Citat:
Ursprungligen postat av
Megadolme
Han hade väl inte ens sökt vård för sina svåra problem med människor? I o m att han var tvungen att söka jobb? Hade han gått till en läkare, gärna psykläkare, så hade denne garanterat sjukskrivit honom o då kan man få pengar av soc utan krav på att söka jobb. Han kanske även hade beviljats sjukersättning i så fall? Men inte ens masa sig iväg till psykiatrin på alla dessa år? Vet att det är kö på psykiatrin, men en vanlig allmänläkare hade nog också kunnat se Rickards problem o skrivit ett läkarintyg för sjukskrivning?
Men det verkar ju inte vara någon som helst form av vård involverat i hans liv?
Han hade kunnat få hjälp via t.ex. LSS o andra insatser i så fall, o kanske t o m börjat uppskatta livet om han fått hjälp? Istället för att begå massmord o självmord!
Ett ganska okänt "problem" i medelklassen och möjligen lägre överklassen är att det är under ens värdighet att leva på bidrag av något slag. Att föräldrarna försörjer en ser man inte som bidrag. Kanske har man haft småborgerliga åsikter och varit emot att skatten ska gå till bidrag. Så den här killen kände kanske redan att han slagit i rock bottom redan. En del ser till och med ner på psykvården och vill inte kännas vid att man kan ha sådana problem. Det är ju bara att ta sig i kragen. Kanske kan man tänka sig att gå i terapi när ens make/maka vänstrat med sekreteraren/chefen i några år bakom ryggen på en.
Man kan bara spekulera, men möjligen fanns en press från föräldrarna att inte leva på bidrag eller ta hjälp, en press från samhället att söka jobb och en press från omgivningen att bete sig "normalt", skaffa ett liv, flickvän, familj, karriär, etc.
Jag tror det här kan ha varit en kille som blivit klämd från alla håll. Eller från flera håll i alla fall.
