Citat:
Ursprungligen postat av
NoppigaSockar
Jag tror såhär:
När förundersökningen tas upp på nytt 1999, ledd av Bo Åström, så görs det med helt nya ögon. Jag tror uppriktigt att man hade ambitionen att hitta den eller de som verkligen låg bakom brottet. Jag har dessutom något minne av att ha läst eller sett på TV att Bo Åström ska sagt att han ville att hans utredare skulle ha läst ”Döden är en man” innan de började arbetade med fallet igen.
Så just där och då, 1999-2000, skingrades äntligen dimmorna som legat som en tung grå gröt över hela polishuset när det gällde da Costa-utredningen.
Men i takt med att fallet återigen fick uppmärksamhet i media så hände något, särskilt efter Agells förnyade resningsansökan. De personer som en gång varit övertygade om läkarnas inblandning, särskilt Teets, vaknade till liv igen. Precis som skrivits tidigare i tråden tidigare så kan denna övertygelse närmast liknas vid en religiös sådan. Det spelar ingen roll hur ologiska resonemangen är, hur stora luckor det finns i narrativet, de står ändå fast i sin övertygelse. Och de har kontakter och vänskapsband på rätt ställen, vilket får förödande konsekvenser. Precis som de/dem som spammat sönder den här tråden i 20 år med insinueringar, så har liknande krafter överöst utredarna med insinueringar och påhittade tips – både från anonyma och identifierbara personer – under årets lopp. Det fördunklade återigen utredarnas syn. Tvivel uppstår. Och det räcker. Utredarna kanske till slut börjar fråga sig om det trots allt finns något där, eller att det åtminstone inte kan släppas helt. Det legitima skälet skulle ju iofs kunna vara att utesluta läkarna en gång för alla.
Jag minns att jag sett Sallroths brev till JK, men hittar det inte i Dropboxen just nu. Brevet handlade om de personer som det skulle vara aktuellt att DNA-testa hårstråna mot, och Sallroth nämnde då bland annat allmänläkarens dotter, eftersom det fanns en teori om att handduken med hårstråna skulle ha legat i hennes barnvagn. Detta var alltså så sent som 2008 och förmodligen en följd av påtryckningar från de krafter jag nämnde ovan.
Jag tror att din uppfattning är helt korrekt. Förvisso kan man anklaga även 1999-utredningen för ett visst tunnelseende när man främst fokuserade på Solnamannen på vad jag kan se som ganska vaga grunder, men det var åtminstone inte fullfjädrad galenskap.
Jag tror också att en hel del polismän kan ha levt kvar i en föreställning om läkarnas skuld långt in på 2000-talet. På så sätt påminner det om när Palmemordsutredarna inte kunde släppa Pettersson, även efter att han friades, och grep efter fler och fler halmstrån i form av osannolika vittnesmål och ett planlöst eftersökande av ett "Pettersson-vapen". Att da Costa-utredarna ens undersökte den fullständigt bisarra historien om julgransbelysningen som du tidigare återgav tyder ju på en utredning som helt tappat styrkraft.
Det brevet om DNA-testning av dottern känner jag också igen, antagligen från Dropboxen. Att man vill undersöka det kan visserligen indikera en tro på läkarnas skuld, men i praktiken har ju alla tekniska undersökningar fungerat friande. Det skulle möjligen, som du påpekar, vara en metod för att avfärda 80-talspåhitten en gång för alla.
