Citat:
Klart att man kan göra som man vill - detta står inte i lagen!
- men jag tycker ändå att det finns ett värde i att följa traditioner. De har ju uppstått av en anledning. En kvinna som har två ringar är gift och tagen, hon är helt tabu. Men en kvinna som bara har en ring är förlovad, och en förlovning går fortfarande att bryta utan alltför mycket upheaval. Så det är inte lika hemskt om en man lägger in en stöt på henne, som om han gör det på en gift kvinna. En annan sak som jag ogillar - men jag fattar fortfarande att man FÅR göra som man vill!
- är när folk "leker" förlovade. Jag menar: när de tar på sig ringar och kallar sig förlovade, fast de inte har en tanke på att gifta sig. Och särskilt om de då anser sig vara lite finare än andra sambo- eller särbopar. Enligt traditionen så bestämmer man sig för att gifta sig, och då ÄR man förlovade, vare sig man har ringar eller inte (en del var ju hemligt förlovade förr, innan de hade möjlighet att frigöra sig från sina föräldrar och gifta sig, och då bar de såklart inga ringar). Det är inte ringväxlingen som ÄR förlovningen, utan den kan komma senare - från det att man har bestämt sig för att gifta sig så är man förlovade, och har man inte tänkt gifta sig så kan man heller inte vara förlovade. I det senare fallet blir de där ringarna falska symboler.
Jag har för övrigt sett en ännu värre grej: mannen går ner på ena knäet inför kvinnan, räcker fram en ask med en ring med en stor solitär i, och frågar: "vill du förlova dig med mig?" Alltså inte "vill du gifta dig med mig?" Folk gör sig DUMMA, men tror själva att de gör något avundsvärt...
När tonåringar gör det kan jag ändå tycka att det är lite gulligt...
