Citat:
Jag visste inte om att det var så farligt att svälja ett batteri. Fast om mitt barn hade gjort det hade jag ju googlat och fått reda på det. Men kan ju ge en tankeställare om att verkligen plocka bort sådana så de inte får tag på det. Kan ju rädda hälsan på barn i framtiden… Ärligt talat tänker jag inte på att hon exploaterar för mycket. Hon varnar andra föräldrar… igen.Jag kan nog också känna så att jag inte är något fan av fosterhemsmamman, som tjänat sig en rejäl hacka på Esmeraldas död. Å andra sidan förstår jag att det var det värsta hon varit med om i hela sitt liv och hon inte vill att det ska hända något annat barn. Barn är utsatta och beroende av vuxna runtomkring. Samtidigt lägger hon upp bilder på när hennes sjuka dotter ligger intuberad på sjukhuset för att hon råkat svälja ett batteri, etiskt är det tveksamt att exploatera ett litet barn så, i en sån situation, det är min åsikt. Varför måste föräldrar exploatera sina barn på nätet så?
Norrköping dömde mamman till 1 år och 9 månader; sjukt lågt straff. Som tur är höjdes straffet till 8 år i hovrätten. Så mamman som dödade sitt barn sitter inne ett tag.
Jag såg familjen i en affär, i Norrköping, men det är först efteråt som jag förstod att det var dom men jag har aldrig sett något liknande efter det och inte sett till personerna. Det var mamman, en liten flicka och en pojke i sittvagn. Mamman var så härjig och elak mot flickan, skrek på henne fast hon inte gjort något. Flickan var väldigt blek och mager och tyst men pojken såg välmående ut. Jag rös i hela kroppen av stämningen mellan mamman och flickan; ren hat från mammans sida. Minns att hon sa att ’Du ska inte ha någon leksak, det är du inte värd.’
Norrköping dömde mamman till 1 år och 9 månader; sjukt lågt straff. Som tur är höjdes straffet till 8 år i hovrätten. Så mamman som dödade sitt barn sitter inne ett tag.
Jag såg familjen i en affär, i Norrköping, men det är först efteråt som jag förstod att det var dom men jag har aldrig sett något liknande efter det och inte sett till personerna. Det var mamman, en liten flicka och en pojke i sittvagn. Mamman var så härjig och elak mot flickan, skrek på henne fast hon inte gjort något. Flickan var väldigt blek och mager och tyst men pojken såg välmående ut. Jag rös i hela kroppen av stämningen mellan mamman och flickan; ren hat från mammans sida. Minns att hon sa att ’Du ska inte ha någon leksak, det är du inte värd.’
Nej usch vad säger du? Varför lämnar man inte frivilligt bort (tillbaka) ett barn man känner så för? Så hade de ju sluppit henne, och kanske hon fått komma tillbaka till Melinda. De tyckte ju bara hon var jobbig och besvärlig så de knarkade ned henne.