer inte ex nihil utan är en process. Om du lyssnar på IS-svensken Skråmo t ex så hör man direkt att han är från orten. Han kan inte lära sig svenska, men arabiska gick bra tydligen. Således är det inget fel på inlärningsförmågan, som man dock inte ska blanda ihop med intelligens.

Bara för att vissa saker omnämnas i Bibeln ska vi inte se dem som givna av Gud. Hur människor uppfattar dig är en projicering av hur du själv uppfattar dig. Vi har egentligen ingen aning om hur andra uppfattar oss, om inte någon tar sig tiden att faktiskt berätta det för dig. Även då kommer det inte stämma överens med din egen verklighet. En tillstymmelse till någon slags objektiv bedömning ligger nog i gränslandet mellan beskrivaren och din egen uppfattning.

Men för att återgå till ämnet. Unga människor är inte bara påverkbara, utan formbara. Frågan är viktig: hur kan vi acceptera att vårt barn pratar ett främmande språk vid köksbordet (förutsatt att föräldrarna inte låter likadant förstås)?

Samma biologiska princip, att tala som de man vill tillhöra, blir då ett förkastande av familjen till förmån för en annan kultur. Detta sker med attityder, värderingar och smak i alla hem, och är en del av frigörelseprocessen, men språket är djupare än så.

Skråmo föddes 1985. Jag citerar hans Wikipedia:

"Michael Nikolai Skråmo, född 2 november 1985 i Bergsjöns församling i Göteborg,[1] var en norsk-svensk terrorist, medlem av Islamiska staten (IS).[2] Han har själv ägnat sig åt rekrytering av IS-terrorister från Norden.[3]Hans mor har uppgett för bland annat SVT att hon fått information om att sonen dog i början av mars 2019, under slutstriderna i den syriska staden Al-Baghuz Fawqani som kallats IS sista fäste"

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Michael_Skr%C3%A5mo

Bergsjön tillhör "orten" så jag får ta dina ord om att han talade ortensvenska at face value. Har inte hört det själv. Skråmos mor kan ha skuld i hur det utvecklade sig för honom, men förmodligen inte mer än någon annan mor. Att växa upp i ett utsatt område är en riskmiljö. För att sätta saker i perspektiv så oroar sig fler svenskar för både kriget i Ukraina och klimatfrågan än för svensk gängkriminalitet, enligt en färsk undersökning som nyss refererades av TV4. De som oroas av IS är troligen än färre, även om du tycks tillhöra dem, vilket kan vara framsynt. Johan Pehrson, partiledare för Tidöpartiet Liberalerna hävdar enligt Expressen att vi lever i ett kallt krig. Jag får tillstå att mina kunskaper om iransk infiltration gör det svårt att värdera

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/ministern-om-expressens-avslojande-nytt-kallt-krig/

Trots allt detta och trots att du lägger dig vinn om att citera Bibeln för att stärka din tes är jag inte övertygad om att ortensvenska är en solklar inkörsport till IS och gängkriminalitet. Det stora problemet ligger i att språket kan lägga krokben för att senare i livet lära sig svenskans traditionella ordföljd och grammatik. Denna är i ständig förändring.

Jag tror verkligen inte att etniska svenskar med ortensvenska som andraspråk leder till att folk "förkastar sin familj till förmån för en annan kultur."
Börjar nästan tro att du driver med mig?

Skråmo verkade vara arg på något, radikaliserade verkar ofta vara det. Att växa upp i Bergsjön gör en till göteborgare. Så jag kan bli skrämd när jag tänker på vissa göteborgare.

Fun fact, jag vet en kille med finska föräldrar, han bor i sverige och han bryter och låter som en orten kille man kan ju tycka att han borde ha finsk brytning om nåt?