Citat:
Jag tänkte likadant. Plus att själva idén är att konsumera som pensionär: (citat)
"Jag ska kunna resa, gymma, spela golf, resa runt i husbil, äta ute, m.m."
Det finns ju ingen stor poäng med att vänta med att "resa, gymma, spela golf, resa runt i husbil, äta ute" till en viss ålder, jag tror man behöver något mer motiverande som anledning till sparandet.
Exempelvis sparar jag själv av ren rädsla, jag tror att jag kommer bli av med jobbet eller att mitt boende och bohag skulle kunna brinna upp vilken dag som helst. Det skulle säkert ta 1-2 år att få hjälp av ett illvilligt försäkringsbolag. Då är det tryggt att ha pengarna.
"Jag ska kunna resa, gymma, spela golf, resa runt i husbil, äta ute, m.m."
Det finns ju ingen stor poäng med att vänta med att "resa, gymma, spela golf, resa runt i husbil, äta ute" till en viss ålder, jag tror man behöver något mer motiverande som anledning till sparandet.
Exempelvis sparar jag själv av ren rädsla, jag tror att jag kommer bli av med jobbet eller att mitt boende och bohag skulle kunna brinna upp vilken dag som helst. Det skulle säkert ta 1-2 år att få hjälp av ett illvilligt försäkringsbolag. Då är det tryggt att ha pengarna.
Det är ju också en anledning så god som vilken annan att spara. Det är ju inget som säger att man inte kan använda de sparade pengarna till just detta du säger om det nu skulle ske. Det är ju inte så att man skulle resonera "nej du, dessa pengar har jag minsann sparat ihop till pensionen, så de rör jag inte nu när jag förlorat jobbet". Vad jag säger är att sparandet även ger möjligheten till ett rikt pensionsliv sedan.
Men jag tror att den första miljonen är svaret. Har man väl sparat ihop den så kan man börja investera på ett annat sätt och ha det som sidosyssla. Detta skulle i sin tur just kunna ge möjligheten att resa lite mer och göra lite mer även innan pensionen.
Poängen är att sparandet måste ske i vilket fall som helst, vad syftet med det nu än må vara.
