Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Får väl hoppas att Advokat Thomas Olsson får tillgång till hela Solnapolisens material.
Han verkar ganska skarp. Nu gäller det ju att en gång för alla slå fast att Läkarna är helt oskyldiga till Catrines död och styckning. Den totalt inkompetenta Feminist-maffian samt det Juridiska etablissemanget vid denna tid skall bara ha en spark i röven.

Nu förstår man varför Häxprocesser var möjliga på 16-1700-talet.

Man kan ju tänka sig att handduken låg som skydd i bilen under plastsäckarna och togs med och dumpades den med. Vid andra fyndplatsen var det dubbla påsar och kanske sågs inget behov av handduk?

...hoppar in i tråden med min första kommentar (i denna tråd).

Reflektion, borde det inte vara två trådar, en för att diskutera mordet och en för de som fortfarande vill koppla obducenten och allmänläkaren till mordet? Då slipper man läsa massa mumbojumbo om deras kopplingar till mordet vilka, med vad vi vet idag, är obefintliga (dvs det finns noll "riktiga" bevis).

Det finns alltså ingen koppling mellan Täät och Allgen förutom middagen. Det är allt. Galna fruntimmer har man ju hört talas om och Tomas Allgens hustru verkar ju vara ett riktigt stolpskott. Hon måste har hatat Tomas Allgen. Helt otrolig dokumentär. De måste få resning eller en ursäkt och skadestånd men de måste kopplas bort från detta innan de dör, det är rättsstaten Sverige dem skyldiga.

Ursäkta, menade Hovrätten.

Jo, man hade ju hoppats att vi kommit liite längre än på den tiden - men tydligen inte!

Ja han lämnade henne otillfredsställd, då gick topplocket på kärringen o hon började fantisera att han riktade sin lust mot barnet,,,,

Men det kanske var riktiga häxor som Hanna Olsson och Allgéns fru mfl som man brände på bål på den tiden?

När det gäller H.O och C.A så skulle nog en Psykiatriker kunna fastställa x antal diagnoser.
Att hissen inte gick ända upp på dessa två torde väl vara självklart, även för en lekman.

Det som är både märkligt och förvånande är att dessa två kvinnor där hissen nog inte går ända upp som du säger, har levt goda liv efter att de båda läkarna i styckmordsfallet krossades.

H.O fortsätter med sina artiklar och inlagor. Hon blev utnämnd till hedersdoktor i Umeå 1992, två år efter boken ”Catrine och rättvisan” och har tidigare fått fina priser för denna bok. En bok som de flesta idag sågar helt.

C. A bytte namn, fick ensam vårdnad om dottern Karin som aldrig mer fick träffa sin far eller ha någon kontakt med farföräldrar eller sin släkt på den sidan.
C.A läste juridik, skrev en uppsats med proffesor Christian Diesen vid Stockholms universitet (som var aktuell redan vid styckmordsfallet och mot läkarna) som handledare och blev jurist. Hon umgås bl a med da Costa utredningens polisutredare ”Pierre” och dennes hustru som bott hos CA när de besökt Stockholm.

Det borde helt enkelt inte gå att bete sig så felaktigt, förblindat och manipulativt som CA och HO gjort utan att det till slut avslöjas, får konsekvenser och straffar sig.
Det borde gunga tillbaka och rättas till. De oskyldiga måste få upprättelse. Sanningen måste komma fram om hur det gick till när människor som CA och HO deltog i att förstöra livet för två oskyldiga unga nybakade läkare och deras närstående för egen vinnings skull.

Hur har det gått för dottern? Inte lätt att växa upp under dessa omständigheter.

Definitivt!

Det mest anmärkningsvärda är att de två experterna - barnpsykiatrikern Frank Lindblad och numera avlidna barnpsykologen Eriksson - som anlitades för att uttala sig om barnets berättelser kunde baseras på bevittnande av ett styckmord - ALDRIG lyssnade på inspelningarna av barnet eller själva observerade någon anmärkningsvärt berättelse från barnet.

8 timmars bandinspelningar lämnades ohörda.
Trots att det var detta inspelade joller från den 3-4 år gamla flickan de skulle uttala sig om!

Istället fick de instruktioner från Jovan Rajs (!) vid ett lång inledande möte och fick därefter gå på uppgifter från barnets mor CA om hur hon tolkade barnets joller.

Vid ett tillfälle åkte de, dottern, modern och Jovan Rais till Rättsmedicins lokaler på KI.
Där betedde sig dottern fullt normalt och obekymrat, kände inte igen sig och hade inga tecken på någon minnesbild av att ha varit där tidigare eller att ha upplevt något obehagligt där.

Detta - och endast detta - låg till grund för att Frank Lindblad och Eriksson därefter utfärdade ett intyg om att det var troligt att barnet vid 17 månaders ålder varit vittne till en styckning av en kvinna på Rättmedicin i Solna, utförd av Härm och Allgen.

Detta intyg användes sedan i rätten vilket fick Tingsrätten att skriva frasen om att Härm och Allgen säkerställt styckat CdC. I brist på bevis friades de för mord.
Formuleringen i den frikännande domen gick dock inte att överklaga av den som friats och skrivningen om styckningen gjorde att de var dömda i allmänhetsen ögon och fråntogs sina legitimationer som läkare.

Summa sumarum : utan detta intyg, utan ex-hustrun Fru Allgens vägran att låta domstolen lyssna på bandinspelningarna från hur barnet egentligen jollrat fullt normalt och utan Jovan Rajs medverkan med sina två märklig intyg om yrkesprofessionen hos den som styckat kroppen, intyg som fullständigt sågades av Rättsliga rådet och av internationell Rättmedicinsk expertis som absolut inte höll med - så hade det naturligtvis inte gått så snett.

Idag BEVISAR bandinspelningarna att Fru Allgens tolkningar av dotterns joller var fantasifoster.
Samma sorts fantasifoster som hennes tidigare inbillade incestpåhitt som fyra läkarundersökningar avfärdat.

Att de två experterna aldrig lyssnade på banden bevisar också att det utfärdade intyget inte har minsta faktabäring eller verklighetsförankring. Dessa experter hade inga som helst underlag för att skriva ett intyg med den slutsatsen.

Därför borde läkarna få resning i legitimationsfrågan (någon annan resning går tyvärr ej att få juridiskt) och indragningen av deras läkarlegitimationer bör ogiltigförklaras.
Samtidigt borde de få en ordentligt och förbehållslös ursäkt av högsta juridiska instans - justitieminister Strömmer och också vardera få ett skadestånd.

Därefter är det dags att fundera över lämplig påföljd för den som skriver läkarintyg utan grund.
Av eget vinningslystnad, av hämnd eller med syfte att vara följsam mot påtryckningar från folk man inte vill stöta sig med.
Det borde resultera i indragna läkarlegitimationer för Frank Lindblad och Jovan Rajs när det är så pass grova fel med enorma konsekvenser som i detta fall.

Och man kan tillägga att både Olsson/Andersson till denna dag sysslat med krypskytte mot läkarna och de som tagit parti för läkarna, och mot justitiemordet. Om vi jämför med t.ex. Thomas Allgén som öppet och offentligt låter sig intervjuas och svarar på frågor, gömmer sig Olsson och Andersson och använder anonymt sina tangentbord för sin smutskastning.

Och om vi tittar på det gäng av snutar, psykologer och kommunister som fortfarande, efter åratal av utredningar böcker och debatt, vidhåller att läkarna är styckmördare så ser vi att detta gäng är som fega råttor. De är chanslösa i alla diskussioner och debatter och de vet om det. Därför ser vi aldrig en Olsson eller Borgnäs bli utfrågade om styckmordet. Deras egon skulle haverera när det inte kan få sista ordet.