I en annan tråd dök detta upp:
(FB) USA vänder Europa ryggen. Konsekvenser?
Jag tycker det är värt en egen tråd.
Min fråga:
Hur mycket värde, inom politik och handel, har patent och varumärken idag?
Som länken säger: Kina tar många patent, men det kommer ju inga stora innvationer därifrån (åtminstone inte ännu).
Ett annat problem är att man kan söka patent över hela världen (Patent Cooperation Treaty, PCT), men då är det väldigt, väldigt dyrt och jobbigt. Och det är ändå bara varje land som måste godkänna det individuellt. Man har inget skydd alls i de länder som inte godkänner patentet.
Samma sak f.ö. med varumärken. Se hur mycket glödje IKEA, KFC och andra hade av att deras varumärke var skyddat i ryssland? Eller Kina, för den delen.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kinesisk-ikea-kopia-forbryllar
Och inom de områden där det verkligen sker en snabb inovation (t.ex. AI och partikelfysik) är det i praktiken omöjligt att patentera sina upptäckter. Det går nämligen inte att patentera "abstrakta idéer", t.ex. en ny AI-algoritm. Bara dess tillämpningar. Och om algoritmen redan är känd finns det inget legalt skydd som hindrar att någon annan använder den i sin tillämpning. (Därför är t.ex. ChatGPT enligt min mening en dagslända).
Det jag vill diskutera är alltså:
- även om vi idag tar färre patent än andra regioner, är det ett tecken på att vi inte innoverar? Ligger vi efter?
- spelar det över huvud taget någon roll inom de viktigaste utvecklingsområdena?
- bonusfråga: Vet någon något exempel på en verklig innovation som sprungit ur kinesisk (eller ens asiatisk) forskning? Alltså något verkligt innovativt, inte bara en ny variant av något som redan någon uppfunnit.
Citat:
Europa tar inte rns hälften så många patent som usa per år och inte ens en 7:e del så många som kina
(FB) USA vänder Europa ryggen. Konsekvenser?
Jag tycker det är värt en egen tråd.
Min fråga:
Hur mycket värde, inom politik och handel, har patent och varumärken idag?
Som länken säger: Kina tar många patent, men det kommer ju inga stora innvationer därifrån (åtminstone inte ännu).
Ett annat problem är att man kan söka patent över hela världen (Patent Cooperation Treaty, PCT), men då är det väldigt, väldigt dyrt och jobbigt. Och det är ändå bara varje land som måste godkänna det individuellt. Man har inget skydd alls i de länder som inte godkänner patentet.
Samma sak f.ö. med varumärken. Se hur mycket glödje IKEA, KFC och andra hade av att deras varumärke var skyddat i ryssland? Eller Kina, för den delen.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kinesisk-ikea-kopia-forbryllar
Och inom de områden där det verkligen sker en snabb inovation (t.ex. AI och partikelfysik) är det i praktiken omöjligt att patentera sina upptäckter. Det går nämligen inte att patentera "abstrakta idéer", t.ex. en ny AI-algoritm. Bara dess tillämpningar. Och om algoritmen redan är känd finns det inget legalt skydd som hindrar att någon annan använder den i sin tillämpning. (Därför är t.ex. ChatGPT enligt min mening en dagslända).
Det jag vill diskutera är alltså:
- även om vi idag tar färre patent än andra regioner, är det ett tecken på att vi inte innoverar? Ligger vi efter?
- spelar det över huvud taget någon roll inom de viktigaste utvecklingsområdena?
- bonusfråga: Vet någon något exempel på en verklig innovation som sprungit ur kinesisk (eller ens asiatisk) forskning? Alltså något verkligt innovativt, inte bara en ny variant av något som redan någon uppfunnit.