Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Resultatet rent krasst är att alla dina metrar ryms under såna här trottoarförhållanden.

http://www.itdemokrati.nu/page60/fko25.png

Det är ju fint hur du håller på som Lebel med att skriva "motinlägg" där du inte citerar och inte plingar. Även i substans och arbetsmetod är du praktiskt taget identisk med Lebel. Man börjar tänka att de nya adjungerade "Three Stooges" heter Knatte, Fnatte och Tjatte.

När det gäller Björkmans tidsuppfattning så har jag gått igenom den i detalj i tidigare inlägg, där jag citerat allt om den saken som finns i polisförhören med honom. Visserligen utelämnade jag då vad han säger i tingsrätten, men det var inte för att sopa något under mattan utan för att hålla inläggen inom rimlighetens ramar. Björkman börjar med ett snabbt förlopp men sedan "växer det till sig" och blir mer utdraget. Jag har då föreslagit skäl till varför det blivit på det viset, och noterar att det är likadant som med Morelius som också "expanderar tiden" på ett liknande sätt.

Om man skulle ta Björkman isolerat, alltså utan hänsyn till sammanhanget i stort, så skulle en sammanvägning av uppgifterna ge vid handen att han varit där på trottoaren ett par minuter. Det blir visserligen längre än en minut (som i den "radikala" modellen) men samtidigt blir det mindre än fem minuter (som i den "traditionella" modellen). Med andra ord vill hans uppgifter inte riktigt passa in i endera modellen utan hamnar lite mittemellan. Detta har jag också konstaterat tidigare, att ingendera modellen har särskilt god passform när det kommer till Björkman & Boforsarna.

Saken är, att Boforsarna måste antingen hinna iväg så långt norrut att de inte hör skotten och går i vägen för Fauzzi, eller så måste de befinna sig inne på banken när skotten avfyras. Det finns inget fungerande mellanläge mellan alternativen. På grund av det blir man tvungen att välja det "minst dåliga" alternativet, och då heter det den "radikala" modellen. Det här har jag redovisat helt öppet och diskuterat ingående i många och långa inlägg förut.

Allt det arbetet ignorerar du totalt, till förmån för en sådan där "fundering" om en enstaka uppgift som visserligen utgör en avvikelse men som redan beaktats och tagits med i avvägningarna, där det konstaterats att den inte ändrar på någonting alls. Jag uppskattar visserligen ditt detaljsinne, men som du hör tycker jag att såväl dina arbetsmetoder som de saker du driver är höggradigt problematiska.

Gång på gång har jag uppmanat dig till att göra helhetsanalyser där man väger för- och nackdelar mot varandra och kommer fram till en rimlig avvägning. I ett sådant material som Palmemordet går det inte att förvänta sig att varje uppgift ska stämma exakt med modellen, utan det blir "residualer" här och var och man blir tvungen att försöka avgöra från fall till fall om residualen ifråga är tillräckligt påtaglig för att utgöra en anomali, och i så fall om anomalin är tillräckligt allvarlig – kvalitativt och kvantitativt – för att föranleda revision av modellen. Så har jag genomgående arbetat, och när det framkommit något som är tillräckligt påtagligt har jag reviderat modellen, eller rentav ställt i ordning en helt ny. Till exempel var så den "radikala" modellen uppkom, genom Faderligs ihärdiga påpekande av anomalin med Morelius' "ungdomsgäng". Det här med Björkmans tidsuppfattning utgör dock inte någon sådan anomali.

Det är otroligt trist, tycker jag, att du visat dig vara ännu en ärkepalmerist som sitter och håller på med samma gamla torrsim. Vad jag kan se har du inte kommit med några resultat alls som är användbara och kan föra hela saken (Palmemordet) framåt mot en lösning eller åtminstone ett avslut. "Mitt jobb" som jag föresatt mig handlar om att gå igenom materialet med en revisors glasögon i vad man kallar för en "postmortem", alltså en slags obduktion av hela eländet. Då går det inte att idka torrsim eller ständigt röra sig runt i cirkel utan man måste gå i clinch med frågorna och komma till ett avgörande, sedan gå vidare.

Är det inte dags att du citerar stora stygga Lebel direkt istället för att gå omvägar via lilla mig? Det var ju länge sedan du vågade göra det nu.

Och apropå din invändning i förra inlägget sorterar jag in ett tvåmannascenario under ”gå upp i rök”. Om Tensonmannen blir ”den andra mannen” i ett ”tvåmannascenario” har han gått upp i rök. För ingen har sett två män.

Att du byter ämne och kommer med nya oförskämdheter ändrar inte på någonting vad avser de ståndpunkter du driver och de arbetsmetoder du använder, som jag tyvärr måste vända mig emot. Inte bara partiellt utan helt och hållet.

Att inget vittne uppger sig ha sett två män samtidigt utgör som du mycket väl vet inget "motbevis" mot ett tvåmannascenario. Utan det är en sådan där grej som en emotionellt driven charlatan drar till med när det kokar över i lilla tekoppen.

Björkman ser ut att ha bra skor.

För snöiga trottoarer.

Inte för Glädjehusets dansgolv.

Eftersom orden mellan närmare och resten av meningen verkar ha varit ohörbart så tolkar jag svaret ungefär så här:

Närmare ... (sekunder), inga minuter i alla fall.

Här kunde Matte kanske kunna göra en insats och försöka ta fram de ohörbara delarna av förhöret.

" Tog sig Palmes mördare ner till Birger Jarlsgatan (längst bort i bilden) via trapporna ner mot gatstumpen Snickarbacken? Och plockades han upp av en bil som snabbt tog honom därifrån? Bloggens gästskribent Adam Andersson diskuterar den obesvarade frågan"

https://gunnarwall.wordpress.com/2025/01/09/flykten-via-snickarbacken-en-hypotes-som-inte-kan-avfardas/#comment-52442

AB har enligt förhören inte sett makarna Palme framför sig värst många sekunder. I rätten ger han sken av att paret och mördaren går ifrån honom, eller fortare än honom. Det kan indikera att han i princip stod still och blev passerad av ekipaget varefter han själv började gå. Att han stod still och började gå har stöd även i förhör.

Börjar man från mordplatsen och backar bandet de sista 5-10 sekunderna så kan det mycket väl stämma att IM såg en sådan passage, men från sin lite sneda vinkel blev det två personer istället för tre som hade följe. Han såg då initialt AB som den man som började följa makarna Palme.

Just precis vid den tidpunkten hade IM ingen som helst anledning att lägga saker på minnet eller titta vidare på andra sidan. Tappade han fokus några sekunder efter att han såg AB så blir det lätt att få samstämmighet med det AB och IM såg. Det finns helt klart utrymme för AB som en Dekorimaman. AB är det enda som bevisligen befunnit sig nära Dekorima och börjat gå söderut precis som IMs GM gör. Det har en viss tyngd.

Flyttar man sig ytterligare ett antal sekunder före mordtiden får man huvudbry, oavsett scenario.

Finns inte på kartan.

Inge Mårelius har överhuvudtaget inte sett en person som kan vara Anders Björkman.

Förhöret med Inge Mårelius den 8 april 1986 lämnar inget som helst tvivel att GM väntar, paret Palme passerar och GM går ikapp paret bakifrån och skjuter.

"När de har gått förbi mannen som står vid skyltfönstret då observerar jag att han lämnar skyltfönstret. Och då, jag fick en känsla av att nu händer det någonting så jag vänder mig om och säger någonting om att nu jävlar händer det någonting."

"Men när jag märker att han går upp bakom dom då förstår jag att han vill dem någonting. Men jag menar hade dom känt varandra så hade dom hälsat på varandra, förstår du, det var fredagkväll och jag bara kände på mig att någonting var i görning. Det var bara en känsla jag fick. Han går ju upp bakom mannen, tar som jag uppfattar det med vänsterhanden på axeln på honom och han höjer högerarmen och som jag uppfattar det så smäller två skott i tät följd."

Att Mårelius hade fokus på GM och paret Palme i det skedet styrks av Susanne Larsson i förhöret den 7 september 1993.

"Susanne berättar slutligen att Mårelius i samband med händelsen, strax innan smällarna hörs, säger någonting med budskapet att han ser någon som tänkjer skjuta."

Idéer är bra. Om de har stöd i förhören. Att Inge såg Björkman har inget stöd i förhören.

Jo IM hade anledning lägga saker på minnet och titta vidare på andra sidan. För att han noterar att mannen börjar gå efter på ett konstigt sätt, det vet vi att han noterar för han säger det till sina medpassagerare.

Han noterar detta och fortsätter kolla. Det finns inget utrymme eller logisk anledning för hans blick att hoppa från AB till GM.

IM ser tre personer vid Dekorima, AD ser tre personer vid Dekorima. Varför ser ingen av dem 4? Varför ser inget vittne som tittar mot skotten 4 personer? Jo för att AB inte är i närheten av dom. AB noteras först i efterhand när han står i porten, han var inte så nära.

Bara en fullblodsidiot kan ju verkligen tro på att Inge M haft möjlighet att betrakta den s.k Dekorimamannen under cirka 3-4 minuter.
Det finns inte en janne i den verkliga verkligheten att Inge M ens haft möjlighet att betrakta den suspekta,och av Inge M egenhändigt förväxlade mannen,mer än max 90 sekunder.
Det är faktiskt bara att ta till sig enkel fakta,och inte uppfinna egenhändigt ihopsnickrad fantasi som sedan saluförs som fakta.
Du ljuger och sitter och hittar på Lebel.
Varför gör du det?

Det är den mest intressanta frågan.

Bara en analfabet kan tro att Inges passagerare befann sig vid bankomaten i mindre än två minuter och 41 sekunder.

Så lång tid tog uttagen och saldokontrollen. Inges passagerare var där när saldokontrollen började. Som framgår av första förhöret med vittnet Glenn Malmström. Inges passagerare tillfrågades inte om Glenn var där först (inte heller Inges flickvän Helena).

Inges passagerare Susanne letade efter sitt bankkort. Som framgår av Inges vittnesmål i tingsrätten 1989.

Därför kunde Glenn göra sin saldokontroll utan att vänta på Susanne. Hon var "spritpåverkad och flamsig" (liksom Helena). Att Susanne letade en stund är rimligt. Innan Glenns saldokontroll började.

Hur kan du vara analfabet? Du skriver ju ganska bra.

Det är den mest intressanta frågan.