Citat:
Ursprungligen postat av
Kammadaj
Slaget vid Lund 1676, så man verkligen kunde se vad som gick så fel.
Instämmer i detta. Det som gick " fel" eller rätt, beroende på vilken sida man höll på. Var det faktum b.la att det svenska rytteriet nästan förintade sin danska motsvarighet.
Istället för att strida med s.k karakollering, vilket var brukligt vid denna tidpunkt i historien.
D.v.s att man rider mot fienden och avfyrar sina ryttarpistoler när man är inom skotthåll, viker av åt höger och rider och ställer sig sist i ledet samtidigt som omladdning av pistolerna sker.
Och under tiden rider nästa led fram och avfyrar sina pistoler. O.s.v . När karakollering av infanteri sker, så står det ena ledet på knä framför det andra och så byter man plats under omladdning. Men här är det alltså karakollering till häst vi pratar om.
Denna metod må se imponerande ut, men är ganska ineffektiv och det händer i regel inte så mycket. Och Karl den elftes karoliner var tränade till att strida med blanka vapen. D.v.s sablar och huggare främst. Och detta överraskande det " danska" kavalleriet. Som egentligen inte alls var särskilt danskt.
Det bestod främst av tyska legoknektar. Danskarna hade dessutom fått förstärkning av cirka 1200 nederländska matroser. Och dessa måste vara exceptionellt dåliga som infanteri, då dessa blev nästan nedgjorda till sista man av svenskarna.
Så mycket p.g.a att danskarna förlorade det mesta av sitt kavalleri och att de begick en del taktiska misstag också under slaget. Plus att man i den danska hären var svårt bakfulla och låg fortfarande och sov när svenskarna tog sig över Kävlingeån och anföll på morgonen. Så svenskarna hade även överraskningsmometet på sin sida.
