Citat:
Ursprungligen postat av
snasavglas
För att det inte handlar om att försöka övertyga varandra om sina "uppfattningar". Det handlar inte om tycke och smak. NPF blir inte "bättre" eller "sämre" med åren. Det är inte psykologiska tillstånd, utan neurologiska. Individen blir med tiden bättre på att hantera sina funktionsnedsättningar, det är den enda förändring som sker.
Det här är trivial och grundläggande kunskap jag ger dig. Du kan fördjupa dig på andra håll, men sprid inte dina missuppfattningar som sanningar under tiden. Tack!
Förlåt, nu lägger jag mig i här.
Att människor blir bättre på att hantera sin symptombild är avhängigt att individen får erhålla rätt verktyg för att hantera sin funktionsvariation i den egna vardagen.
Jag håller med om att NPF är en neuropsykiatrisk och därmed neurologisk avvikelse. Däremot löper individer med NPF högre risk att drabbas av sekundära sjukdomstillstånd (ångest, depression, fobier, sömnstörningar o.s.v.) som definitivt kan variera i intensitet och över tid. Det är många med NPF som ådragit sig psykologiska pålagringar, som riskerar att blomma upp i samband med yttre påfrestningar. Funktionsvariationen i sig förändras inte över tid, men konsekvenserna av funktionsvariationen varierar över ett livsspann.
