Citat:
Ej svar på det du skrev. Men skriver här för att få igång en diskussion:
Det skulle vara väldigt intressant att veta om R.A hade sett på det avsnittet av SVT-serien "Rättegången" som visades endast några dagar före skolattacken. Det avsnittet handlade ju om mordet i Almedalen och Theodor Engström som dömdes till mord och förberedelse till terroristbrott. Som likt detta handlar om en ensamagerande gärningsman, med funktionsnedsättning och ett liv i utanförskap, som utfört ett dåd likt hans egna: https://www.svtplay.se/video/KGVZmB4/rattegangen/4-mordet-i-almedalen.
Även om R.A troligen planerat detta sedan långt tidigare, så hade det varit intressant att veta om han sett detta och fått någon slags inspiration eller motivation från detta fall...
Det skulle vara väldigt intressant att veta om R.A hade sett på det avsnittet av SVT-serien "Rättegången" som visades endast några dagar före skolattacken. Det avsnittet handlade ju om mordet i Almedalen och Theodor Engström som dömdes till mord och förberedelse till terroristbrott. Som likt detta handlar om en ensamagerande gärningsman, med funktionsnedsättning och ett liv i utanförskap, som utfört ett dåd likt hans egna: https://www.svtplay.se/video/KGVZmB4/rattegangen/4-mordet-i-almedalen.
Även om R.A troligen planerat detta sedan långt tidigare, så hade det varit intressant att veta om han sett detta och fått någon slags inspiration eller motivation från detta fall...
Jag har inte sett avsnittet själv, kanske gör det. Utan att var insatt på djupet i Engström, uppfattar jag honom som tydligare i sitt syfte, vad han ville uppnå. Den person han angrep var en tydlig symbol för psykiatrin då hon var nationell psykiatrisamordnare på SKR. Han hade ju även planer på att mörda Annie Lööf. Gränsfall till terrorbrott kan jag tycka, då han uppenbarligen inte är psykisk frisk. Svåra gränsdragningar blir det.
Jag tänkte faktiskt själv på just Theodor Engström, just utifrån det perspektiv du tar upp med psykisk ohälsa, diagnos och utanförskap. En vanlig gemensam nämnare för personer som utför dåd likt dessa.
En annan gemensam nämnare som jag uppfattar finns är att de inte klarar av att hantera motgångarna, utan verkar snarast fastna i en känsla av att de är utsatta, offer för något; oförrätter som de inte kan hantera på annat sätt än genom våld.